Härom dagen så köpte jag en digital kamera utav mina söner Henrik och Jimmy som dom hade köpt när dom skulle på en utlandsresa till England förra året. Kamera är av märket Kodak ( och det märket är ju känt för att just vara väl godkänt) och såklart jag antog erbjudandet, när dom ville sälja kamera. Min gamla svara Sony kamera har sedan flera år tillbaka för länge sedan sett sina bästa dagar på väldigt länge och den är som Jimmy sade när han var förbi och lämnade över kameran: Mamma, den kameran ser ju ut att vara helt slut... Japp, och det är just vad den också är och den kameran har verkligen fått stått med om mycket alltifrån vardagen- till fritid- mina underbara barn- födelsedagsfirande - släktträffar- fester m.m Fast det är Halloween lov så måste tyvärr Caroline vara på fritids och det nya fritiset hon har börjat på trivs hon så himla bra på och inte tala om den underbara trevliga personalen, som gör så mycket roliga aktiviteter med ungdomarna. Idag skulle Caroline redan i morse åka ombytt i träningsoverall till fritids och väl framme där åkte dom vidare till sporthall där dom hade en inomhus match i fotboll och efter matchen så fick hon en liten söt fotbolls pokal.

Jaha, då var det då dags för vintertid igen och det blir ju nu så att det blir lite ljusare på morgonen, men desto värre blir det alltmer mörkare på eftermiddagen. En annan sak som jag läste om det var att det skulle bli en riktig kall vargavinter denna gång och det är nästan så att det redan börjar märkas och var förut ute och powerwalkat och det kändes när jag stack utanför dörren som jag ungefär klev in i en frys....brr och detta är ju bara början på det som skall innan den riktigt vintern börjar.

Jag som är så frusen utav mig klär vid den här årstiden på mig rejält och det är lager och lager med tröjor och dunjacka, virar in mig i halsduk och vantar, men det är knappt det räcker tycker likt förbaskat att det är svinkallt ute.

Caroline däremot hon blev överlycklig härom kvällen då det tydligen också hade börjat snöa litegrann och frågade mig ( som om jag skulle veta precis allting)

- Mamma, kommer det mera snö under natten...?

Jag kollade ut genom fönstret och upptäckte till min fasa att det hade blivit lite vitt på marken och gav bara ifrån mig en ordentlig: Suck och åh nej, såg inte att det redan har börjat snöa..

Men så var fallet och det är väl bara att inse att vädrets makter ger man sig inte alls sig på och man får helt enkelt lov att anpassa sig till vinterns kalla årstid.

Jag blev tipsat utav en vän om en bok ( och egentligen så är jag inte mycket för att läsa böcker) men just efter att ha hört berättas om denna bok, som är skriven i USA, och har titeln Heaven Is for Real

Igår kväll efter det att jag hade skrivit klart bloggen, så frågade Caroline mig om jag möjligtvis hade sett Simba och Cindy och det hade jag inte gjort på den senaste timmen. Simba som sedan flera år både är inne och ute katt är ungefär lika mycket inne som ute och nu på senare tid så har även Cindy börjat vara ute alltmera. Nåväl klockan tickade på och blev alltmera och det var hög tid för den unga fröken Caroline att gå och lägga sig, men hon totalvägrade att gå till sängs innan hennes kattunge Cindy hade kommit in. Så vad göra för att få slut på tjatet och denna förbaskade jobbiga tonårs trots som är förbannat mycket jobbigare än småbarn trotsåldern. Caroline satte sig så mycket hon bara kunde i vägen och emot mig. Jag öppnade balkong dörren lite på glänt och försökte både med olika ljud och vi ropade båda på hennes namn, men ingenting tycktes hjälpa för att få katten att komma in....så vad återstod att göra! Jo, jag frågade ifall Carolines storebror Niclas och hans flickvän Matilda som varit här mycket den senaste tiden om dom båda inte kunde ta ett litet varv runt kvarter och se om dom möjligtvis kunde se om dom fann Cindy någonstans.Niclas och Matilda gav sig ut via baksidan och började ( precis som jag och Caroline) att ropa på henne, och efter ett tag så hördes ett jamande och Niclas och Matilda famlade runt fram-och-tillbaka ute i mörkret utan att finna Cindy. Jamandet  hördes när jag stod och huttrade ute på balkongen fortsatte  alltmera desperat och vi började nu alla att leta efter Cindy.Tror det var Niclas eller så möjligtvis Matilda som kollade upp emot ett träd som vi har en bit bort på våran baksida och långt däruppe på en gren skymtades Cindy. Antagligen så hade hon blivit skrämt för någonting eller så hade hon försökt gett sig på att fånga en fågel, men var nu alldeles för skraj för att våga klättra ner.Gammel katten Simba kom gående och vi stod som 4 fån och kollade alla upp i ett träd. Niclas fick ideèn som jag inte alls tycke var så smart och det var att använda sig av Simba för att locka ner Cindy, men det som hände var när Niclas satte Simba emot stammen,  var bara den att Simba liksom gled neråt för stammen och det såg så himla roligt ut.I huset mitt i mot i så bor en äldre herre som är så omtänksam och snäll och han har sedan tidigare sagt att det är bara att ta något att låna som jag har utställd på baksidan och om det är någonting som jag behöver att låna så är det bara att hämta det och just igår kväll så behövdes verkligen vi låna hans stege.  Jag är ju lite höjdrädd utav mig och klarar helst inte utav höga höjder och särskilt inte på en ranglig stege, med gräs som underlag, så det blev Niclas som tog på sig axlade sig på den rollen och gav sig tufft upp på stegen, medan vi andra stod nedanför och höll i stegen. Det slutade till slut lyckligt och det var tack vare Niclas som vågade ge sig upp i en stege och hämta ner den skraja katten, som kunde återförenas med sin lill matte Caroline, som till slut kunde gå och lägga sig och tillsammans ner vid hennes fotända hade hon lagt Cindy.

