Idag var det då dags för mitt hjärtegull Caroline att sluta 8:e klass och nu har hon fått sitt efterlängtande sommarlov. I morse när jag skulle in för att väcka henne så var hon redan vaken och lite sådär nyvaken låg hon och tittade på mig. Det blev som nästan alltid ( ja, förutom på helgerna) att Caroline får sin frukost serverad på sitt nattduksbord bredvid sängen. - Ja, en sak är helt säker med min yngsta dotter och den är att hon är rätt så bortskämd. Det har gått och blivit så och det har väl kanske att göra med att hon är den yngsta utav mina barn och mellan min näst yngsta som är Tobias och Caroline är det 5 år.

I morse efter det att Caroline ätit sin frukost och kollat på tv:n så gjorde hon sig i ordning. Kvällen innan hade hon badad länge och tvättat sitt långa blonda hår. Jag hjälpte henne att fläta hennes hår medans det fortfarande var fuktigt så att det skulle vara vågigt i morse när hon skulle kamma ut håret. Den nyinköpta fina, vita klänningen och då vädret i morse kändes lite osäkert så blev det också ett par svarta strumpbyxor och till det dom svarta skorna. Carolines långa blonda hår hade blivit vågigt utav flätorna och som pricken över i:et satte hon fast det vita blomhårsspännet i håret.

 Caroline hemma på baksidan innan det är dags att ge sig av till skolavslutningen.

Se bara så stor och vacker min dotter ser ut när hon gärna med sina långa ben går lite för mig på väg till garaget.

Vi var i plats i skolan redan en kvart innan det skolavslutningen skulle börja. Caroline skulle möta upp sina övriga klasskamrater och lärare utanför klassrummet. Därefter tågade eleverna, lärarna tätt i följd av dom föräldrarna in i aulan där eleverna skulle sjunga och lärarna lirade på instrumenten.

Eleverna i årskurs 9 sjunger på scenen.

Rektorn höll tal och delade ut till vissa elever som slutade 9:an stipendium. Jag reagerade på att det var väldigt fåtal föräldrar som närvarande under sina barns skolavslutningar och det tyckte jag var lite märkligt, men antog att dom prioriterade sina jobb framför att närvara när sina barn har skolavslutning.

Det var cirka 1 timme som eleverna sjung och som avslutning melodi ställde sig alla upp och sjung alla den vackra låten: Den blomster tid nu kommer och därefter var det dags för eleverna, lärarna och dom fåtal föräldrar att bege sig till klassrummen. Där bjuds det på kaffe och eleverna hade förra veckan bakat muffins och supergoda kola kakor och så fanns det även färska jordgubbar och grädde.

 Caroline tar för sig färska jordgubbar och grädde.

Caroline hade köpt med sig en liten present och en blomma till sina båda lärare och i samband med att hon fick sina betyg så överlämnade hon presentpåsen med presenten och blomman. Det vita kuvertet som hennes lärare lämnade över som innehöll betygen för årskurs 8:an ville Caroline inte öppna förrän hon var hemma. Däremot när vi sedan kom hem så öppnade Caroline sitt vita stora kuvert och först stod hon och läste igenom betygen själv, sedan sträckte hon över det vita pappret till mig och det var precis så som jag hade trott att Caroline hade presenterat otroligt mycket bättre denna termin och hennes betyg var nu ännu bättre än tidigare.

   Caroline får sitt betyg av lärarna eller "fröknarna" som hon gärna föredrar att säga.   

-Bravo, Caroline så otroligt stolt mamma blir av att du fick så bra betyg och mycket väl godkänt i många utav dina ämnen.  

Igår var det Sveriges Nationaldag och det firande jag och Caroline med varsin smarrig bakelse.

 Det var riktigt gott och smakade ljuvligt.

