Så där ja då var alltså ännu en ny vecka igång igen och det är för mig som tidigare har varit världens sömntuta och haft så otroligt svårt att vakna och tänka tanken på att lämna sängen före klockan 7.00-7.30 på morgonen har varit för mig helt uteslutet. Nu för tiden sedan jag nu återigen valt att byta arbetsbana, nu får jag lov att kämpa mig upp ur sängen vid 5.15-5.30-tiden på morgonen och när jag var som mest ovan och ännu inte inne i mina nya arbetstider så var det fruktansvärt svårt att överhuvudtaget både vakna och mer eller mindre ett under om jag kom upp ur sängen. Precis som med allting här i livet så lär man sig att leva och kämpa vidare genom allt som känns svårt. Så numera går det faktiskt lite lättare att kliva upp ur sängen och brukar infinna mig på jobbet strax efter klockan 7.

Det känns så otroligt tomt och ensamt här hemma och det har nu bara gått 2 dagar sedan Caroline tillsammans med sitt nya fritids åkte till Gotland. Vi båda ringar varandra flera gånger varje dag och det visar sig att hon har det så roligt och under dom här 5 dagarna som hon ska vara där så är det olika sorters aktiviteter dom har inplanerade. På fredag kväll så kommer hon äntligen tillbaka hem igen och ska köra ner till Nynäshamn och möta upp henne i terminalen.

Dom båda urgulliga pälsklädda, fyrbenta, kissarna röd/vita Simba och så den snövita Cindy, dom tycks komma så himla bra överens. Jag trodde från början att Simba skulle visa sig "agg" och fräsa och klösa den lilla kattungen, men istället brukar det vara så här mellan dom.