Jag önskar alla mina läsare en trevlig midsommar och som vanligt när det är midsommar ( precis som förra året, då det spöregnade) så är idag himlen här nere i Nynäshamn alldeles övermulen och grå och det ser ut som det vilken sekund som helst ska börja regna. - Jamen, just det är ju tradition och lika vanligt är det att det oftast är dåligt väder på midsommar som att vi ser på Kalle Anka och hans vänner önskar oss God Jul på julafton och vi äter skinka.Det är super tråkigt att det ska vara pissväder när man är ledig och det dessutom är midsommar. Det kan väl ta mig tusan regna under veckorna när man jobbar, men vara uppehåll just på midsommar.Vi här hemma har i alla fall gjort oss i ordning för att fira midsommar och äta riktig god mat såsom: sill, lax, köttbullar, prinskorv, färskpotatis och en massa andra godsaker man äter just vid midsommar. Om det nu inte börjar regna så beger vi oss iväg till ett ställe som heter Hembygdsgården där det varje år är midsommarfirande.

Jag är borta nästan hela dagarna, men kan inte önska mig bättre arbete och arbetsuppgifter än just dom jag har idag. Men vad är det man säger borta bra, men hemma allra bäst. Idag blev det till fast jag fick dåligt samvete över att gå lite tidigare, men hade en tandläkartid hos min tandläkare inne i stan. Jag som tidigare när jag var yngre led av väldigt svår tandläkarskräck, av just hemskt vidriga tandläkare som lagade mina tänder som barn, utan någon som helst bedövning och det har ju satt sina sår. Men så började jag gå hos en privat tandläkare inne i stan, som är super gullig och så omtänksam och snäll. Jag har aldrig varit med om en så trevlig och snäll tandläkare förut och medans man sitter där och gapar i tandläkarstolen, så drar han en del roliga vitsar och skojar med en. Alltså från att tycka tidigare det varit en skräckupplevelse att gå till tandläkaren, så får jag mig numera ett gott skratt. Jag kan idag ta som exempel då en porslinskorna skulle bytas ut mot en ny. Tandläkaren skulle rengöra och sa att han skulle bjuda mig på lite sprit, se så öppna munnen nu så jag kan rengöra tanden.

Jag kunde inte annat en att börja fnissa. En tandläkare som bjuder sina patienter på "sprit" men i själva verket var det ju inte "sprit" för att dricka, utan avsett för att rengöra tanden ordentligt, men visst sjutton brände det till litegrann på tungan, dom enstaka dropparna som hamnade där. Efteråt blev det en tur på stan och shoppade litegrann. Därefter blev det till att gå till pendeltåget och även om det är så att jag har ny bil så totalvägrar jag köra inne i Stockholms city och det av flera anledningar. Folk kör för det mesta som galningar och inte tala om alla dessa tokiga ( kanske inte alla )cyklister som inte alls brukar bry sig om trafikreglerna och kör efter sitt eget smak och tycke. Jag har själv varit med om inne i stan om att möta cyklister som cyklar mot rött ljus och kommer trampade i full fart på enkelriktade gator. En annan sak som hände mig för många år sedan, det var en utav gångerna jag var inne på Södermalm och hade hittat en ledig parkeringsplats emellan två bilar. Jag körde upp jämsides med den främre bilen och skulle backa in i rutan. I backspegeln ser jag en cyklist komma cyklade på samma gata och väntar då på att börja backa så att cyklisten får cykla förbi först. När cyklisten är i höjd med min bil så sparkar cyklisten till ena sidan av bilen och gormar någonting att "jag står i vägen" - Hallå, jag stod helt stilla och väntade på att börja backan så att cyklisten kunde få cykla förbi först, men det verkade störa denna cyklist väldigt mycket. - Okej, för dessa som cyklar inne i stan och som följer trafikreglerna och inte cyklar mot rött ljus i korsningar och inte ser sig fördom som ska gå över övergångställen. Det är flera saker som får mig att välja att lämna bilen kvar på jobbet eller så hemma då jag är ärenden eller tandläkaren inne i stan. Bensinkostnader, och det kan jag lov att det är inte speciellt enkelt att hitta någon ledig parkeringsplats inne i stan och så ska man betala för parkeringen och inte nog med detta så är det ju både  trängselskatt på in och ut från stan. - Nej, tack det avstår jag verkligen från att göra och åker då hellre kommunalt även om det är väntetid och man får inte heller alltid plats för att sitta, utan får då stå upp och trängas ihop med andra resenärer. Men efter min lilla shoppingrunda på stan så tog jag pendeln till jobbet där jag hade min bil parkerad och körde hem till underbart vackra Nynäshamn.

