Igår var Caroline tillsammans med sin studiehandledare på sitt allra första besök på gymnasiet och då hon valde som första hand val: Etisk linje med inriktning på handverk och just denna linje fanns, enligt studiehandledaren inte i våran kommun. Det blev istället i en annan kommun och just där var Caroline tillsammans med sin studiehandledare på besök igår. Jag fick senare på eftermiddagen när jag hade kommit hem höra Caroline berätta om gymnasiet och hon hade bara lovord och en massa beröm om det gymnasiet.

Det kanske blir så att lillasyster Caroline, går i storasyster Nina och storebror Jimmy, fotspår och väljer samma gymnasium skola, som just dom båda har gått i tidigare. Nu på måndag är det dags för nästa studiebesök på gymnasiet och det blir till den linjen som hon valde som 2:a hands val och det blev Handel. Då Caroline, gillar att skapa och göra saker och det märks att hon har en talang för det konstnärliga och redan när hon var liten och gick på dagis så satt hon och pysslade och knåpade ihop saker och det blev därför så att hon valde Etiska linjen i första hand med inriktning på just handverk, och för att få veta lite mera om just denna linje så ska hon få praktisera direkt efter höstlovet och vara med i just den klassen i 3 veckor. Därefter om hon inte riktigt har bestämt sig ännu för att gå den linjen, så blir det efter praktiken på det första gymnasiet, också så att hon får praktisera ( om hon vill förstås) på det andra gymnasiet och sedan är det upp till Caroline att bestämma sig för vilken linje hon tycker passar henne att gå och utbilda sig inom.

Nu på lördag är det den 3:e oktober och det är då dags för mitt yngsta barn Caroline att fylla 15 år. - Alltså det är inte klokt!!! Min minsting blir nu byxmyndig och är i moppeåldern ( men någon moped blir det dock inte och det har jag förklarat för henne. Däremot så har hon önskat sig en massa andra saker och nu är det en ny säng hon önskade sig i födelsedagspresent och så smycken, make-up och presentkort. Senare fick jag ett sms och blev väldigt glatt överraskad när jag upptäckte att det var ifrån min äldsta dotter Nina som skrev att hon hade kommit på att hennes lillasyster Caroline fyllde år till den kommande helgen och hon hade tillsammans med sin make Janne och så sötnosen Nova och då antar jag redan kommer dagen innan på fredagen ( men är inte helt säker, men tror det) och då åker dom hem till Johan, och Lizzy och bor hemma hos dom under helgen. Och flera som är hjärtligt Välkomna att fira och gratulera Caroline på hennes födelsedag när hon nu fyller 15 år på lördag och som även tackat Ja till att komma är Jimmy, Henrik, Niclas, Tobias och även min numera bästa vän Johan.

Då så var det sista dagen på denna vecka igen, och söndagar är och har alltid vara lite speciella, och ser denna dag som vilodagen och tar det bara lugnt på just denna dag. Igår var jag så nere och tyckte allting var bara pest och ömsom deppade jag ihop och stunden senare hade jag gråtattacker. Och detta är inte likt mig då jag är en person som oftast är en väldigt glad, framåt, positiv tjej som gillar att få mina medmänniskor och omgivningen glada, men så var det inte för mig igår. Tänkte att det kanske skulle kännas lite bättre om jag tog bilen och åkte ner till Nynäshamn och satte på mig solglasögonen för att dölja mina ögon och åkte ner dit. Utanför Sjötelegrafen var det bagageluckeloppis, men inte så värst många bilar stod där och sålde någonting. Åkte vidare ner till byn och gick ut för kolla runt, men det var inte så att jag var ute efter någonting så det blev mest att jag promenerade runt den lilla mysiga staden. På vägen hem behövde jag tanka och stannade vi macken och satte solglasögonen och huvudet, men dom råkade glida av och åkte med en krasch ner i asfalten och när jag tittade ner så såg jag till min fasa att dom hade gått i flera bitar.

- Fan, också inte detta också och blev för stunden så ilsk att detta också skulle hända att jag i vredens hetta stampade på solglasögonen. - Jaha, ja, då var man helt utan solbrillor och fick efter det att jag hade tankat åka hem. Och vad hemskt det är att köra bil och man får sitta och kisa mot solen.

Idag är en ny dag och idag känns det faktiskt bättre och börjar så smått komma tillbaka till mig själv igen.

