Igår var det sista dagen för Caroline i grundskolan och hon tilldelades väldigt bra betyg ifrån sin lärare och stolt visade hon upp för mig 2 stycken A i betyg och i dom andra ämnen hade hon fått B och ett endaste C fick hon. Jag kunde inte ha blivit mera stolt över henne och berömde henne så otroligt mycket. I går kväll var det skolbal för alla som gick ut årskurs 9:an och var tvungen att sticka en halvtimme innan jag slutade på jobbet för att åka hem och fixa ordning Caroline inför skolbalen. På vägen hem i bilen försökte jag nå Caroline, utan något som helst resultat och började bli lite orolig då hon inte svarade i sin mobil. När började närma mig Nynäshamn så stod regnet som spön i backen och det verkligen spöregnade. Det var till att springa från parkeringen och via Caroline sovrumsfönster så ser jag Caroline stå och knacka på fönstret och gestikulerar att jag ska skynda mig in. - Jamen, tänkte jag ska skynda mig in!!! Det liksom spöregnade och skyndade mig så gott det gick att komma in under ett tak!!

I alla fall in kom jag till slut och möts utav en upprörd och arg Caroline som gav mig en utskällning att jag var sen hem. Därefter fick jag veta att hennes mobil hade gått sönder och det hände ingenting längre när man satt på den. Trodde först att det var själva batteriet som var dött, men ingenting hände när man försökte ladda den. - Jaha, ja Caroline, du har nu tappat eller slängt den i golvet/marken för sista gången!! Och antagligen kostar det för mycket att laga den så det blir för mamma att köpa dig en ny och den får du som avslutningspresent utav mig. Tills vidare fick Caroline, under gårdag kvällen ha en reservmobil, vilket inte direkt var en höjdare, men hon var bara illa tvungen att använda sig av en reserv mobil under balkvällen för båda vi måste ju kunna nå varandra när hon ska bli hämtat när balen var slut.

Det blev verkligen super stressigt för oss båda två för Caroline, som inte ens hade duschat, utan stått i fönstret och inväntat mig. Det blev nu till för Caroline att hoppa in i duschen och därefter blev det för mig att hjälpa till att fixa henne ordning. Då Caroline till vardags fixar sig själv både vad det gäller hår och make-up, men nu när hon skulle gå på bal så frågade hon mig om jag ville hjälpa henne, och såklart att jag erbjöd mig att hjälpa min dotter. Allt som står i min makt gör jag för Caroline. Ut kommer en nyduschat och ren Caroline och det långa blonda håret är genomblött. Det var bara att ta fram hårfönen och medans Caroline satt med hårfönen så påbörjade jag att lägga en fest make-up på henne. När makupen var färdig fixad så hade Carolines hår blivit så pass torrt att jag kunde börja locka hennes hår så att hon skulle få stora fina lockar i sitt långa blonda hår och när var klart så var det dags att kliva in balklänningen och på med accessoarer som blev både halsband och örhängen som matchade klänningen.

Se bara så här fin och vacker blev min prinsessa efter det att jag hjälpte henne att bli färdig fixad inför gårdagens bal i skolan.

Det var ju en självklarhet att jag skulle köra min dotter till skolbalen och väl framme vid skolan så möttes Caroline upp utav sin kavaljer för kvällen som var en kille från hennes klass och hon hade frågat Caroline om hon ville gå på balen tillsammans med honom och Caroline, hade tackat: Ja.

Kim  och Caroline

Jag lämnade Caroline och hennes kavaljer Kim och dom övriga eleverna och satte kurs med min bil och körde upp till Länna där både El Giganten och Media Mark finns och köpa mig en ny mobil till Caroline. Och hittade en schysst och bra moil till henne, med stor skärm och superbra mega pixel kamera. Det var bara att slå till på den och slog in den i ett paket. Det var ingen mening för mig att åka tillbaka ner till Nynäshamn, så jag satte mig på ett fik och köpte mig en kaffe och en macka och väntade på att Caroline skulle höra av sig och bli hämtat. Jag som oftast tycker jag har typ tusen saker att göra hade nu ingenting att göra, utan satt bara rakt upp och ner på en stol och väntade på att Caroline skulle höra av sig. I brist på annat att göra så sände jag ett sms till Caroline och frågade om allt var bra och om hon hade det roligt.   