På kvällen blev det tv-tittade och se när våran kungafamilj åkte kortege genom Stockholm till Skansen för att där fira året nationaldag. Däremot tyckte jag att det var speciellt mycket publik på plats, utan snarare så var det, ja, förutom kungafamiljen, var det politiker och ministarar. Det verkar lite som intresset svalat lite för det Svenska folket att åka till Skansen och fira Sveriges Nationaldag.

Tänk att nästa lördag den 13:e juni då är det dags för Prins Carl Philip att gifta sig med Sofia Hellqvist. Precis som det blev den 19:e juni 2010 när Kronprinsessan Victoria gifte sig med Daniel och han blev då Prins. Nu på lördag får vi i Sverige en ny Prinsessa vid namn Sofia.

I morgon är det även dags för min "Prinsessa" som jag ibland kallar Caroline för att ha skolavslutning. I fredags köpte vi en ny vacker och fin vit klänning. Idag var vi iväg och köpte blommor som Caroline så gärna vill ge till sina närmsta lärare i skolan i morgon.

Japp, det har gått och blivit fredag igen och nu är det dags att välkomna den efterlängtade helgen.

Idag direkt efter jobbet så mötte jag upp Caroline och vi åkte till Skärholmens centrum, som jag vet har ett stort utbud av en massa spännande butiker. På måndag har Caroline skolavslutning och det var alltså dags att leta efter en vit ( och enligt önskemål från Caroline) så skulle det även vara en massa Swarovski kristaller och glitter på klänningen. Det blev en massa spring ut-och-in bland butikerna innan vi till slut utanför själva inomhus centrum bredvid tunnelbanan ( åker ju nästan aldrig kommunalt) men i alla fall så hittade vi en butik som hette: Taxi fashion butik. - Hmm, kanske något annorlunda och konstigt namn på just en väldigt fin klädbutik där nästan alla deras plagg var det fanns det Swarovski kristaller och glitter. Rena rama paradiset för både Caroline och mig och där inne så hittade också Caroline en vit klänning med en massa Swarovski kristaller och glitter att ha på sig inför sin skolavslutning nu på måndag. Vi gick även in på butiken Glitter och kollade in alla deras fina accessoarer och min gullunge ville gärna ha en liten vit blomhårspänne till klänning. Jag hittade en supergullig midsommarkrans som jag frågade Caroline om hon ville pröva och plötsligt så stod hon där och med en vacker blomsterkrans i sitt långa blonda hår!

Denna termin har Caroline varit extra duktig i skolan och kämpat med sina prov och fått godkänt. Så jag kan mycket väl tänka mig att hennes betyg blivit ännu bättre. Och som en liten bonus från mig för att hon varit så duktig denna termin och näst sista året i grundskolan, så lovade jag henne en avslutningspresent. Caroline önskade då sig en ny mobil, vilket hon kommer att få på måndag efter det att hon haft sin skolavslutning.

I morgon är det den 6:e juni och det innebär Sveriges Nationaldag. Var det inte så att denna dag ( som alltid i och för sig varit flaggdag) var typ som en vanlig dag förut. Om jag nu inte minns helt fel så var det år 2005 som denna dag blev så kallade helgdag=röd dag. Jag funderade just nu när jag sitter och skriver detta inlägg hur många utav alla i detta land som firar Sveriges Nationaldag och står utmed gatorna och viftar med flaggor eller samlas upp vid Solliden på Skansen och kollar in när Kungafamiljen gör entré och ser på artisterna som uppträder. Jag för min del har en liten flagga som sitter uppsatt på ett utav mina träplank som avskiljer från grannen bredvid. Denna flagga är uppsatt dygnet-runt och hamnar där på våren och sommaren, men plockas ner när hösten.

Sjutton också skulle egentligen ha skrivit ett blogginlägg igår ikväll, men det var fullt upp att göra här hemma. Först jobba, och direkt efter det iväg på ett ärende och sedan var hem för att ta itu med tvättkorgen, som typ hade svämmat över och stå resten av kvällen i tvättstugan.