Jag har även bestämt mig för att gå och jobba i morgon och ser fram emot vad morgondagen har att erbjuda. Vill som avslut på denna blogg lägga ut detta och just dessa ord har jag skrivit förut i min blogg.

Det blir ett till inlägg direkt efter det förra som jag skrev, men denna gång så ska det inte handla om dessa tråkigheter som händer titt-som-tätt på jobbet. Istället så ska jag skriva om någonting helt annat.

Idag hyllas flaggan i topp och mamma vill utbringa ett fyrfaldigt leve och ett hipp hipp hurra till min stiliga son Tobias som idag fyller 20 år. Stort    hjärtligt Grattis älskade Tobias på din födelsedag.

Och om jag känner min son alldeles rätt så tror jag nog han går in på systembolaget och köper sig någon öl idag...? Hoppas i alla fall att du får en väldigt fin och trevlig bemärkelsedag. Kramar från mamma.

Då var det dags för helgen att göra entré igen och visst känns det skönt med 2 dagars ledighet. Då det var fredag igår så slutade vi tidigare och det känns skönt att komma ifrån jobbet redan strax efter 14.00-tiden Jag hade en del ärenden att uträtta och det var på norra sidan av staden, och det känns verkligen som man är på fel sida av staden när man befinner sig på norra sidan. Nåväl, det gick smidigt att ta sig dit, men när jag skulle tillbaka hemåt så var det omkring rusningstid och klockan var efter 17.00 och hamnade i världens bilkö. Det gick fan knappt att köra och kön rörde sig snigel sakta framåt, och sittandes i denna jävla bilkö blev jag mera än 1 timme och därefter var det ytterligare många mil hem. När jag svängde av och körde upp på Essinge leden så tänka på släppte det litegrann på köerna och det rullade på, men kom och tänka på när jag körde där att det verkar aldrig som dom tycks bli klara med vägarbetet på just Essinge leden, det verkar som dom nu i flera år tycks bygga om vägbanorna. Och tänkte också på alla dom som bor i hus eller lägenhet omkring Essinge leden, som är typ trafikerad dygnet runt, och får andas in alla dessa avgaser.

- Hmm, kan verkligen inte vara bra för hälsan.

Caroline ringde mig och jag svarade i mitt handsfree och sa att jag var på väg hem. Caroline nämnde att det var disco och karaoke på ungdomsgården och att hon så gärna ville gå dit tillsammans med sin kompis Kumba. 

- Javisst får du gå på disco, när börjar det...?

- Vid 18.30

Jag hann inte hem innan Caroline redan hade gett sig av hemifrån, men via sms på min mobil fick jag veta att hon hade kommit fram. Fick senare på kvällen att mms på min mobil där Caroline tillsammans med sin kompis Kumba sjunger karaoke.

Min blivande skön sjungande sångfågel

Det är ta mig sjutton inte klokt, vad tiden går fort, och det känns inte alls längre som dygnet timmar ( särskilt på vardagarna inte längre räcker till) alltså det skulle behövas flera timmar om dygnet, för det är nästan så att jag inte får tiden att räcka till. Denna vecka är det inte klokt vad det är saker för mig att göra.

I morse så åkte jag hemifrån vid 6.30-tiden i morse och kom hem vid 19.00-tiden Och under dessa 12 ½ timme så har det varit i princip hela tiden att göra. Först till jobbet och sedan stämpla ut tjänstledigt ( ogillar mycket att vara borta från jobbet, men skulle följa med Caroline till sin årliga kontroll till läkaren. Caroline i sin tur hade studiedag från skolan idag och innan vi skulle mötas utanför Handens sjukhus, så hade Caroline en tid hos sin tandläkare. Det visade sig att hon hade ett litet hål i en tand och dom lagade det på en gång. Caroline berättade för mig efteråt när vi träffades hur det hade gått hos tandläkaren. Denna gång så var det inte hennes ordinarie tandläkare som hon hamnade hos, utan istället en riktigt sur "bitterfitta" råkade hon ut för och Caroline beskrev henne som en gammal gråhårig kortklippt sur tant. Då Caroline liksom många andra barn/ungdomar och även jag har varit, men efter allt det jag varit med om i mitt liv så går det till slut inte att vara rädd för saker och ting och inte ens då längre tandläkaren heller. I alla fall till saken hör att Caroline frågade den föråldrade, gamla sura tandläkaren om det skulle göra ont och laga tanden....?

