Ja, det är precis det jag undrade när jag kom hem med bilen efter det att jag varit och handlat på både IKEA och på Coop Forum och upptäcker att det står en helt för mig okänd bil på min förhyrda parkeringsplats.

Jag har sedan länge slutat förvåna mig över saker som händer runt omkring mig  och brukar för det mesta rycka på axlarna. Men att man inte ens kan lämna sin förhyrda parkeringsplats under ett par timmar, utan att någon annan jävla hänsynlös parasit kommer och snor den. Jag finner knappast ord över hur upprörd och irriterad jag blev över att se någon snott min förhyrda parkeringsruta.

Jag känner inte igen bilen och enligt skyltarna så är den polsk registrerad, så det är ju inte bland det lättaste att hitta ägaren, som antagligen är på besök hos några släktingar eller vänner.

Det är ju bara för Er själva att sätta er in i situationen hur ni själva skulle känna er om ni hade en förhyrd parkeringsruta och betalar för den per/månad och upptäcker när ni varit ute och åkt och kommer hem och ser en utländsk registrerad bil på eran betalda ruta!

Japp, då var jag igång igen med både ett blogginlägg och så är även den 2:a semester veckan påbörjad och inte den minsta tillstymmelse av längtan eller någon lust till jobbet har jag det minsta, och som jag känner just nu så skulle jag mer än gärna vilja vara ledig en massa veckor eller varför inte månader till.

Idag så fick vi här hemma besök ifrån Västerås och det var min dotter Nina, som kom tillsammans med sin familj: Janne och Nova. När dom är och hälsar på i Stockholm, så brukar dom för det mesta husera och bo hos Nina pappa Johan och Lizzy, dom bor ju något större en mig och har lite mera boyta. Men idag så kom då i alla fall hit och hälsade på och med på resan var även Tobias. Innan dom hade kommit hit så hade dom varit en sväng förbi Nynäshamn, där Ninas bröder Jimmy och Henrik bor. Det var tänkt att dom hade tänkt käka lunch därnere i form av: Sushi. Det är en maträtt som faktiskt aldrig direkt har lockat mig det minsta och det kanske är lite fel att ha negativa tankar om en maträtt som man aldrig ens att smakat på, men att stoppa rå fisk som är ihoprullat i någonting är inte direkt min grej. Då dom hade käkat Sushi, så var dom mätta och belåtna när dom kom hit, så istället fick det bli lite eftermiddags kaffe och bullar och kakor ute på den äntligen färdigbyggda altanen.

 Japp, så var då äntligen altanen färdigbyggd.

Dom alltid lika nyförälskade och kära paret: Nina och Janne

Triss i tjejer, min yngsta och äldsta dotter och så minstingen Nova.

Till att börja med så vill jag önska ett stort Grattis och ett fyrfaldigt leve till min son Henrik som idag fyller år.

Jag har som en del utav er läsare redan märkt varit lite frånvarande från bloggandet och det har haft sina anledningar. Det är nämligen så att en anhörig till mig på min första ex-make Johan sida har gått bort och jag liksom mina barn och Johan har sörjt honom och varit ledsna och nedstämda.

Jag och mina barn har under loppet av 4 år så är det 3 släktingar eller anhöriga som gått bort. Nu har man återigen fått gått igenom sorgearbete och en till begravning och det både tar och tär på en när något sådant händer.

Nu är det ju så att man får ta den tid man helt enkelt behöver för att sörja och vara ledsen och med tiden så läker ju alla sår sägs det, men även om det kan kännas fjärran långt borta.

Jag har nu varit med om att inom loppet av 4 år så har det varit  3 anhöriga eller bekanta till mig som har dött och såklart det både tar och tär på en.

Ja, det finns ju en massa ordspråk  och har använt mig av detta i ett annat sammanhang på bloggen: Det du inte dör utav gör dig bara stakare.

 - Ja, det kanske finns något i det....

