Om ni kommer ihåg så skrev jag i sommars och var tvungen att gå bakåt i bloggen några månader för att exakt veta när det var jag skrev just detta inlägg och det var den 15:e augusti.Inlägget handlade om mirakel krämen Peter Thomas Roth instant firmx face och till er som undrar så fungerar den lika perfekt på oss kvinnor som för männen, men vet inte om det är så värst många karlar som går och köper just sådana här krämer.

Gör såhär se till att rengör och tvätta noga rent ditt ansikte och därefter skaka tuben innan du applicerar på krämen. Ta väldigt lite kräm på typ en rougeborste och smörj in din hud där du tycker att du har rynkor eller att huden känns slapp och hänger. Därefter sätt dig ner och vänta och efter ett tag kommer du att märka att det spänner litegrann i huden och efter att krämen suttit fast i typ 7-10 minuter så ser du dig i spegel och upptäcker då att dina rynkor och den slappa huden försvunnit och blivit så mycket fastare. Det är helt otroligt att det nu på marknaden finns en sådan här mirakelkräm som på bara några minuter trollar bort rynkor och slapp hud. Ungefär som att ge sig själv en ansiktslyftning och på bara några minuter så har du med hjälp av denna kräm trollat bort dina rynkor och den slappare huden liksom rynkorna är helt borta. Det är helt otroligt att det nu finns en sådan här mirakel kräm som får ens hud på bara några minuter att få typ ett ansiktslyft och ny spänts. Jag som inte trodde man kunde vrida tillbaka tiden, men med den här den här krämen som Peter Thomas Roth, skapat så vrider man tiden tillbaka och ser lite yngre ut.

Nu är det så att jag fick pröva-på-detta-kräm och blev helt över förtjust i den och skulle aldrig klara mig utan denna mirakel kräm. Då den helt plötsligt en dag inte längre gick att få tag i och sökte på flera utavalla sidorna på nätet, men lyckades inte få tag i den på någon sida. Jag hade tidigare beställt den via Bangerhead, men av någon anledning så tyckte jag att det tog lite för lång tid att få varan därifrån, så gången efter gjorde jag min beställning via Skincity, men när jag gick in på deras sida häromdagen så var just den krämen helt slutsåld. Jag fann en ny sida på nätet som hette Babyface och fastnade lite över deras urgulliga namn " Babyface" och säg mig vem skulle verkligen inte vilja ha ett sådant slätt och lent ansikte som en baby har....?

Jag gjorde tidigare i början av denna vecka min beställning  hos Babyface och skrev även ett meddelade till deras kundtjänst och undrade när dom trodde dom skulle få in mirakelkrämen Peter Thomas Roth instant firmx face. Jag fick dagen efter ett svar och det följde: Att efter TV 4 nyhetsmorgon, tisdag den 20:e oktober ( numera så sysslar jag inte så värst mycket med tv men har varit massvis med gånger på Tv4) I alla fall så tänkte jag, jaså jaha, var min första tanke så nu har även dom fått kännedom om hur bra denna Peter Thomas Roth instant face fungerar och väljer att göra ett nyhetsinslag om detta.

jaså, jaha, var min första tanke har även dom nu fått upp ögonen för denna kräm) i alla fall så hade dom ett inslag om just denna kräm så sålde den totalt slut på bara någon timme i hela Sverige. Vi väntar en ny leverans från våran återförsäljare. Idag fick jag då äntligen det efterlängtade svaret ifrån Babyface ( klicka på länken så kommer ni direkt till varan) att dom nu fått in Peter Thomas Roth instant firmx face och den skulle skickas omgående till mig.

Jag gick idag lite tidigare från jobbet för att åka ner till Nynäshamn och kolla på lägenheten. Dessvärre så upptäcker jag när jag kommer in i porten att lägenheten ligger en halv trappa upp!    Vilket gjorde att alla mina drömmar gick i kras. Jamen, jag trodde och det stod ju på mailet som jag hade fått från bostadsbolaget att det var en markplanslägenhet med uteplats. Jag tänkte då jag ändå var där och hade kommit överens med tjejen som hade lägenheten och skulle visa den för mig, då kunde jag bara inte vända på klacken och gå tillbaka till bilen. Jag ringde på hennes dörr och en glad tjej kom och öppnade dörren och sa: Välkommen in!