Jag skulle igår på min blogg skriva och önska min son Jimmy ett stort   hjärtligt Grattis på din födelsedag som var igår.

Då vi alla jobbar så blir det inte så att man firar födelsedagar på samma sätt som när ens barn är små, utan snarare blir det så att man träffas till helgerna, då man är ledig och har lite mera tid för att umgås med varandra.

Jag för min egen del tycker att när man uppnått och kommit upp i en viss ålder så varför ska man egentligen fira och gratulera än som blir äldre...? - Jaha, då var man alltså ytterligare än dag närmare 100 år.

Det är bara 3 dagar kvar tills den 6:e juni och det är ju då vi firar Sveriges Nationaldag. Och bara 13 dagar efter det datumet är det midsommarafton. - Jösses alltså det är ta mig tusan vart tar all tid i vägen..?? Någon som vet det..? Eller är det bara jag som tycker tiden, för varje år man lever går bara fortare och fortare.

Just det en annan sak jag tänkte skriva om. Sedan Caroline kom hem ifrån sin Kalmar resa så har hon mer eller mindre fått en fix idé att hon vill lära sig prata tyska. Jag för min del hade ungefär i samma ålder som Caroline är nu också fått den idén att jag som tillvalsämne i skolan ville lära mig läsa tyska. Jag kom underfund med det efter typ några lektioner att den tyska grammatik var väldigt hård och vissa uttal lät riktigt elaka att uttala. Jag ångrade ganska så snabbt att jag valde det hemskt fula språket som jag numera tycker tyska är. I alla fall så har nu Caroline fått "dille" på att lära sig det språket och jag undrar förstås nyfiket varför, men har ännu inte fått någon som helst förklaring. Jag frågade henne varför hon inte väljer något annat sorts språk ( ja, förutom engelska som hon redan läser) men varför inte lära sig det Franska språket det låter ju lite som dom "sjunger" när man hör en från Frankrike prata. Le français est une belle langue   

Nu är det inte så värst många lektioner kvar för Caroline i 8:an och nu på måndag den 8:e ( ojdå, värst var det blev 8:or ( ännu en till) och sedan är det sommarlov för henne. Till hösten sen är det dags för det 9:oende året i grundskolan innan det är dags för en 4-årig linje på gymnasiet.

En annan sak som jag tycker är konstigt och det är så jag börjar undra vad dessa vädergudarna sysslar med egentligen. April månad var så mycket varmare och skönare än var maj månad var och nu är det i och för sig bara början av juni, men sjutton alltså var det regnat och blåsigt kallt under dessa dagar. Nu önskar jag att det blir vackrare och varmare väder och det ganska så snart innan sommaren är över.

  Bara det inte blir såhär   

I går så kom mitt hjärtegull Caroline hem från att varit en weekend i Kalmar tillsammans med sin tjejgrupp. Dessa 2 dagar har för mig känts som en evighet och det är inte klokt vad jag saknat min älskade fina dotter. Det känns nästan som man gått på nålar här och vankat fram-och-tillbaka. Det har varit så tyst och känts så tomt. Det sitter i hjärtat att man flera gånger varje dag går in till Caroline på hennes rum, men nu när hon inte var hemma, så kändes det ju ganska så meningslöst att gå in där. Jag hade valt att stänga dörren till hennes rum under helgen då hon inte var hemma. I vanliga fall brukar det stå halvöppen eller på glänt om det är så att hon vill ha dörren så själv. Vi har ju såklart ringt varandra flera gånger varje dag, men det är ju inte samma sak som att ses.  Jag tror aldrig jag någonsin tidigare önskat att en helg ska ta slut så fort och att det så snabbt som möjligt skulle bli söndag och min prinsessa skulle komma tillbaka hem. Äntligen så kom då till slut söndagen och jag började redan på morgonen räkna timmarna tills Caroline skulle komma hem igen. På eftermiddagen fick jag då samtalet jag väntat på och det var Caroline som meddelade att hon snart skulle vara tillbaka på ungdomsgården. Jag flög mer eller mindre upp från soffan, och ut till hallen och hoppade i skorna och tog jackan i förbi farten. Stängde dörren och småsprang till bilen för att åka och hämta upp Caroline. Jag insåg när jag kom fram till ungdomsgården att jag nog skyndade dit lite väl snabbt för jag fick sitta och vänta typ 15-20 minuter innan minibussen dom hade lånat kom inrullande på parkeringen.