Jo en annan sak, som jag inte skrivit i bloggen, men som jag tänkte ta och skriva om nu. Just när vi hade flyttat in i vår nya lägenhet så ville förstås en utav Carolines katter gå ut. Simba som han heter är väl omkring 6 år och har varit utekatt så länge jag kan minnas. I alla fall så var han förstås helt förvirrad och det verkade som han inte visste vart någonstans han befann sig, då han gick omkring utanför på våran nya baksida och nosade runt. Dom första dagarna var han precis alldeles utanför, men så några dagar senare så hade Simba gett sig ut på en längre vandringsfärd och börjat vigda sina vyer och sitt nya bostadsområde. Min dotter Caroline var förstås jätteledsen över att hennes katt inte kom hem, men så har hon ju också ytterligare en katt som i sommar blir 1 år och som hon döpt till Junior men mestadels kallar hon honom för Juni. Den äldre katten Simba har varit borta ett par veckor ungefär 3-4 veckor och vi har skrivit och lagt upp en bild på Simba på Facebook sidorna "Du vet att du är från Nynäshamn" och " Nynäshamns anslagstavla" och frågat om det finns någon som sett Caroline katt. Några har svarat och skrev var dom hade sett honom och den ena grannen bredvid mig hade sett våran katt i skogen som ligger ett stenkast ifrån våran baksida.

I går kväll så var sambon min uppe i sväng för att gå på toa och han gick tydligen ut på baksidan och så kommer han in till mig och viskar: Vet du vem som har hittat hem.....? Jag vaknar alldeles yrvaken och kliar mig i ögonen och ser att Carolines älsklingskatt Simba har kommit hem. -Åh, herre jösses så glad hon kommer bli i morgon bitti när hon vaknar. I morse innan Caroline vaknade så tassade jag in till hennes rum och viskade försiktigt: Mammas hjärtegull, vet du vem som kom hem i går natt.....??

Caroline som är fruktansvärt morgontrött, orkade inte svara, utan sussade så gott vidare. Jag viskade. Gumman, Simba, som du frågat tjatat och frågat så mycket efter är hemma nu. Åh, gissa vad jag fick för svar från henne.....?? -  Mmm, men jag ser honom inte..

Alltså jag satt med katten i mitt knä på Caroline sängkant och Caroline svarade fast hon fortfarande sov och antog att hon hade svarat i sömnen. Provade att säga, du ser att det är Simba som är hemma om du öppnar upp dina ögon. En sömndrucken Caroline öppnar sina ögon och blir så himla glad och lycklig över att hennes älsklingskatt kommit tillbaka hem igen efter att ha varit ute på strövartåg runt sitt nya bostadsområde och kanske det var så att han inte från början hittade hem, men till slut så kom han hem.

Jösses, alltså var är det för fel i huvudet på vissa folk. Som idag hade jag bokat tid i min tvättstuga klockan 15.00 och då tvättstugan ligger i ett annat hus så gick jag hemifrån några minuter innan. Man går först igenom en källardörr och igenom en lång korridor innan man kommer fram. Jag ser på håll att tvättstuga 2 står helt uppställd och tror är det var så att föregående, som tvättade hade glömt att stänga dörren. Döm av min förvåning när jag ser en invandrar kvinna med sådant där  huckle ( sjal runt sitt huvud) i full gång med att sätta igång en utav tvättmaskinerna. - Ojdå, tänkte jag och kollade med hjälp av min tidigare gjorda tvättbokning, och mycket riktigt så var det min tvättid idag den 11:e juni klockan 15.00 Men  invandrar kvinnan med huckle brydde sig inte ett dugg om det, utan satte på tvättmaskinen.

Alltså jag trodde inte detta var sant och påpekade detta för henne och trodde förstås att hon förstod svenska, men när jag pratade med henne och sa att det var min tvättid så verkade hon inte förstå vad jag sa.