Igår blev det fast det var lördag till att se till att ställa klockan på ringning för annars hade jag sovit halva förmiddagen och det skulle inte gå. Jag hade en del ärenden och dessutom skulle jag åka både till Bygg Max, Bauhaus och Coop Forum innan mina pojkar skulle komma. Det gäller bara att planera och se till att man går upp lite tidigare på morgonen, så hinner man med allting. Den sista destinationen blev att stanna till på Coop Forum och veckohandla och på deras bageri avdelning så står det bagare bakom ett stort fönster och bakar tårtor och bakelser, men dessvärre kan man tyvärr inte köpa dagsfärska tårtor över disk. Dessa bakverk läggs instället i någon slags genomskillnad plastkartong och i en kyldisk. Usch, var min första tanke när jag såg när kollade in Prinsesstårtorna som var just dom som jag var intresserad av. Förpackningsdatumet var 15 juli ( dagen innan min födelsedag) och bäst före både gårdagens datum som var den 20:e. Nej, fy fan så äckligt och kände i det närmaste avsmak i munnen att ens komma på tanken att sälja tårtor och bakelser som går ut samma dag och dessutom till fullt pris. Det blev till att köpa ingredienserna till att göra en egen tårta och är det något jag verkligen super ledsnat på att göra under alla dessa år så är det att baka tårtor till födelsedagar. Nej, tack det är jag egentligen alldeles för lat och bekväm för göra, men nu så fanns det liksom inget annat val att införskaffa sig ingredienserna till att göra sin egen tårta.

Strax innan 14-tidens så kom då till slut mina pojkar och för varje gång ser dom så blir dom allt längre och längre och större och större. Alltså jag känner mig numera som en kortväxt krympling eller som någon slags pygme, när jag omfamnar mina söner och kan mycket väl tänka mig hur dessa kortväxta dvärgar känner sig bredvid långa personer och ändå mäter jag 1.74 Till och med Caroline växer så det knakar och hon når mig redan nu förbi över axeln. Henrik och minstingen av killarna Tobias är ju snart lika långa och inne i min lägenhet så har jag 2 stycken valv istället för dörrar och när Henrik igår skulle passera valvet som går mellan köket och vardagsrummet, så var han illa tvungen att börja sig rejält för att inte slå i skallen i valvet och uttryckte dig såhär när han passerade valvet: Mamma, är denna lägenhet anpassat för dvärgar...?

-Nja, nej eller kanske ja om man nu ska kalla dom som är 174 cm för dvärgar så är denna lägenhet anpassat för dvärgar. Började fnissa och kom och tänka på min lilla korväxta fastighetskötare och första gången jag träffade honom så tänkte jag: Det var mig en väldigt liten kortväxt gubbe och snabbt fick han namnet: 3 äpplen hög utav mig.   

Caroline som är minstingen, men av längderna att döma så är det nog antagligen så att det blir jag som blir det kortaste utav oss alla. Nåväl det var ju inte detta jag skulle prata om just nu, utan istället hur mycket Caroline som jag vet är en väldigt älskad om omtyckt lillasyster och hur mycket hon avgudar sin bröder och såklart sin syster. Och är man som henne uppväxt i en STOR familj med 4 äldre bröder och 1 storasyster, då blir man redan i tidiga bebis år van hur man flängs och kastas från famn till famn och leks mellan dom olika syskonen. Likaså var det igår här hemma och när Henrik, Jimmy, Tobias och så Caroline satt i soffan ute i vardagsrummet så ville Caroline "leka" med sin bröder och då hon tidigare har sett att dom ofta och mycket gärna "mäter stryka" mellan varandra typ bryter arm och tum brottas, så kom Caroline igår med förslaget att han brottas brodern sin som hon står närmast i ålder typ sådär skiljer det bara 5 år, men ändå så gaddade och bröstade sig Caroline upp sig mot sin bror Tobias och ville brottas med honom, men Bisen ( som jag kallar hon för kände inte alls för att leka "tum brottningsleken" med sin lillasyster.

Ute i det vackra soliga vädret på baksidan med 4 utav mina barn

Japp så var då den sista dagen på jobbet avklarad och nu är det dags för mig att gå på min efterlängtande semester ett par veckor framöver.

I morgon kommer mina söner: Jimmy, Henrik och Tobias över och ska fira mig lite i efterskott. Det blev inget sådan där traditionellet födelsedags firande i tisdags med alla barnen, som det annars brukar vara och inget ätande av tårta heller. Däremot så blir det av i morgon och som jag känner just nu ( när man har semester och allting) så tror jag inte det blir att jag ställer mig och gör egen tårta, utan istället så blir det troligvis färdigköpt Prinsessa tårta och visst finns dom i rosa...  

Japp det är precis det jag satt igång med att göra, och det är att börja räkna ner timmarna tills det jag äntligen ska få gå på min efterlängtande semester och nu återstår det bara att kämpa sig upp en dag till i morgon och sedan blir det ledighet ( sommarlov) för mig ett par veckor framöver...jippi!