- Åh, så som jag längtat efter min dotter och skyndande fram till minibussen. En utav ledarna öppnade bildörren och ut hoppade en väldigt trött tjej vid namn Caroline. Det första hon sa när hon fick se mig var: Grattis mamma på morsdag!

Jag kände hur tårarna började leta sig fram och så kramade jag om min söta dotter och sa: Tack hjärtat.

- Mamma, jag har köpt något till dig för att det idag är morsdag.Sedan börjar Caroline rota i sin väska och så tar hon fram en chokladask som är formad som ett hjärta.   

- Men lilla gumman det hade du inte behövt göra. Tack så mycket  

Just det i lördagas när jag träffade Nina i Nynäshamn så hade även hon med sin en liten present till mig inför morsdag som var igår. Det var mitt gulliga barnbarn Nova som sträckte fram en rosa strut som var fyllt med choklad. Och är det någonting som jag är väldigt svag för eller snarare väldigt förtjust i så är det choklad.

Det känns väldigt konstigt nu när Caroline inte är hemma. Det är nästan kusligt och skrämmande tyst, ingen överaktiv, pratglad och ibland även sjungandes busunge hemma. Igår fick jag på facebook se att Caroline lagt upp en bild taget utanför ett nattklubb som hade same name as me: Sandra.

- Herregud, var min första tanke ska min tonåring verkligen gå ut på nattklubb? Är hon inte lite väl ung för att gå ut på sådana saker allé redan? Nåväl jag befinner mig många mil ifrån hemma just nu och hon är ute på egna äventyr med tjej och killgruppen från ungdomsgården. I alla fall så får man ju lite update från sin dotter och det fick jag idag under förmiddagen och fick veta att hon hade stannat på discot och haft det jätteroligt och dansat disco. Sedan nämnde Caroline om någon ny sorts dans ( som jag känner igen mycket väl, men själv aldrig direkt har prövat) i alla fall så berättade min dotter glatt och ivrigt på att ungdomarna som var där ställe sig typ i en ring och sedan "hoppade" en utav dom ut från ringen till mitten av golvet och dansade sina egna dance moves!  Därefter var det nästa på tur och Caroline berättade att även hon provat på detta och att det var superroligt.    Det märks verkligen att Caroline har det roligt där hon befinner sig just nu och även om det blev på tok alldeles för sent uppe i går kväll och ungen min stannade kvar ända fram till midnatt och hade inte kommit i säng förrän vid 00.30-tiden

- Hmm! När Caroline nämnde det, så kändes det som om det kom ytterligare nya gråhårstrån på skallen.

Se bara så stor min tjej Caroline ser ut när hon väntar utanför discot hon igår var på tillsammans med dom andra ungdomarna.

Jaha, ja, det verkar inte spela någon roll vad jag tycker eller tänker längre, utan snarare så är det bara att inse att även mitt yngsta barn nu börjat bli så stor att hon nu börjar hänga ute sent på kvällarna på helgerna.