- Herregud, alltså, vad fan är det för jävla idiot som inte fattar någonting. Kvinnan hade med sig en dotter på cirka 7-8 år och lika så hon hade sådant där  huckle på huvudet och det är visst deras konstiga och knäppa religion som säger att kvinnorna måste bära huckle för att inte visa upp sitt hår. Men varför måste deras minderåriga flickorna göra detta....??

Jag vände mig till flickan och sa att det var min tvättid och hon sa något till sin mamma ( som jag tror att hon var) på ett språk jag inte förstod. Flickan verkade förstå svenska och översatte vidare till mig och gav mig den förklaringen att dom inte var klara ännu i tvättstugan och därför hade dom fortsatt tvätta.

- Jamen, det är MIN tvättid nu och måste be er ta med er eran tvätt och avlägsna er från tvättstugan. Tror ni att dom gjorde det.....??

Nej, istället satte dom sig på ett bord i tvättstugan som man brukar använda och vika sina kläder på. Det var en tvättmaskin ledig, den andra hade dom ockuperat och likaså torkskåpet och torktumlaren. Att dom hade valt att stanna kvar i tvättstugan var ju för att om dom hade lämnat tvättstugan så hade dom inte lyckats ta sig in igen, då det bokning systemet är datastyrt. När din tvättid är över, som den var i deras fall så hade dom inte lyckats ta sig inn. Därför valde dom att ockupera tvättstugan ett par timmar sisådär efter att deras tvättid hade tagit slut.

Jag hade bett kvinnan flera gången avlägsna sig från tvättstugan och via dottern som tolkade, men hon total vägrade. Till slut så tröt mitt tålamod och jag körde fram hennes tvättprogram och slängde ner den dygnsura tvätten i ett utav plastvagnarna och därefter så gick jag igång och tömde både torkskåpet och torktumlaren. Kvinnan, protesterade, men det struntade jag fullkomligt i och sedan skickade jag ut denna plastvagn utanför tvättstugan och dom som tidigare hade ockuperat tvättstugan avlägsnade sig genast därifrån.

Jag kan inte fatta, varför kan inte andra respektera och ta hänsyn till sina medmänniskor och när det så är att deras tvättid har tagit slut, då kan man inte ockupera tvättstugan och stanna kvar där och tvätta och torka sina kläder på en annans tvättid. Exakt samma sak hände mig flera gång när jag bodde i Jordbro och det var flera gånger det hände att det var en och samma invandrar kvinna som inte brydde sig ett dugg om ifall att hon tvättade på en annans tvättid. Och just i den tvättstugan så var det inte databokningssystem, utan man bokade med hjälp av en cylinder och låste fast den vid ett datum och tid. Detta brydde sig inte kvinnan ett dugg om, så när hon ansåg sig behöva tvätta så gjorde hon det och struntade fullständigt i om det var så att någon annan hade bokat in sig.

- Ja, konstiga är herrens vägnar och även del människor som inte kan respektera andras tvättider.

Igår var det sista dagen för Caroline i grundskolan och hon tilldelades väldigt bra betyg ifrån sin lärare och stolt visade hon upp för mig 2 stycken A i betyg och i dom andra ämnen hade hon fått B och ett endaste C fick hon. Jag kunde inte ha blivit mera stolt över henne och berömde henne så otroligt mycket. I går kväll var det skolbal för alla som gick ut årskurs 9:an och var tvungen att sticka en halvtimme innan jag slutade på jobbet för att åka hem och fixa ordning Caroline inför skolbalen. På vägen hem i bilen försökte jag nå Caroline, utan något som helst resultat och började bli lite orolig då hon inte svarade i sin mobil. När började närma mig Nynäshamn så stod regnet som spön i backen och det verkligen spöregnade. Det var till att springa från parkeringen och via Caroline sovrumsfönster så ser jag Caroline stå och knacka på fönstret och gestikulerar att jag ska skynda mig in. - Jamen, tänkte jag ska skynda mig in!!! Det liksom spöregnade och skyndade mig så gott det gick att komma in under ett tak!!

I alla fall in kom jag till slut och möts utav en upprörd och arg Caroline som gav mig en utskällning att jag var sen hem. Därefter fick jag veta att hennes mobil hade gått sönder och det hände ingenting längre när man satt på den. Trodde först att det var själva batteriet som var dött, men ingenting hände när man försökte ladda den. - Jaha, ja Caroline, du har nu tappat eller slängt den i golvet/marken för sista gången!! Och antagligen kostar det för mycket att laga den så det blir för mamma att köpa dig en ny och den får du som avslutningspresent utav mig. Tills vidare fick Caroline, under gårdag kvällen ha en reservmobil, vilket inte direkt var en höjdare, men hon var bara illa tvungen att använda sig av en reserv mobil under balkvällen för båda vi måste ju kunna nå varandra när hon ska bli hämtat när balen var slut.