Det är inte klokt vad tiden går fort och framför allt månaderna, men kanske är jag ensam att tycka att både timmar, dagar och månader går fort undan. Snart börjar även denna månad gå emot sitt slut och idag är det bara 2 månader kvar till jul och sedan är det bara en vecka senare även detta år snipp snapp slut. Innan det börjar bli den där ruskigt kalla (vidriga) snön och det för jämnan är minus grader ute och vägarna blir frusna till värsta tänkbara isbanorna...usch det kan vara riktigt läskigt att ge sig ut på vägarna då....fast även dubbdäcken sitter påsatta.

En annan lite mera "skrämmande" dag som snart börjar närma sig är ju Halloween, som självklart Sverige tagit efter USA och det ploppade väl upp här någon gång på 90-talet.

Minns förra året att Carolines storebror Henrik hade köpt via sitt jobb en djävuldräkt med tillhörande röda blinkade horn och en eldgaffel till sin lillasyster som Caroline blev överlycklig att få sig när hon senare skulle ge sig ut och "skrämmas" och fråga bus eller godis. Jag däremot kommer att ta bilen och åka till pappas grav och lägga dit en vacker fin krans och tända ljus.

Ännu är inte kvällen/natten riktigt slut och innan det är dags att dra ner ridån för ikväll, så vill jag först och främst Gratulera söta och busiga Nova som idag fyller 5 år.

Herre jösses så trött jag är ikväll och snacka om verkligen en stor skillnad från igår så jag var uppe i var efter allt det som jag hann med igår och när man är mycket uppe i varv så är det svårt att känna någon trötthet och för mig brukar det ta ett par timmar sisådär innan jag har varvat ner i min vanliga tempo.

Nu på kvällen när jag och Caroline satt och kollade på tv:n, det är så att min dotter gillar verkligen det här tv-programmet X-Factor...men jag själv tycker inte alls om det programmet och satte bredvid Caroline och slötittade för det är just fredagkvällarna som är avsedda för myspys och duka fram lite chips, smågodis och läska och tända lite ljus för att få den rätta stämningen och det gör ju så att det blir småmysigt och så sprider ju dom små värmeljusen lite värme. Men alltefter som tv-programmet fortgick så blev mina ögonlock alltmera bara tyngre och tyngre och det var nära att jag höll på nicka till vid några tillfällen...men det är svårt att försöka få någon vila när man har en något väldigt uppspelt, glad och dessutom väldigt frågvis 12-åring som högt pratar (och det är en sak som jag har reflekterat över och det är att jag har börjat tycka att Caroline den senaste tiden börjat PRATAT väldigt högt och vet inte om det beror på att hon är på väg in i en för pubertet eller om det är så att hon kanske har fått någon vaxpropp och börjat höra dåligt...stackarn och det måste jag ta och kolla upp i veckan)

Medans vi sitter och kollar på tv.n så känner jag alltmer att tröttheten tar över mer och mer och musiken som spelas avtar mer och mer och är snart fjärran borta....men så mitt i allt så hörs ett hög FRÅGA - MAMMA DU SOVER VÄL INTE...!!!??

Caroline, pratade eller snarare skriker så högt att det bara ekar i skallen och man blir nästan genast klarvaken... - Va..nej eller jo kanske att mamma vilade en liten stund.

- Men MAMMAAAAA vi skulle ju se X- Factor ikväll och ha fredags mys pys.

- Jo, jag vet..men mamma blev bara lite trött.

