Tjoho, vilken glädje idag är det exakt 1 vecka kvar tills vi får nyckeln till vår nya lägenhet i Nynäshamn och flyttar, och gissa vad     överlycklig och glad jag är över det.   

Däremot så är det en annan sak som oroar mig och det är att det börjat låta något konstigt ljud om bilen och i slutet av nästa månad ska bilen in på sin årliga besiktningen. - Mmm tvivlar starkt på att bilen min kommer gå igenom och skulle verkligen behöva köpa mig en ny eller snarare bättre begagnad bil, men nu kommer det ju gå en massa pengar i samband med flytten och bilköp får lov att vänta ett tag.   

I början av veckan som bet jag av en tand ( nu igen) och ringde till min privata tandläkare inne i stan och fick en tid där inne hos honom igår morse. Då jag sedan många år lider av tandläkarskräck så tog det ett tag innan jag fick förtroende för honom och har gått till och från hos han under ett par år och han har alltid visat sig vara så trevlig och ödmjuk. Min tandläkare fick t.o.m mig att få hoppet tillbaka att det inte var så skräck samt att gå till tandläkaren. Igår i alla fall jag ville inte ta bilen in till stan och det var först och främst för att jag inte riktigt vet vad et är för konstigt ljud som låter i bilen ( måste be min vän Tommy ta och kolla igenom bilen ) och total panik skulle jag få om bilen skulle stanna mitt på motorvägen in till stan. Sedan är det ju också rusningstrafik in till stan vid den tiden som jag skulle in till stan och vem bara orkar sitta frivilligt i långa bilköer!? - Nej, tack inte jag! I stället blev det så att jag valde att ta pendeltåget in till stan och det är jag åratal sedan jag åkte kommunalt. Och visst det gick det med, även om det var smockfullt med folk på tåget. Jag hade fått en tid klockan 8 men inte skymten av min tandläkare någonstans, tandsköterskan sa att han var på väg. Först när klockan var 8.30 så kom han till tandläkarkliniken. Jag satt och väntade och hoppades förstås på att han eller tandsköterskan skulle ropa upp mig och till slut stack han ut huvudet från sitt rum och ropade upp mitt namn lite sådär noncalant och jag fattade ingenting. - Hmm. tänkte för mig själv tydligen en person som vakant på fel sida idag och verkade var på dåligt humör. Jag gick in i rummet och lade ifrån mig väskan och hänge upp jackan. - Sätt dig, sa tandläkaren kort. - Men vad fan nu då??!! Varför så kort och barsk i rösten....? Det var knappt jag kände igen min så tidigare gulliga tandläkare, som alla dom tidigare gångerna jag gått hos honom och han fått mig att övervinna lite av tandläkarskräcken och varit så trevlig och glad. Nu var han som förbytt och riktigt barsk i rösten.  Jag gapade och pekade med fingret vilken tand var som jag bitit av. Gapa sa han och vad fan trodde han jag gjorde knep ihp munnen?? Jag gapade j allt jag orkade, men min numera korkade tandläkare ber mig gapa ännu mera. Alla vi människor är ju olika och alla ganske inte har tyå JÄTTESTORA munnar som typ rymmer  en apelsin eller madarin. Jag har tror jag normal mun eller gap som det kallas när man öppnar munnen, men tandläkaren visade sig vara på ett riktigt dåligt humör. Jag trodde han skulle laga tanden, men då han kom nästan 30 minuter för sent och hade en annan patient efter mig så stressande han på som sjutton och lagade bara tanden provisorisk. I morse så vaknade jag alldeles öm i munnen där tandläkaren hade varit och hållit på och hade ju inte haft ont i tanden innan, utan det var ju en bit av tanden som hade gått sönder. Gick in för att borsta tänderna och märker efter det att jag sköljt ut munnen med vatten att den provisoriska fyllningen helt hade släppt. - Jaha, ja, det var ju den fusklagningen och snacka om att kastat ut en massa pengar helt i onödan i sjön, och under förmiddagen på jobbet fick jag mera ont i tanden och började bli lite orolig vad fan tandläkaren gjort. Jag pratade med en mina vänner på rasten och berättade vad som hade hänt och han erbjöd sig ringa upp tandläkaren och säga ett och annat. - Alltså sådär behandlar man inte patienter och nu till saken så ringde han upp tandläkaren och sa: Antagligen betalar du tillbaka pengarna eller så åtgärdar du och fixar lagningen så att den håller utan att du tar betalt för det. Nu blev det bestämt så att jag återigen ska åka in till tandläkaren på måndag morgon och fixa lagningen på nytt och man får väl lov att hoppas på att tandläkaren är på bättre och trevligare humör och kan laga tanden ordentligt.