Till svar hade hon fått: Ja, det är klart det kommer att göra ont...

- Alltså svarar man verkligen en patient på sådant sätt....?! Ja, det är klart det kommer göra ont att laga tanden. Inte så konstigt att barnen redan från dom är små får tandläkarskräck när man blir så illa bemött och även får en hemsk upplevelse att det ska göra ont att laga tänderna.

- Fy, fan för Folktandvården för deras sätt att bemöta sin patienter och dessutom ännu värre låta barn, ungdomar och vuxna få uppleva att det ska göra ont att laga tänderna. När jag var yngre så gick jag själv hos Folktandvården och det var just hos dom som fick min upplevelse att det gjorde för jävligt ont att laga tänderna. Därefter gick jag omkring i massor av år med världens tandläkarskräck, tills den dagen då jag bestämde mig för att boka tid hos en privat tandläkare.

Jag kommer under morgondagen ringa till just den Folktandvården Caroline går hos och berätta det som min dotter berättade för mig i eftermiddags och detta är verkligen inte att acceptera att Folktandvården ska behandla och bemöta sina patienter på så otrevligt sätt.

Jag mötte Caroline utanför Handens närsjukhus och vi träffade Caroline super gulliga läkare som min numera stora tjej gått hos sedan hon var omkring 4-5 år. Det måste kännas lite löjligt för Caroline som om bara några veckor fyller 15 år att väga och mäta sig. Men i alla fall längd och vikt togs och numera mäter Caroline 170 cm och väger 51 kilo. Jag blev själv lite nyfiken på min längd och ville även jag passa på att mäta mig idag och upptäckte visst att jag krympt i längd och numera är jag bara 171 cm. Tidigare i min ungdom så mätte jag 174 cm, men när man blir äldre så kryper man!! - Ja, det är säkert och inget skämt! Bara det inte slutar med att man blir en krympling. - Nej, skämt åsido, men den längden jag hade när jag var yngre är numera inte likadan, utan hela 3 cm kortare har jag blivit.

När vi var klara på sjukhuset så åkte vi vidare till Skärholmen. I en utav alla dessa butiker i detta stora centrum så jobbar min son Henrik. Både jag och Caroline såg via skyltfönstret att han var bakom disken och Caroline ropade: Torebror ( hon skippar S:et i början) och föredrar att kalla sin bror Henrik för Torebror. Vi gick in en snabbis och fick varsin kram och sedan kilade vi vidare. Caroline ville ha ett par nya vita jeans och detta fann hon ganska så snabbt. Nu när det börjat bli höst, så behövdes även nya stövlar till oss båda och detta fann vi också till varandra. Dock inte samma modell, men näst intill och efter att jag betalde så åkte dom nya svarta stövlarna på med en gång för oss båda. Inne på butiken Glitter hittade Caroline ett par silverörhängen som hon så gärna ville ha och när hon tittar så bedjande med sina blå/gröna ögon så kunde jag inte säga: Nej, Caroline!

Ja, när Caroline och jag är ute på shoppingtur så även om vi inte köpte mera än dom vita jeansen, stövlarna och örhängena, så är det kul och spännanade att bara gå omkring och kolla runt bland alla butikerna. När klockan började närma sig 18.00 så började Caroline bli hungrig och vi gick och käkade på Mc Donalds. Tillbaka hemma igen vid 19.00-tiden och konstigt nog så känner jag mig inte så speciellt trött idag.

Då var det måndag igen och nu har man en hel lång vecka framför sig innan det är dags för nästa helg. Visst är det så att helgerna går alldeles för snabbt...? En annan ska med tanke på att det är höst och förutom att man ska jobba, och ovanpå detta så börjar min agenda fyllas på med en massa olika möten, och bara denna vecka så är det 3 möten inplanerade. Och måste pussla ihop det med mitt arbetsschema och gå tidigare för att hinna med mötena. Fick i förmiddags ett sms om ett annat mötet redan nu på onsdag, men var tvungen att skjuta på det till nästa vecka. - Alltså ibland....nej, det var totalt fel ord att använda sig av och snarare är det nog bättre att använda sig av att man inte alltid ( trots att man verkligen önskar att man kan det) vara alla till lags. Vissa dagar känner jag såhär: Åh, så bra det skulle vara om man kunde vara på flera ställen samtidigt.