Nu över till en helt annan sak och den tycker jag är väldigt väsentlig och kommer nu att ta upp på bloggen, för det stör och irriterar mig något så fruktansvärt mycket. På min arbetsplats, så tycker jag att det vore en självklarhet att man hade någon slags chef att vända sig till även såklart när den ordinarie chefen försvinner på semester under midsommarveckan och blir borta hela 5 veckor och inte kommer tillbaka förens den 29 juli.

Jag blev i det närmaste helt frustrerad när jag i onsdags morse kom till jobbet och upptäckte när jag stämplade in att all min komp eller som vi på min arbetsplats kallar det för ATK hade försvunnit helt plötsligt och anledningen fick jag veta när jag i min tur kontakade lönekontort jag hade dagen innan på tisdagen tryckt någon timme innan ATK och dagen efter alltså förra onsdagen blev det så att jag stannade hemma p.ga privata själ.

Jag valde då att ringa numret till den tillförordnade chefen och förklarade vad som hade hänt och han i sin tur hänvisade mig bara tillbaka att vänta tills det att min ordinarie chef kommer tillbaka. Jag gav mig inte och envisades med att den tillförordnade chefen måste se till att jag får tillbaka min kompledighet (ATK) men fick nu till svar: Att han inte kan komma åt min chefs personalmapp i datorn.

Jag fick först inte fram ett ord utan hade i princip tappat hakan och talförmågan likaså under loppet av några sekunder, men jag fann mig snabbt snart igen och hörde jag verkligen rätt eller drev han med mig. Min ordinarie chef är på semester och ser till att skaffa sig ersättare och han man ska vända sig till om det är något som strular kommer alltså inte åt min chef personalmappar i datasystemet..?????

Jaha, ja det är så här det fungerar eller snarare INTE fungerar inom det företaget som jag är anställd inom.

Det är inte ofta som jag tänder till direkt på stubinen och ser rött när man inte har någon som helst chef att kunna kontakta med eventuella frågor. Det kan ju vara så att det även är flera utav mina kollegor som vill ha en viss kontakt med någon annan chef med frågor när den ordinarie är på semester. Jag tog reda på vem hans chef var i sin tur och satte mig och skrev ett långt mail till honom och förklarade att det inte kan gå till på detta sätt.Och på samma sätt så valde jag att kontakta en överordnad chef när jag hade en alldeles för översexuell ( och dessutom vid den tidpunkten var han min närmaste chef ) som vid flertal tillfällen yttrande väldigt olämpliga och saker om min utmanade klädstil (som för det mesta då var typ leggings och tunika eller linne.)

Min morgon kunde knappast ha börjat bättre :) och det har att göra med att man är ju inte direkt bortskämd med att vakna med att få frukost på sängen. Mmm, en riktigt trevlig och underbart uppvakande och jag min sömntuta förstod först inte var det var frågan om när dom kom in med en bricka som var uppdukat med kaffe, rostad bröd, 1 kokt ägg och ett glas apelsinjuice och sjung: Ja, må hon leva.....

Jag som vanligt sover mer eller mindre som en stock på morgonen, blev verkligen tagen på sängen och satte mig helt yrvaket upp och kliade mig i ögonen. Däremot att äta i sängen är inte direkt min grej, så vi gick istället ut och satte oss på den fina inbyggda altanen. Jag märkte att vädergudarna var på sitt allra bästa humör och har under dagen bjudit på strålande solsken och värme. Till en början så fortsatte förmiddagen hemma och när vädret är på topp och likaså när man blir väckt med både sång och en färdig gjort frukost, då kan man ju inte bli annat än på gott och glatt humör. Okej, må hända att jag inte har en stor "tomt" men i alla fall min lilla baksida och det sköna, mjuka gräset som är så underbart skönt att sätta sina barfota fötterna på är ju alldeles förträffligt skönt att gå ut barfota i gräset och känna grässtråna små kittla en under fötterna.

Ett par dagar innan så hade min pojkvän snickrat ihop 3 stycken blomlådor i trä. Idag på morgonen när jag kom ut så hade han lagt ner blommor i dom...så fint och i mina favorit färger rosa och vitt. Jättefint...Tack så mycket för allt fint du gjort  

Då jag idag slagit mig ner i gräset så kom vår röd/vita fyrbenta sak katten Simba  och tittade nyfiket på mig. Började små nynna på en melodi och kom på mig själv efter ett tag att det faktiskt är en rätt så fin melodi ( i alla fall om man nu gillar att gå liksom jag barfota) och det jag vet utav refrängen så går den något såhär:

Barfota utan strumpor och skor ska jag vandra med dej ut till sommarn där vindarna bor till ros och förgätmigej. Jag plockar smultron vid vägens kant och trär en upp dem på strån. Det kittlar så skönt under foten min jag känner gruset med tån....osv...