Så för att piggna till var det bara att ge sig ut i köket och göra ordning lite extra starkt kaffe och sedan återgå och göra sällskap med Caroline och se klart X-Factor.

Idag när jag var på jobbet så ringde min mobil och det visade sig vara från Carolines skola och såklart som förälder blir man ju orolig att det har hänt ens barn någonting så jag svarade. Det visade sig dock inte vara läraren över klassen och det första jag frågade: Herregud det har väl inte hänt Caroline någonting...?

- Nej, då allting är så bra med henne, men det är ett annat stort problem vi har med din dotter i skolan.

- Jaha, som vadå...?

- Din dotter Caroline är väldigt lat och bekväm utav sig och vill inte alls medverka på syslöjds lektionerna. Just nu så håller jag på att kära ut eleverna hur man stickar och virkar och Caroline total vägrar att vilja lära sig detta. När man försöker visa henne så kastar hon bara iväg nystanet. Skulle vilja träffa dig och din dotter Caroline för att möte.

Jag kände bara ett enda stort gäsp och suck...stön att en syslöjds lärare skulle gå i taket för att inte eleverna vill lära sig att sticka och virka...? Däremot så kan jag mycket bättre förstå det här med att lära ut till eleverna hur man syr på symaskiner en att hålla på fjanta med att lära ut hur man virkar grytlappar och stickar...bevare mig väl. Jag frågade varför det är så viktigt med att lära sig just sticka och virka och det konstiga svar som jag fick var: Enligt skolverket så följer skolorna runt om i landet en läroplan. - Jaså, och i den läroplanen ingår alltså att lära ut till eleverna hur man lär sig virkning och stickning? Det var inte långt ifrån att jag kunde hålla mig för skratt :D Jag orkade inte med att dividera hurvida viktigt det är för Caroline att lära sig virkning och stickning, så jag avrundade samtalet. 

Till sist så vill jag avsluta denna blogg med att säga ett stort Tack till det nya företag som jag nu jobbar för att dom såg till att bjuda ut personalen på en underbar smarrig lunch, det var väldigt uppskattat och gott.

Sådär ja, nu så börjar ännu en dag gå mot sitt slut och det känns som det varit saker hela tiden idag att göra och är just nu så mycket uppe i varv så det kommer troligtvis ta ett tag innan jag hunnit gått ner i varv, och vad passar då inte bättre än att sätta igång med kvällens blogg...

Japp,när jag kom hem idag så fick jag ett utav mina impuls infall ( och det händer då och då, men inte så ofta...tror jag nu för tiden) men iallafall klockan var väl sisådär lite efter 17-tiden och jag frågade Caroline om vi inte skulle ta bilen och  åka till Skärholmen och sagt och gjort vi ideén blev till tanke som sedan blev bestämt på bara någon kortare minuter och vi snabbade oss båda till bilen. Anledningen att jag tycker att Skärholmen har så bra centrum är att dom har ett sådant stort utbud med alla möjliga butiker på inne i själva centrumet och lite varstans utanför centrum och även enkelt och smidigt att parkera Gratis!

Det blev en hel del butiker som vi hann med och besöka och jag som är så förtjust i kläder trivs som allra bäst när jag får gå runt bland allt det nya och fräscha som har kommit in bland butikerna och just nu så har jag märkt att det är mycket glitter i just stickade tröjor och det tycker jag kan vara snyggt.Denna jacka fann jag inne på Gina Tricot, men tyvärr så visade det sig att min storlek inte fanns...så himla typiskt!!

Ska köpa denna asläckra skinnjacka via nätet istället för den här går ju bara  inte att motstå.

Däremot så blev det dessa stövlar med nitar som fick följa med hem idag.

Den sista tiden så har jag blivit väldigt förtjust att shoppa just skor  

Till Caroline fann jag dessa en svart klänning med guldpaljetter nedtill och så en rosa tunika med lite blandade glitter paljett färger.

Min solstråle Caroline som nyligen fyllde år fick ju utav både sina bröder Henrik och Jimmy och utav Johan dubbla uppsättningar presentkort på Game Stop butiken, gick ju i det närmaste lös inne på Game Stop, då hon kunde välja och vraka bland dom alla olika spelen till dom olika spel konsolerna hon har hemma.

Just det inte att förglömma....äsch egentligen inget relevant om det inte hade med färgen att göra och det har jag även skrivit tidigare i min blogg och det är även ett utav mina favorit repliker ifrån en filmen Grease and the Pink lady say: Think Pink!

Just det...sitter fortfarande kvar inom mig och det är bara att se vilken color bloggen går i :)  Jag är egentligen inte mycket för det här med att städa, men såklart att jag tar en sväng med dammsugaren och torkar av golven emellanåt. Tyckte därför denna rosa mopp gott och väl kunde få ta plats i mitt hem.