Det tog inte många minuter innan hon hörde av sig och ringde mig. Det gick knappt att höra vad hon sa, det var både hög ljudvolym och en massa ungdomar som hördes i bakgrunden. - Mamma, jag har jätteroligt, du kan komma och hämta mig omkring 22.30-23.00

Jag bara "åh, nej" inte så pass sent. Vi båda hade varit uppe sedan klockan 5 på morgonen och brukar gå och lägga mig innan 22-tiden på kvällarna. Jag försökte kan jag inte hämta dig omkring 22.00-tiden istället. Tänk på att vi både i morgon ( läs idag) var idag skolavslutning i Österhaninge kyrka. Det var bara att vänta in min tonårsdotter. Jag orkade inte bara sitta och vänta på Caféet hela kvällen så när klockan var närmare 22-tiden så åkte jag till Carolines skola och väntade på parkeringen. Och det visade sig att jag inte var ensam, utan en massa andra bilar med föräldrar satt i sina bilar och väntade på sina döttrar och söner. När klockan var strax efter 22.00 så ringde min mobil och det var Caroline som undrade vart jag var. Och svarade henne att jag satt på och väntade på henne på skolparkeringen. Efter en stund så kom min dotter ifrån skolans utgång och man såg redan på håll hur roligt och kul hon hade haft det på skolbalen. Det riktigt lyste om henne och hon sken som en sol, trots att solen gått ner för länge sedan. Jag tänkte tillbaka för några sekunder och tyckte inte alls det var så länge sedan Caroline började i förskoleklass och då var hon 6 år och nu 9 år senare så har hon gått ut 9:an. Till hösten börjar gymnasiet och hon blir i oktober 16 år!!- Oj, oj, dom här åren har gått så fruktansvärt fort alltför fort. Caroline, hoppade in i baksätet och var så full av energi och babblade på om hur roligt hon haft och ville visa mig en massa bilder och videoklipp som hade tagit med reservmobilen som hon hade till låns under kvällen. Jag kollade och såg vilka fina bilder och roliga videoklipp som hon hade tagit, men sa sedan om inte jag fick påbörja körningen hem till Nynäshamn så kommer vi aldrig hem.

Caroline satte sig tillbaka lutat och satte på sig bältet och fortsatte babbla och prata på om balen och jag instämde med att säga: Jamen, vad roligt att höra att du haft det så roligt.....

Ungefär när vi kommit halvvägs hem på Nynäsvägen så hördes det inte så värst mycket från Caroline längre och när jag kikade hastigt i backspegeln så ser jag att ungen min håller på att somna. - Jaha, ja, det var värst var trött hon blev helt plötsligt och kanske man inte är så värst stor ändå...?? När vi kom hem så sov hon i det närmaste halv sittandes i baksätet och fick väcka henne så att hon kunde gå in. Tanken på att bära henne finns bara inte och vem orkar lyfta en 15 åring som väger 54 kilo...??

-  Nej, det blev till att väcka henne och hon blev sur och grinig som hon brukar bli när hon är trött eller inte får som hon vill. Jag hade tänkt ge henne den nyinköpta mobilen som jag hade köpt till henne som skolavslutningspresent, men Caroline var så trött att hon inte ens orkade öppna paketet, utan gick bara på toa och borstade tänderna och sedan gick hon in på sitt rum och lade sig och sova och somnade gjorde hon på bums.