Vidare fortsatte vår dag i Nynäshamn, där jag fann inne på en utav mina favorit second hand butiker en nästan likadan spets klänning som den som jag hade på mig, men skillnaden var att den jag åkte ner i var lila och denna gick mera åt det marinblåa hållet. Promenaden fortsatte sedan vidare ner till hamnen, där det vid dom många bryggorna ligger så många tjusigt båtar i alla möjliga storlekar.

Min söta dotter Caroline poserar så vant vid vattnet.

En svan som verkade tyckt det var för ansträngande att fortsätta sin simtur vattnet, hade klivit upp på en större sten.

- Titta där: Caroline en svan...

Varpå Caroline, svarar vem menar du den där Gunde eller Lennart Svan...

Jag hade några dagar innan kommit överens med min väninna Malin att vi skulle, med våra respektive karlar gå ut och äta på kvällen, men vi hade ju åkt ner flera timmar innan och gått runt bland butikerna och i hamnen. Så vi ringde Malin, som nu satt på sin 2:a sittning hos den duktiga tatueraren. Nu skulle hon fortsätta färgläggningen utav dom den förra tatueringen som hon påbörjade förra gången.

Såhär blev det färdiga resultatet denna gång.

Vi åkte lite i förväg hem till henne i Ösmo och blev varmt välkomnade utav hennes karl som tog emot oss med öppna famnar och en varm kram. Han bjöd på nybryggt kaffe och vi satt och surrade på altanen, och efter en stund så hördes ute på landsvägen i bil komma och det var Malin som kom körande.

På plats hemma hos Malin och hennes kille. Tar igen oss litegrann med kaffe och till Caroline blev det cola. Caroline, som är väldigt förtjust i djur satt och gosade med Malins stiliga katt vars namn är: Bamse.

Wow, wow, denna otroligt vackra vagn eller om det kanske möjligvis heter skrinda stod inte förra gången vi var nere och hälsade på hos Malin. Däremot stod den på hennes tomt nu och jag blev helt tagen utav den. Herregud, alltså jag visste inte ens om att det fanns så väl bevarande gamla vagnar, skrindor nu för tiden och jag som är i det närmaste besatt utav gamla, antika saker som är från riktigt gamla tider häpnade och stod bara och titta på detta mästerverk en bra stund.

Nu började det bli sen eftermiddag och det hade börjar kurra ordentligt i våra magar. Det blev till att åka tillbaka ner till Nynäshamn och ner till den vackra hamnen. Denna gång  så var den restaurangen Freja som fick besök utav oss. Det är liksom en stor båt som är ombyggd till en restaurang, och ute på däck eller bryggan kan man slå sig ner vid ett bord. För sådana som inte gillar att vistas ute i solen eller vid regn och rusk väder så kan man sitta inomhus.

Malin som är en utav dom absolut trevligaste, snällaste, omtänksamma, och givmilda person som jag någonsin träffat ville ge mig som en födelsedagspresent bjuda på middagen.

Tusen, Tack igen Malin och även hennes karl ( som jag vet inte vill att jag ska gå ut med hans namn i bloggen) för ett väldigt trevligt sällskap och underbar god middag.

Sådär ja, nu efter nästan 1 vecka frånvarande från bloggandet så är jag tillbaka.

Jag har under dom här varma dagarna som varit inte alls varken egentligen någon tid på dygnet känt mig för att sätta mig ner och uppdatera bloggen. Men nu så kunde jag inte hålla mig borta längre från min blogg och nu blir det lite skrivande av.

Min altan eller som en sagt att det liknar "pepparkakshuset" börjar bli alltmera färdigt. Nu så är hela taket lagt och även 2 utav väggarna och det blir så super snyggt. Ännu återstår det hemskt och fruktandsvärda gråa betonggolvet, men det blir bland det sista vi lägger och det kommer bli trägolv ungefär likt väggarna, men golvplankorna kommer vara i något större bredd. Mmm, det kommer bli så najs och mysigt att sitta därute när allt är färdigt och vips så blev min stora 2:a som i och för sig är ombyggd till en 3:a då en mellanvägg har satts upp och delat av den alldeles för stora matplatsen i köket, och blivit en sovrum till Caroline. Nu blev det ju så när balkongen blev inbyggd och värme isolerad och med träpanel i både tak och på väggarna, yterliggare ett rum.

Japp, det gäller ju som sagt att vara full med nya ideér och framför allt vara kreativ.