Det blev verkligen super stressigt för oss båda två för Caroline, som inte ens hade duschat, utan stått i fönstret och inväntat mig. Det blev nu till för Caroline att hoppa in i duschen och därefter blev det för mig att hjälpa till att fixa henne ordning. Då Caroline till vardags fixar sig själv både vad det gäller hår och make-up, men nu när hon skulle gå på bal så frågade hon mig om jag ville hjälpa henne, och såklart att jag erbjöd mig att hjälpa min dotter. Allt som står i min makt gör jag för Caroline. Ut kommer en nyduschat och ren Caroline och det långa blonda håret är genomblött. Det var bara att ta fram hårfönen och medans Caroline satt med hårfönen så påbörjade jag att lägga en fest make-up på henne. När makupen var färdig fixad så hade Carolines hår blivit så pass torrt att jag kunde börja locka hennes hår så att hon skulle få stora fina lockar i sitt långa blonda hår och när var klart så var det dags att kliva in balklänningen och på med accessoarer som blev både halsband och örhängen som matchade klänningen.

Se bara så här fin och vacker blev min prinsessa efter det att jag hjälpte henne att bli färdig fixad inför gårdagens bal i skolan.

Det var ju en självklarhet att jag skulle köra min dotter till skolbalen och väl framme vid skolan så möttes Caroline upp utav sin kavaljer för kvällen som var en kille från hennes klass och hon hade frågat Caroline om hon ville gå på balen tillsammans med honom och Caroline, hade tackat: Ja.

Kim  och Caroline

Jag lämnade Caroline och hennes kavaljer Kim och dom övriga eleverna och satte kurs med min bil och körde upp till Länna där både El Giganten och Media Mark finns och köpa mig en ny mobil till Caroline. Och hittade en schysst och bra moil till henne, med stor skärm och superbra mega pixel kamera. Det var bara att slå till på den och slog in den i ett paket. Det var ingen mening för mig att åka tillbaka ner till Nynäshamn, så jag satte mig på ett fik och köpte mig en kaffe och en macka och väntade på att Caroline skulle höra av sig och bli hämtat. Jag som oftast tycker jag har typ tusen saker att göra hade nu ingenting att göra, utan satt bara rakt upp och ner på en stol och väntade på att Caroline skulle höra av sig. I brist på annat att göra så sände jag ett sms till Caroline och frågade om allt var bra och om hon hade det roligt.   

Det tog inte många minuter innan hon hörde av sig och ringde mig. Det gick knappt att höra vad hon sa, det var både hög ljudvolym och en massa ungdomar som hördes i bakgrunden. - Mamma, jag har jätteroligt, du kan komma och hämta mig omkring 22.30-23.00

Jag bara "åh, nej" inte så pass sent. Vi båda hade varit uppe sedan klockan 5 på morgonen och brukar gå och lägga mig innan 22-tiden på kvällarna. Jag försökte kan jag inte hämta dig omkring 22.00-tiden istället. Tänk på att vi både i morgon ( läs idag) var idag skolavslutning i Österhaninge kyrka. Det var bara att vänta in min tonårsdotter. Jag orkade inte bara sitta och vänta på Caféet hela kvällen så när klockan var närmare 22-tiden så åkte jag till Carolines skola och väntade på parkeringen. Och det visade sig att jag inte var ensam, utan en massa andra bilar med föräldrar satt i sina bilar och väntade på sina döttrar och söner. När klockan var strax efter 22.00 så ringde min mobil och det var Caroline som undrade vart jag var. Och svarade henne att jag satt på och väntade på henne på skolparkeringen. Efter en stund så kom min dotter ifrån skolans utgång och man såg redan på håll hur roligt och kul hon hade haft det på skolbalen. Det riktigt lyste om henne och hon sken som en sol, trots att solen gått ner för länge sedan. Jag tänkte tillbaka för några sekunder och tyckte inte alls det var så länge sedan Caroline började i förskoleklass och då var hon 6 år och nu 9 år senare så har hon gått ut 9:an. Till hösten börjar gymnasiet och hon blir i oktober 16 år!!- Oj, oj, dom här åren har gått så fruktansvärt fort alltför fort. Caroline, hoppade in i baksätet och var så full av energi och babblade på om hur roligt hon haft och ville visa mig en massa bilder och videoklipp som hade tagit med reservmobilen som hon hade till låns under kvällen. Jag kollade och såg vilka fina bilder och roliga videoklipp som hon hade tagit, men sa sedan om inte jag fick påbörja körningen hem till Nynäshamn så kommer vi aldrig hem.