I morse så ringde alarmet igen och det var dock inte lika tidigt som dagen innan, utan istället för klockan 5 så ringde nu alarmet på klockan 7. Jag hade tagit ut en semesterdag för att helt vara tillsammans med Caroline idag då det var skolavslutning. En riktig höjdare och till Carolines stora glädje var även att idag skulle Carolines pappa Jonny närvara på sin dotters skolavslutning. Vi bor ju numera i samma ställe och är som man säger kommun grannar och det skiljer bara typ en station mellan oss. Det är ett bra tag sedan jag pratade med Jonny, men han ringde Caroline samma dag som vi var på väg till Gröna Lund. Caroline frågade då sin pappa om han ville komma på hennes skolslutning och det ville han väldigt gärna. Vi bestämde att han skulle komma förbi mig vid 9-tiden för  att åka med oss i min bil till Österhaninge kyrka. Det kan vara lite besvärligt att ta  sig dit kommunalt och då ville jag vara schysst att erbjuda mig skjuts.

På morgonen när Caroline vaknade så var hon allt annat en glad och riktigt sur och grinig. Det slutade att hon gick hemifrån, utan att ta med sig sin mobil. Jag trodde först bara att hon hade gått ut en liten stund och skulle vara snabbt tillbaka hemma igen. Det ringde på min mobil och det stod: Porten, vilket det gör när någon ringer på min porttelefon och gick ut i trapphuset för att just se att det var Jonny som stod utanför. Alltså, jag vet inte hur många år sedan det gått sedan vi sågs, kanske typ 3 eller kanske till och med 4 år sedan vi sågs.

- Hmm, Caroline är inte hemma, utan hon drog liksom bara iväg. Kom in så länge....

I samma veva så ringer min son Henrik mig som bor typ bara några minuter bort. - Mamma, Caroline dök upp här alldeles nyss.

- Okej, vad bra. Mamma sätter sig i bilen och kommer och hämtar er. Ut tillbilen och så åkte vi och hämtade Caroline och Henrik. Sedan satte vi kursen mot Österhaninge kyrka. Där vi möttes upp utav mina andra söner Niclas och Tobias och deras pappa Johan.

Det var en väldigt fin skolavslutning och mina ögon tårades när ungdomarna sjung så vackert i kyrkan.

  

   Jonny tillsammans med sin dotter

Caroline bredvid sina föräldrar

Caroline i mitten av sina bröder Niclas på vänster sida och Henrik

Efteråt så gjorde vi följe ner till det populära Caféet Janis i Nynäshamn som ligger alldeles vid banantorget och fikade allihopa. Caroline verkade stortrivas och satt bredvid sin pappa Jonny och sin storebror Henrik.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

      Jag önskar alla mina läsare en trevlig midsommar och som vanligt när det är midsommar ( precis som förra året, då det spöregnade) så är idag himlen här nere i Nynäshamn alldeles övermulen och grå och det ser ut som det vilken sekund som...

Jag är borta nästan hela dagarna, men kan inte önska mig bättre arbete och arbetsuppgifter än just dom jag har idag. Men vad är det man säger borta bra, men hemma allra bäst. Idag blev det till fast jag fick dåligt samvete över att gå lite tidigare, ...

  Jösses, alltså var är det för fel i huvudet på vissa folk. Som idag hade jag bokat tid i min tvättstuga klockan 15.00 och då tvättstugan ligger i ett annat hus så gick jag hemifrån några minuter innan. Man går först igenom en källardörr och igeno...

Ja, som en del utav er kanske har märkt så har Metrobloggen legat nere under förra veckan. Jag gjorde några försök att logga in, men utan något som helst resultat. Det var antagligen så att själva blogg serven behövde uppdateras. Nu i alla fall så fu...

Jag njuter av varje sekund jag är hemma och brukar när jag kommer hem kolla mina olika e-mail adresser och se om det är något nytt som hänt på Facebook. Jag fick mig ett riktigt gott skratt när jag såg att det lyste rött under aviseringar och några n...