I morse så vaknade med en ömmade tand längst in i övre käken. - Fan, också säg nu inte att det ska börja göra ont i någon tand. Jag har börjar misstänka om det är så att jag kanske när jag sover att jag gnisslar tänder och då spänner man ju ihop käken omedvetet och gnisslar tänderna emot varandra. När jag sover så brukar jag ofta sova så tungt. Jag gick upp innan ens mitt alarm hade gått igång och gick för att hämta en Treo. Denna värktablett är helt suverän och efter bara några minuter var värken borta. Inte nog med att vakna av en ömmande tand, men det försvann efter det att jag tog en Treo. Istället så upptäckte jag att jag fått en jävla ( ursäkta språket) en äcklig finne på insidan av näsborren. - Usch, fy fasiken vad obehagligt och ömt det känts i nosen idag. Just i den åldern som jag är idag så tillhör det numera ytterst sällan jag får någon acne, men ack och ve vad jag bedrog mig, och det känns näs(t)an som jag fick långnäsa. 

Just det när jag kommit till jobbet idag så upptäckte jag att det efter ett tag hade slagit lock för mitt högra öra och det är just det öra som jag hör allra bäst på och insåg att det hade gått och blivit en vaxpropp i mitt öra, och hoppas verkligen att locket för örat släppt i morgon.

Det är lördag förmiddag och nog märks det alltid att hösten är här, ute är det övermulet grått och såklart det även småregnar. Ja, regnar har det ju gjort i princip hela sommaren och nu när det är höst så lär det ju också regna.

Jag går och står så mycket om dagarna att det nu börjar påverka mina fötter och nu den senaste tiden så har jag börjat fått ont i mina fötter. På morgonen när jag vaknar och ska ställa mig på golvet är det nästan så att jag inte kan stå på golvet med engång, utan få typ lirka eller halta ut till köket. När jag väl sedan har varit uppe ett tag så går det lättare, men viss värk har jag ändå i fötterna under dagen. Funderar faktiskt på om man inte skulle ta och boka en tid för sina fossingar och gå till en speciallist och få fotvård. Har aldrig någonsin gjort det och det borde man faktiskt unna sina fötter och efteråt kan jag mycket väl tänka mig att fötterna är sådär mjuka, lena och sköna.

Idag nu på förmiddagen har jag tvättstugan, inser inte att jag har varken har någon tid eller ork över till att tvätta på vardagarna så det får bli numera på helgerna. Igår var Caroline på sin ungdomsgård och det var både disco och karaoke, och hade det väldigt roligt. Vid ett tillfälle så ringde hon mig och frågade vilken grupp det var som sjung: Ring ring bara du slog en signal.

Jag frågade henne, ska du sjunga den..

- Ja, mamma, det ska jag. Vad heter gruppen som sjunger den...?

- ABBA...heter dom

- Okej, Tack och så lade hon på.

När klockan började närma sig efter 21.00 så tyckte jag det var dags för henne att komma hem och då vi tyvärr bor på ett sådant ställe där det händer alltför mycket saker, så ville jag inte att hon skulle gå hem själv när klockan började bli så mycket. Så istället gick jag för att hämta hem henne.

Idag är det dags att utbringa ett fyrfaldigt leve och ett stort hipp hipp hurra till min fina svärson Janne som fyller år. Ett stort hjärtligt Grattis Janne.   

I slutet av denna månad, närmare bestämt den 25:e så fyller min son Tobias (  mitt näst yngsta barn) 20 år. Då var det dags för honom att lämna sitt tonårsliv, vilket man är mellan åren 13-19 år. Alltså hur kan tiden bara kunnat gått såhär fort egentligen. Inte kan jag minnas att tiden gick så här snabbt när man var yngre? Då tyckte man snarare att tiden "stod stilla" eller gick med snigelfart. Det märks ( i alla fall på mig) att tiden går desto fortare när man blivit äldre. Inget man kan göra åt saken, och vare sig man vill eller inte så färdas man för varje sekund som går in i framtiden.

Idag när jag kom hem så kände jag mig helt slut och färdig. Jag har jobbat precis hela sommaren utan ens en dag semester och såklart att orken och krafterna tar slut. Inne i vardagsrummet sitter Caroline uppkrupen med en filt och ser på tv:n. När hon märkte att jag kommit hem så flyger hon mer eller mindre upp ur soffan och kommer och omfamnar mig med en kärleksfull kram och säger: Åh, min mamma....  

- Ja, jag är din mamma och så kramade vi om varandra.