Jag kom att tänka på en sak efter det att jag hade pratat med Caroline. Förra lördagen var jag på kvällen ute tillsammans med min väninna Elin. Vi började på den ombyggda båten Freja som numera är en ombyggd restaurang och nattklubb under vår och sommaren nere i Nynäshamn och senare på kvällen så avslutade vi våran utekväll med att sjunga en duett tillsammans på La Playa. Det händer ytterst sällan att jag går ut på helgerna, och gången innan förra helgen jag var ute var verkligen länge sedan, tror närmare bestämt 2 år sedan. I alla fall så verkar det numera som det är mitt yngsta barn Caroline, som numera axlar den rollen att gå ut på helgerna. Fick veta av henne nu idag på eftermiddagen att hon även ikväll skulle göra sig ordning och fixa sig fin inför kvällens besök av disco. I morgon kväll omkring 19-tiden får jag hem min dotter igen och så mycket jag längtar efter henne är i det närmaste omöjligt att beskriva. Jag kommer att ta bilen och åka och hämta upp hemma och den enormt stora packningen med den uppblåstbara madrassen, sovsäcken, kuddarna, och resväskan hon har tagit med sig. Därefter så kommer jag överrösa henne med att massa kramar.

Nu över till en annan sak! Jag har ju som ni vet flera barn än Caroline och alltså ytterligare 5 underbara härliga ungar. Igår eftermiddag direkt efter det att han slutade sitt jobb så kom min son Jimmy över och hälsade på mig. Nu när jag inte har Caroline hemma, så blev det istället så att det blev Jimmy som fick stanna kvar på middag och sedan fikade vi tillsammans. Innan han åkte tillbaka hem till sig nere i Nynäshamn.

Det brukar höra till traditionen och sedan många år tillbaka så åker Nina, Janne och Nova ifrån Västerås för att tillsammans med mig och Caroline gå på den årliga Ösmomarknaden. Dessvärre så kunde dom inte komma förra helgen då denna marknad var då dom var upptagna med andra saker att göra. Däremot så kom dom till Stockholm igår. Dom mellanlandar alltid först hemma hos Ninas pappa Johan som bor mycket större än mig. Där bor dom under dom dagarna dom är på besök i huvudstaden. Idag skulle vi ses och vi bestämde förstås att ses nere i Nynäshamn. Vi möttes upp nere vid vårat vanliga ställe som heter: Banantorget! - Ja, det heter faktiskt Banantorget och är inget skämt! Fast konstigt nog så säljs där inga bananer.

 Nu när jag ser bilden så ser det nästan ut som vi bildat en totempåle   

Jag hade förstås förväntat mig solsken i Nynäs idag! Dessvärre så var det övermulet, så inga solglasögon behövdes idag. Nova ville däremot prova dom och se så cool hon blev.  

Idag var vädret inte det bästa nere i Nynäshamn, utan det var helt övermulet och himlen såg ut som den när som helst skulle öppna himlaportarna och det skulle börja regna. Det blåste kallt och jag småhuttrade och frös. Jag tänkte inte fasiken heller känns det som det är den 30:e maj idag, utan snarare så kändes det som en kall blåsig höstdag. Jag var lite före dom andra och stod och väntade på banantorget på dom andra som snart skulle komma. Det tog inte alls lång stund innan Nina, Janne, Nova, och mina söner Niclas och Tobias kom strax gående från garaget och som alltid när jag får se mina barn, mitt barnbarn och min svärson Janne så blir jag så glad :) och det blir ett stort kramkalas.

Jag kände denna dag för att skämma bort Nova lite extra och vi gick in på Åsas prylförmedling. Jag sa till Nova att idag vill jag skämma bort dig lite extra och Nova hittade en rosa söt väska, ett pussel och 2 dockor som jag köpte till henne. När vi var klara där nere så gick vi upp för att möta upp dom andra och fick se att ett utav mina andra barn också hade kommit och det visade sig vara min stora, fina och tjusiga son Henrik.

- Tjoho så glad jag blev och småsprang fram till honom och slängde mina armar kring hans hals och gav han en bamsekram.