Jag gick runt och kikade och upptäckte att lägenheten var lite utav en souterräng lägenhet och det enormt stora vardagsrummet och ena sovrummet låg liksom på en höjd, typ första våningen, men när man gick ut till köket som var mindre än det köket jag har idag, trots att jag delat av mitt nuvarande kök med en vägg för att Caroline skulle få ett sovrum. I alla fall så var köket minimalt och hon som bodde där idag hade typ bara som en lite bardisk och 2 stolar som verkade fungera som matbord. Och via köket kunde man ta sig ut på markplan, vilket bestod utav en större altan, men ingen som helst liten trädgård och gräsmatta. Likaså så låg det mindre sovrummet på samma nivå som köket. Lägenheten i sig var i toppskick med parkettgolv i nästan alla rummen förutom hallen, nya vitvaror och tvättmaskinen ingick likaså. Jag tror faktiskt inte jag skulle trivas i att på i en souterräng lägenhet och likaså var köket i minsta laget och furubordet och do 4 tillhörande stolarna som jag har i köket idag skulle garanterat inte få plats, utan skulle få köpa mig ett betydligt mindre bord. Och det som jag skulle störa mig på mest det är att inte få ha en egen liten trädgård att på våren och sommaren få gå och påta och pyssla in. Då jag verkligen gillar att ha rosenbuskar, syrenbuskar och lite annat smått och gått att ha i sin trädgård som man kan skörda och mumsa i sig.

Det verkar vara väldigt svårt och i det närmaste omöjligt att finna en lägenhet som faller mig i smaken i just den kommunen. Jag ser det såhär att flytta in i en lägenhet som inte har dom önskemålen man framför allt vill ha på en lägenhet och om det är så att jag är alltför kräsen i valet att enbart kunna tänka mig markplanslägenhet med uteplats + trädgård. Denna lägenhet uppfyllde inte mina krav och då blir det inte av intresse för mig. Då jag stod som 2:a sökande och även den som stod före mig i  kön tackade nej, så lämnar jag nu över den till dessa andra spekulanter som står efter mig i kön till denna lägenhet och hoppas att det är någon som gillar souterräng lägenheten.

Då var det dags för en ny vecka och den har ju redan kommit gång, då det redan idag är tisdag. I morgon har halva veckan gått och det är lillördag. - Alltså, det här med att tiden går och känns som den går mycket fortare ju äldre man blir, det är ju riktigt läskigt hur fort tiden går egentligen. Det är mindre än 2 månader kvar på år 2015. Och innan man vet ordet av står man där med sina champagneglas vid midnatt och ser alla vackra färggranna raketer som lyser upp den svarta himlen i alla möjliga färger och önskar varandra Gott Nytt år.

Jag har märkt också på min älskade tonårsdotter Caroline att det nu börjat gått riktigt fort med henne. Och igår var det dags för henne att påbörja sin 3 veckors praktik på Handels gymnasium. Just vid tillfället har Caroline sagt att hon ännu inte riktigt bestämt sig för om hon vill göra sin praktik på det andra gymnasiet, och det var den Etiska Linjen, med inriktning på hantverk. Jag ser en blivande konstnär i Caroline och ända sedan hon var liten och gick på dagis så har hon skapat och gjort massor utav fina prylar. Jag trodde från början att det var just den Etiska Linjen, som skulle vara den som hon visade allra störst intresse för att gå, men nu verkar det vara lite osäkert för min unga fröken. - Hmm, jag undrar om det kanske kan bero på att det gymnasiet ligger i en annan kommun och att det då blir lite längre resväg än till det som hon praktiserar på just nu.

Ja, just det som en del utav er redan vet så försöker jag ju byta min lägenhet till en motsvarande lägenhet i Nynäshamn, men det har visat sig inte vara bland det lättaste. Jag har som ni kanske redan förstått bott tidigare i denna idylliska småstad, och ångar så otroligt mycket att jag valde att flytta därifrån sommaren 2002. Om det gick att vrida tillbaka tiden eller om det fanns som i Science fiction film typ en tidsmaskin, så skulle jag utav att ens tveka kliva in i en sådan och åka tillbaka i tiden och ändra på mitt beslut från att flytta ifrån Nynäshamn, och detta tillhör ett utav mina allra största misstag jag gjort i livet och ångar så sagt det så mycket idag. Jag har i åratal stått i den kommunala bostadskön i Nynäshamn och visst så får jag erbjudande om bostäder, men då jag har som mitt absolut största krav att lägenheten måste ligga på markplan med uteplats ( liten trädgård) och det har inte varit några sådana lägenhetserbjudande som har kommit till min e-mail. Tills för någon vecka sedan då det bland all min mail som kommer hade det kommit ett nytt meddalande ifrån bostadbolaget i Nynäshamn. Jag trodde som tidigare att det handlade om en lägenhet som låg ovanför markplan och det är inte av minsta intresse för mig. Jag öppnade mailet och när jag hade läst det så flög jag mer eller mindre upp ur soffan och tog ett stort glädje skutt rakt upp i luften och därefter blev det någon slags segerdans. - Tjoho, äntligen så hade det kommit en mail från bostadsbolaget om att dom hade fått in en markplanslägenhet och det var en 3:a på 84 kvm. Det stod logga in på dina sidor och följ instruktionerna. Jag avbröt att fortsätta läsa resten av mailen och öppnade mina favoriter och loggande in på deras sida. Jag var så himla glad och alltför ivrig, för när jag loggande in så fick jag veta att jag stod som nummer 2 som hade visat intresse för denna lägenhet och denna person skulle också precis som jag gå på visningen av lägenheten i morgon kväll. Så min glädje jag hade tagit ut i förskott blev inte så värst långvarig och började fundera och tänkte på om nu han/hon som står före mig i kön nu tackar Ja till lägenheten då blir det så att denna lägenhet går mig förbi och jag kommer då blir väldigt besviken och ledsen, men det är väl som vanligt min vanliga otur. Men håller förstås både tummar och tår att den personen nu som står före mig i kön tackar nej. Vi får se i morgonkväll.