Nu har nästan alla mina barn körkort, ja, förutom Caroline då som ännu bara är 15 år. I alla fall så var näst på tur att få den efterlängtade rosa lappen =körkortet var mitt näst yngsta barn Tobias som lyckades med uppkörningen och teorin den 1:a april ( och det var ingen skämt, trots att det råkade infalla just den 1:a april) fick nu även Tobias sitt körkort. Stort     Grattis Tobias till körkortet.   

Mitt yngsta barn som inte heller är så liten längre, men likt förbaskat så är hon mitt yngsta barn. I alla fall så har hon inte helt ännu bestämt sig för vilken gymnasium linje hon ska välja. Så nu har hon återigen påbörjat en ny praktik period på den ena linjen som är Handel och därefter ska hon pröva på en vecka på den Etiska linjen och därefter så måste hon bara ta och bestämma sig för vilken utav linjerna hon vill gå och utbilda sig inom, och båda linjerna är 4-åriga och därefter är det tänkt att även Caroline ska börja jobba och tjäna sina egna pengar. En annan sak som Caroline började med och det var för att en utav hennes vänner tyckte dom skulle göra det och det fick mig att bli helt förtvivlad och kände det gick kalla kårar utefter ryggraden och håret fick det att kännas att det ställde sig rakt upp. Men det är ju inte alltid ens egna barn lyssnar på sina föräldar, utan istääelt så lyssnar dom på sina vänner, som i detta fall så lyssnade Caroline på sin ( olämliga) vän Kumba, som jag inte alls tycker har så gott inflytande på min dotter, utan snarare så kommer den tjejen med väldigt olämliga saker att göra, som t.ex att komma på den dumma idén att stå och enbart     hänga i centrum och stå och kolla in killar och alla andra som bara går förbi. Jag ogillade denna ide väldigt mycket och förbjud henne att vara tillsammans med henne. Jag kom knappt på något värre att göra än att enbart stå rakt upp och ner och hänga i ett centrum, vilket jag anser vara totalt helt vansinne ide från denna Kumba. Jag pratade med Caroline om alla faror och ringde även till min ex.make Johan och skrev ett meddelade till min son Henrik och bad dom prata Caroline till rätta. Tack och lov så höll Caroline på med etta lite mera än en vecka och därefter så slutade hon och numera så går hon på kvällarna till ungdomsgården och det är så mycket bättre och lämpligare ställe och med personal och även bättre.   

Ja, visst ja, kom idag på mig att tänka på att jag har en blogg som någon gång ibland måste uppdateras med någonting nytt. Det har gått mera än 1 vecka sedan jag skrev sist, men är som ni vet mitt uppe i packa ner saker och typ hjälpa till att riva det som byggts upp så fint i denna lägenhet. Ni som följt min blogg vet ju att för några år sedan ville jag ha en inbyggd altan och ritade först ner den hur jag ville att den skulle se ut och sedan se till att den byggdes. Det tog typ nästan en hel sommar att bygga den altanen och jag var hela tiden delaktig och med i arbetet. Likaså delades det enormt stora köket eller snarare var det matplatsen av så att Caroline skulle få ett eget sovrum. Nu var det så att jag hade besiktningen av lägenheten jag sagt upp och hade min vanliga otur med att få värsta sura och gnälliga "bitterfittan" som gick igång som värsta ångvälten och skrek, gormade och var allmänt otrevlig mot mig. Jag kändes ett visst obehag och blev lite rädd för henne.  Ett tag så tänkte jag visa henne dörren, men bet ihop och lät henne hålla på att vara vresig och fruktansvärt otrevlig. Nu är i alla fall fina altanen jämnad med marken, och inte enligt min smak blev det snyggare, men enligt besiktningsmannen som i detta fall var en riktigt fet kärring så är den nu jämnad med marken. Däremot så river vi inte ännu väggen mellan köket och Carolines rum förens någon dag innan vi flyttar. Och för varje dag som går så närmare vi oss datumet för att flytt att det stora flyttlasset ska gå och det blir på Valborg. Jag för min del har börjat få lite oro och noja inför flytten och är lite orolig och rädd för att någonting kommer antagligen skita sig eller att någonting som jag ärvt efter min pappa går sönder. - Åh, det skulle få mig att börja brista ut i gråt.   