Det hade börjat småregna och det blåste kallt och vi alla småfrös och huttrade. Vi bestämde oss för att åka ner till Sjötelegrafen. Den tidigare matvarubutiken ICA Kvantum, som låg alldeles intill Nicksta höjden hade nu flyttat ner till nya stora lokaler nere vid Sjötelegrafen. I onsdags för bara 3 dagar sedan var det premiär och dom slog upp dörrarna till sin nya matvarubutik som numera heter ICA Maxi. Jag hade trott att det skulle finnas ett Café så man kunde sätta sig ner och ta en fika. Dessvärre så fanns det bara ett litet mini Café med pyttesmå bord och vi alla skulle knappast få plats att sitta där. Jag tyckte det var lite dåligt och när ICA Kvantum som det hette tidigare och låg uppe vid Nicksta höjden där inne hade dom ett stort Café och riktigt smarriga räksmörgåsar. Dessvärre så fanns det på deras nya öppnade matvarubutik ICA Maxi i det närmaste inget jag skulle kalla Cafe, utan snarare bara ett litet hak Café och endast några fåtal torra bullar eller kakor man kunde beställa.  

Nina föreslog att vi skulle gå till Taj resturangen som hade buffé och vi alla tyckte det var en utmärkt idé. Vi vände alla på klacken och gick mot Taj resturangen och hugg in på deras buffé och man fick plocka och äta så mycket man ville och därefter blev det dessert friterade bananer...mums.

 Jam jam, vilken god Taj buffé vi åt till lunch

Sådär nu är vi alla mätta och belåtna och kramar om min fina son    Henrik utanför Sjötelegrafen.

Herregud, alltså min gårdag den var i det närmaste makalös med så mycket saker att göra. Jag hade kvällen innan jag gick och lade mig bävat lite inför torsdagen med allt som skulle göras. Det är lika bra att ta det från början så att även mina läsare hänger med om allt som hände igår. Det hela började med att jag som ni kanske redan vet är så fruktandsvärt morgontrött ställa alarmet på ringningen en halvtimme tidigare och var förstås dödstrött när klockan ringde 05.30 I alla fall så hade jag nu direkt klockan 07.00 tid för den årliga besiktningen på min bil. Dessvärre så gick bilen inte igenom, och felet gubben på besiktningen slog ner på felaktig inställning på höger strålkastare av halvljuset. Jag trodde det bara skulle bli som en anmärkning som man typ kan fixa själv eller snarare så är det min vän Tommy som skulle kunnat hjälpa mig med inställningen på högerstrålkastare. - Nej, då gubben gav mig istället en 2:a och det innebär som alla som har körkort ombesiktningen inom 1 månad.   - Grrr, det gjorde mig lite småsur att få komma tillbaka inom 1 månad p.g.a att den högra strålkastaren.

Därefter blev det att ringa till Tommy för att höra med honom om han kunde hjälpa med mig att justera halvljuset på strålkastaren, och redan nästa vecka på onsdag skulle han kolla på bilen. - Tusen Tack till världens bästa bilmekaniker som snabbt erbjuder suverän bilservice. Sedan blir det dags för en ombesiktningen och då måste den väl ändå gå igenom.

Ja, sedan var det bara att sätta sig i bilen och köra till jobbet och där var det ju arbetet redan i full gång på allihopa, och det var bara att sätta igång med arbetsuppgifterna. Idag på jobbet så hade vi så kallande picknick och all personal skulle om dom ville förstås ta med sig någon mat, dessert, fikabröd, dricka hemifrån och sedan ställdes det upp vid ett långt bord så att det blev typ som ett smörgåsbord och alla gick och plockade lite av varandra. Det visade sig att personalen tagit med sig lite smått och gott hemifrån och några hade lagat speciella maträtter ( som jag aldrig sett förut) men som smakade förväntansfull gott.