Då var det dags för att vända blad i almanackan och nu så är vi inne på den näst sista månaden för detta år. Om bara 1 månad så är det 1:a December och denna månad brukar det ju vara ännu mera man ska göra och man ska även hinna med att köpa julklappar. - Ja, man får ta en dag i sänder och först och främst se till att avverka november månad.

Igår trots att jag inte var speciellt förtjust i den idén som Caroline och hennes vän Kumba skulle göra så trotsade hon som vanligt mig och gjorde precis tvärtom mot det jag ville och gav sig av hemifrån, utklädd till Häxa och hennes kompis Kumba var utklädd till vampyr. Dom båda gav sig iväg upp till centrum och runt vårat bostadsområde och sa: Bus eller Godis till alla dom träffade på och så gick dom även och ringde på en massa dörrar. Jag hade sagt till Caroline innan, att man helst inte ringer på grannarnas dörrar efter klockan 20.00 på kvällen. Någon fason och bli får det väl ändå vara på min tonårsdotter och man vet ju inte heller innan om det kanske finns små barn som ska läggas och blir då väckta om det ringer på dörren.  Jag satt igår och höll på med datorn när jag hörde att det knackade på ytterdörren och Caroline ropade genom brevlådinkastet morsan öppna. Slängde en hastig blick på klockan på dataskärmen och klockan var bara strax efter 19.30-tiden Jag skyndade mig för att öppna dörren och frågade Caroline varför hon inte hade öppnat med nycklarna. - Mamma, titta sa hon och höll upp plastpåsen som hon hade tagit med sig hemifrån och det visade sig att hon verkligen gått och "skrämt grannarna" riktigt ordenligt för den var ordentligt fylld med en massa smågodis, choklad och småkakor. I sin andra hand höll Caroline en lång kvist som det satt en massa små vita plastblommor på och jag misstänker att det var min snälla granne "Herr Arab som då och då brukar komma och ge mig plastblommor. Caroline sträckte fram sin hand och sa: Varsågod mamma, dessa blommor är till dig.

Jag blev så glad    och omfamnade min    älskade dotter med en kram. Allra helst hade jag velat lyfta upp henne och krama henne, men Caroline är på tok alldeles för stor och tung numera för att lyfta upp. Vi är snart nästan lika långa, så det fick bli att vi kramade om varandra.

Idag behövdes det fyllas på lite här hemma i både kyl, frys och skafferi och vart passar inte bättre att handla än vid Port 73. Mitt inne i centrum stod just detta Frankenstein monster.

Det är ju Halloween helg och Caroline gjorde sig för ett tag sig ordning och utklädd till häxa har hon nu gett sig av hemifrån och skulle möta upp sina vänner för att därefter ge sig ut och skrämma slag på folk. Och som jag skrev tidigare i min blogg så är inte jag så speciellt förtjust i att Caroline och hennes vänner ska ut och spöka och på skoj skrämmas.

Caroline vill spexa och försöka sig på att skrämmas, men det är faktiskt ganska svårt att bli skrämd av en sådan sötnos till dotter   

Men så är det ju Halloween och det hör väl till och för den delen så är hon ju nu 15 år och att lyssna på mig som är hennes mamma det är långt ifrån att hon alltid gör det. Caroline är en envis och bestämd ung fröken som verkligen vet vad hon vill göra och i kväll, liksom många andra fredagar och lördagkvällar har hon gett sig av hemifrån och är antagligen på disco eller så bara ute med sin vänner.