En annan glädjande sak det är ju att det alltmer börja kännas som det börjar bli vår ute nu och vad passar då inte bättre än att flytta. Nu när det börjar bli grönt och vårblommorna har kommit fram och likaså är det ljusare ute tidigt på morgonen och solen skinner fortfarande utanför mitt vardagsrums fönster nu när jag skriver bloggen och klockan är 18.45 Och efter våren så kommer sommaren min absolut bästa och favorit årstid: juni, juli och augusti, sola, bada, grilla och sitta utomhus njuta av värme och solsken. I love it     

Det kanske vore på tiden nu att jag engagerade mig en stund åt bloggen och ta och skriva några rader. Idag är det ju 1:a April, men ännu har jag inte råkat ut för något lurt april skämt. Inom  media så brukar det ju vara så att tidningar och på tv:n så brukar det just en dag som den 1:a april vara så att dom driver om någonting.

Jag kollade nyss innan jag började skriva detta inlägg att förra inlägget jag skrev var förra lördagen på Påskafton och tänka sig att det nästan gått en hel vecka sedan jag uppdaterade bloggen.Vi tar och backar veckan tillbaka några dagar och går tillbaka till den 30:e mars som alltså var i onsdags. Det var för mig en "bitterljuv" dag, och anledningen att jag väljer att använda mig utav det ordet är att just det datumet var just den dagen för exakt 5 år sedan min älskade pappa lämnade detta jordeliv. Det är helt ofattbart att det redan hunnit passera hela 5 år!! Men med tiden så tycks ända sorgen läcka sina sår och oavsett om jag nu skulle lägga mig ner i sängen och sörja min pappa hela mitt liv så får jag inte honom åter tillbaka. Däremot så är jag helt övertygad att både min pappa och även så min lillasyster Nenne övervakar oss alla inom släkten som skyddsänglar.

En annan sak som hände just denna dag var att när jag kom hem ifrån jobbet den dagen så hade brevet från Adressändringen dumpit ner i brevlådan. Jag hade under påsken gått in via nätet och gjort adressändring för mig och Caroline, och jag slet upp det och läste igenom att allt stämde med uppgifter och sedan skrev jag på det, och då Caroline nu är så pass stor så tycker jag att det var på tiden att även hon får sätta sin namnteckningen på dom båda blanketterna. Nedräkningen närmar sig dag efter dag och vi räknar ner för varje dag som går och nu idag är det bara 27 dagar kvar till dess att vi får nycklarna.

Nu över till en annan sak som är mindre rolig och snarare bara är besvärlig. - Jo, men visst har man märkt att det börjar bli vår och allt grönskar ute och snart är det sommar. Dessvärre en annan sak som blommar upp just nu vid denna årstid och det är min förbaskade pollenallergi och ögon kliar och känns irriterade och näsan rinner till och från. Till och med detta år så verkar det som in älskade dotter Caroline även hon drabbas av just detta. Men vet inte riktigt om det kan vara en kombination med att hon nu inte längre vill ha den varmare jackan på sig när hon går ut, utan hellre föredrar att sätta på sig sin skinnjacka och under denna brukar hon oftat bara ha på sig linne eller kortärmad tröja.

Nej nu vet ni vad nu tänkte jag börja av runda denna blogg och ta fram lite gott i gotti och ladda upp för en mysig och trevlig fredagskväll framför tv:n och se på Lets Dance.

    Trevlig helg på Er alla