 Picknick smörgås bord

Dessert bordet som var fyllt av goda smarriga läckerheter   

Därefter blev till att hugga in på dessert bordet och smakade en rabarber paj med grädde och en kopp kaffe. Det var en otrolig trevlig stämning och det märkets att personalen trivdes och mådde gott av denna gemensamma picknick lunch som avslutade med en tipspromenad och att man fick varsin gratis lott. Dagen var idag supertrevlig med en lika trevlig gemenskap av kollegorna med mina underbara fina kollegor som man fått skratta så mycket med idag.

Nu över till gårdagen igen. - Ursäkta att det blir lite hoppade från den ena dagen till den andra och så tillbaka igen. Igår i alla fall så var jag tvungen att gå lite tidigare för jag hade skulle ha ett möte hemma vid 15.30-tiden och det blev med andan i halsen jag skyndade mig hem. När det sedan var klart så skulle jag och Caroline åka iväg och handla inför hennes resa som hon idag åkte på tillsammans med både tjejgruppen och killgruppen ner till Kalmar. Det behövdes handlas lite grejer som hon skulle ha med sig. Jag insåg att det skulle bli tajt med tid och att det skulle bli för stressigt med att hinna laga någon middag hemma och klockan började ticka iväg så för att inte Caroline skulle bli alltför hungrig så svängde jag in på hamburgerrestaurangen Max och beställde en meny till Caroline på drive in. När vi väl kom hem så kom jag på att Caroline kommer omöjligt inte orka kånka på den gigantisk stora kassen med den uppblåstbara madrassen och sovsäcken i morgon bitti. Så in och hämta den och den var även tung och lite otymplig att bära för mig, ut till bilen igen och in med den gigantisk stora kassen i bagageluckan för att köra iväg till fritisgården som tur nog igår var uppe till klockan 19.00 Därefter blev det hem för att tillsammans med Caroline packa hennes resväska och när hon igår kväll gick och lade sig för natten så fick hon lite flera extra god natt pussar och kramar på kinden.

Jag själv igår när min dag var över och jag skulle slå mig ner i soffan i vardagrummet. Jag trodde faktiskt att jag skulle somna sittandes framför en avstängd tv. Det händer nu för tiden och mestadels under vardagarna att jag inte längre ser så mycket på tv längre. På helgerna ser jag lite mera på tv:n och när jag varit ledig så har det blivit så att man knäppt på dumburken för att se om det finns något sevärt. Caroline hade lagt sig och mina ögon ville bara sluta sig och hela min kropp skrek efter sömn, men trotsig som jag ibland blir så ville jag ha lite egen tid och gå igenom mina olika mailadresser, kolla om något nytt hänt på facebook och läsa lite av vad som hänt i världen. Därefter blev det sedan direkt i säng och minns knapp att jag låg vaken i sängen, utan somnade på bums.

I morse så kramade jag mitt    hjärtegull flera gånger innan jag var tvungen att åka till jobbet. Caroline var på strålande gott humör och såg så mycket fram emot resan tillsammans med tjej och kill gruppen till Kalmar. Dom startade strax innan 11.00-tiden och nu på eftermiddagen idag så fick jag denna bild skickat till mig.

Caroline i minibussen på väg ner med sina kompisar och ledare till Kalmar.

Ojdå, det gäller visst att få lite tid över så att jag kan uppdatera min blogg. I mitt förra inlägg som jag skrev så var det ju söndag och sista dagen på veckan och idag har vi lillördag och man har kommit halvvägs på veckan. Jag undrar ibland om det bara är jag som tycker tiden går i sådan ryslig fart..?

Det är knappt man liksom känner att man hänger med då dagarna går så fort. Jag våndas lite inför morgondagen då jag i morgon bitti ska in med bilen min på den årliga besiktning och ska be till   Gud att bilen går igenom besiktningen utan någon som helst anmärkning.

Nu till helgen blir det tomt här hemma må jag säga. Caroline åker tillsammans med sin tjejgrupp och såklart ett par ledare på en weekend resa ner till Kalmar och temat för resan är: Livet är en fest.