Caroline satte sig tillbaka lutat och satte på sig bältet och fortsatte babbla och prata på om balen och jag instämde med att säga: Jamen, vad roligt att höra att du haft det så roligt.....

Ungefär när vi kommit halvvägs hem på Nynäsvägen så hördes det inte så värst mycket från Caroline längre och när jag kikade hastigt i backspegeln så ser jag att ungen min håller på att somna. - Jaha, ja, det var värst var trött hon blev helt plötsligt och kanske man inte är så värst stor ändå...?? När vi kom hem så sov hon i det närmaste halv sittandes i baksätet och fick väcka henne så att hon kunde gå in. Tanken på att bära henne finns bara inte och vem orkar lyfta en 15 åring som väger 54 kilo...??

-  Nej, det blev till att väcka henne och hon blev sur och grinig som hon brukar bli när hon är trött eller inte får som hon vill. Jag hade tänkt ge henne den nyinköpta mobilen som jag hade köpt till henne som skolavslutningspresent, men Caroline var så trött att hon inte ens orkade öppna paketet, utan gick bara på toa och borstade tänderna och sedan gick hon in på sitt rum och lade sig och sova och somnade gjorde hon på bums.

I morse så ringde alarmet igen och det var dock inte lika tidigt som dagen innan, utan istället för klockan 5 så ringde nu alarmet på klockan 7. Jag hade tagit ut en semesterdag för att helt vara tillsammans med Caroline idag då det var skolavslutning. En riktig höjdare och till Carolines stora glädje var även att idag skulle Carolines pappa Jonny närvara på sin dotters skolavslutning. Vi bor ju numera i samma ställe och är som man säger kommun grannar och det skiljer bara typ en station mellan oss. Det är ett bra tag sedan jag pratade med Jonny, men han ringde Caroline samma dag som vi var på väg till Gröna Lund. Caroline frågade då sin pappa om han ville komma på hennes skolslutning och det ville han väldigt gärna. Vi bestämde att han skulle komma förbi mig vid 9-tiden för  att åka med oss i min bil till Österhaninge kyrka. Det kan vara lite besvärligt att ta  sig dit kommunalt och då ville jag vara schysst att erbjuda mig skjuts.

På morgonen när Caroline vaknade så var hon allt annat en glad och riktigt sur och grinig. Det slutade att hon gick hemifrån, utan att ta med sig sin mobil. Jag trodde först bara att hon hade gått ut en liten stund och skulle vara snabbt tillbaka hemma igen. Det ringde på min mobil och det stod: Porten, vilket det gör när någon ringer på min porttelefon och gick ut i trapphuset för att just se att det var Jonny som stod utanför. Alltså, jag vet inte hur många år sedan det gått sedan vi sågs, kanske typ 3 eller kanske till och med 4 år sedan vi sågs.

- Hmm, Caroline är inte hemma, utan hon drog liksom bara iväg. Kom in så länge....

I samma veva så ringer min son Henrik mig som bor typ bara några minuter bort. - Mamma, Caroline dök upp här alldeles nyss.

- Okej, vad bra. Mamma sätter sig i bilen och kommer och hämtar er. Ut tillbilen och så åkte vi och hämtade Caroline och Henrik. Sedan satte vi kursen mot Österhaninge kyrka. Där vi möttes upp utav mina andra söner Niclas och Tobias och deras pappa Johan.

Det var en väldigt fin skolavslutning och mina ögon tårades när ungdomarna sjung så vackert i kyrkan.

  

   Jonny tillsammans med sin dotter

Caroline bredvid sina föräldrar

Caroline i mitten av sina bröder Niclas på vänster sida och Henrik

Efteråt så gjorde vi följe ner till det populära Caféet Janis i Nynäshamn som ligger alldeles vid banantorget och fikade allihopa. Caroline verkade stortrivas och satt bredvid sin pappa Jonny och sin storebror Henrik.

Ja, som en del utav er kanske har märkt så har Metrobloggen legat nere under förra veckan. Jag gjorde några försök att logga in, men utan något som helst resultat. Det var antagligen så att själva blogg serven behövde uppdateras. Nu i alla fall så funkar det att logga in och ja, må säga eller snarare skriva att det känns som jag har mycket som jag vill skriva om och dela med mig.

Nå, vad har hänt sedan sist.....!!! Ja, en massa saker och vet inte riktigt med vad jag ska börja. Det är lika bra att ta det från början av veckan. Då min älskade och yngsta dotter Caroline nu går ut 9:an i övermorgon och på kvällen i skolan så är det en stor bal för alla 9:or som gått ut. Och självklart så behöves det då en vacker balklänning och givetvis också en vacker och tjusig skolavslutningsklänning. Vi kollade först runt på nätet, men priserna där var allt för höga för mig att betala, med tanke också på att man endast använder en sådan klänning 1 gång. Jag och Caroline åkte ner till Åsas second hand här nere i Nynäshamn där vi bor och hon hade några balklänningar och Caroline fastnade för 2 utav dom. Den ena var i färgen cerise och med öppen rygg och pärlor framför bysten. Därefter så provade hon en ljus aprikosfärgad klänning, och med pärlbroderad byst framtill och den gillade Caroline super mycket och det var bara för mig att betala för den. 

Min vackra dotter ser ut som en Prinsessa i sin balklänning.

Igår blev det en helgdag ute på djurgården då vi besökte Gröna Lund. Det var samma dag som det också var Stockholms Maraton, så en massa gator var ju avstängda, just för alla löpare som skulle  springa över 4 mil. För mig är det obegripligt att ofattbart att det finns sådana människor som frivilligt ger sig på att springa så många mil. Kan väl förstå dom som ger sig på att springa 1 mil, men över 4 mil och på snabbast tid också. Ja, såklart det ligger en massa träning och god och framför allt bra kondition för att orka med ett sådant långt lopp.

Vi tog bilen in till söder och hittade en parkeringsplats i närheten av Mosebacke och gick ner för den enormt långa trappen, ner till Färjan som tog oss över till djurgården.

Vi var framme strax efter det att dom hade öppnat och det var som alltid smockfullt med människor på plats. Caroline fick åkband och ville förstås få mig att åka några av åkattraktionerna, men jag avstod för jag kände att det är tyvärr inte längre min grej att sätta mig ner i en utav åkattraktionerna och kastats fram och tillbaka och slängas från ena sidan till den andra sidan och hängas upp och ner.

Jag skulle garanterat spy ner mig. Utan istället satte jag mig på en utav bänkarna och solade eller bara nöjt av utsikten. Caroline däremot for runt som en skottspole och åkte ett det ena efter det andra och var verkligen på toppen humör. :) Så underbart det är att se sin dotter ha det kul och var på ett riktigt strålande humör och vara så glad. Ett mindre break för att äta lunch och svalka sig med lite dricka, men sedan så fortsatte hon mitt glada yrväder till dotter. Vi blev kvar på Gröna Lund ända fram till 19.30 och då var det nog och färdigåkt för Caroline som nu tyckte det räckte med åkattraktioner efter "bara" 8 1/2 timme.

När vi skulle hem så tog vi inte färjan, utan istället valde vi att gå och passerade Abba museet och gick vidare över djurgårdsbron och vackra Strandvägen och en massa mysiga uteserveringar som hade öppnat utmed Strandvägen. Vidare över Berzelii park och Kungsträdgården och gamla Slottet och Gamla Stan och Slussen som håller på att byggas om och det ser rent utsagt för hemskt ut där just nu. Men när allt är färdigbyggt och klart blir det säkert fint. Det återstod en långa trappan och en kortare promenad så var vi framme vid bilen och vi var nu alla riktigt trötta. Det var bara att sätta sig bakom ratten och köra hem till Nynäshamn och vi var hemma vid 21.30-tiden och det var bara tt ta sig lite kvällsfika och gå direkt i säng.

Nu idag söndag och vilodagen, men var nere på byn tidigare idag och köpte några plantor och planterade dom ute i trädgården, få se nu om det blir några grönsaker i sommar.