Igår var det fredag och man är ju förstås lite trött och seg efter en veckas arbete och på det ett klämma in ett möte i torsdags. Så tanken var från början att jag skulle försöka komma i säng omkring 22-tiden. Men det blev aldrig så och det är sällan det särskilt för mig blir som man tidigare på dagen planerat. Nu för tiden är det alltmer sällan jag sitter och glor på "dumburken" men igår var det en väldigt bra film. The Tourist med Angelina Jolie och Johnny Depp i huvudrollerna. En helt suverän, sevärd och spännande film. Och medans det var reklam så sitter man ju och svappar mellan kanalerna och det visade sig att en annan film skulle börja nästan direkt efter att filmen The Tourist var slut, och denna film ville jag absolut inte missa. Då huvudrollsinnehaveren spelades av Nicole Kidman och jag verkligen dyrkar denna vackra kvinna och hennes otroligt vackra kritvita porslinshy. Filmen som var en thriller vilket brukar tillhöra mina favorit filmer, då det liksom under filmens gång bygger upp en spännande handling. Denna film var slut närmare klockan 01.30 och då var jag ordentlig sömning och gick för att lägga mig att sova och somnade omgående.

Att få sova ut tills man själv vaknar och utan att bli väckt utav något otäckt alarm som ringer och väcker än strax efter klockan 5 på morgonen. Jag sov och vaknade upp utvilad och pigg vid 08.30 Det verkade vara en vacker och solig dag ute och när man är ledig och det är soligt ute då vill inte jag bara sitta inomhus och uggla och glo på tv:n eller sitta framför datorn. Jag frågade Caroline om hon ville följa med, men hon ville hellre vara hemma och skulle ju iväg på sitt senare nu på kvällen. Jag och mitt sällskap tog bilen och åkte ner till Nynäshamn och tog en promenad i det vackra soliga vädret och stannade till Jannies Konditori och Café och beställde en utav deras helt supergoda räksmörgåsar och till det en kaffe.

 Vill varmt rekommendera detta super mysiga och trevliga Café nere i Nynäshamn.

Och framför allt deras smarriga och goda räksmörgåsar med både räkor och med en liten dekorerad laxros ovanpå, som pricken över i.et   Jättegott.

När jag kom hem så satte jag mig för att kolla igenom min mail, vilket jag alltid brukar göra någon gång per/dag. Hade fått ett svar angående en utav alla dessa annonser jag lägger ut på lägenhetsbyte och ringde upp det numret som stod. Det var en liten äldre finsktalande kvinna som svarade och som alltid så frågar jag först om lägenheten ligger på markplan och att det finns uteplats. Vilket den gjorde och när jag frågade vart i Nynäshamn lägenheten låg så höll jag nästan på att tappa mobilen i golvet, men lyckades greppa ett hårdare tag om mobilen när hon fortsatte berätta om lägenheten, men min mun var däremot vidöppen och hakan den kändes som den for en snabbis ner till golvet. I alla fall lägenheten som damen hade och ville byta med låg i exakt samma port och uppgång som den lägenheten jag bodde i när jag var tillsammans med Jonny. Det snurrade till lite i huvudet på mig och fick en liten Flashback - tillbakablick till just det året när jag bodde just i samma port, som just nu denna dam bodde i och ville höra med mig om jag ville byta. Jag sansade mig och frågade om lägenheten var en 2:a eller möjligvis en 3:a? - Nej, det visade sig bara vara en 1:a men med kök. Detta är ju förstås alldeles för litet för mig och Caroline och vi behöver minst en större 2:a eller helst en 3:a för att Caroline behöver ju ha ett eget sovrum och likaså jag vill ju ha ett eget krypin till sovrum och helst inte vilja sova i vardagsrummet.

Det känns fan mig inte som om tiden räcker alls längre och det är knappt dygnets timmar inte alltid räcker till. Jo, visst är det väl så man vaknar, går upp, åker till jobbet och arbetar sina timmar, och därefter när man slutar så ska man kanske handla och hemma blir det att ställa sig laga mat och diska och tvätta. Ja, samma sak varenda dag 5 dagar i veckan. När så äntligen blir fredag så känner man att man kan slappna av litegrann och göra ordning lite fredagsmys och veta att man nu har weekend framför sig och det är ju inte vilken helg som helst, utan det är Halloween helgen. Just det och det är ju då man brukar få besök utav barnen i bostadsområdet som plingar på dörren och säger: Bus eller godis! - Ja, för min del brukar helt ignorera detta och för den delen så har jag inget godis att ge dom och tycker gott och väl att barnens egna föräldrar kan se till att ge sina barn godis istället för att gå runt och ringa på dörrar.

Just det i onsdags på min lunchrast när jag skulle kolla min mobil som jag numera alltid har på ljudlös och inlåst i mitt skåp. Ja, som ni vet sedan jag skrivit om det tidigare i bloggen så ringer det en hel del i min mobil, men numera är det under min arbetstid på ljudlös och i mitt skåp. Såklart att det alltid är några sms som kommit och likaså brukar det alltid vara någon som har ringt. Likaså var det i onsdags på min lunchrast och då jag inte kände igen numret som ringde, och ingen heller hade lämnat något meddelade på svararen, och då tyckte jag det var lika bra att ringa tillbaka. Det gick fram några signaler och därefter kopplades en svarare igång och jag lämnade ett meddelande och undrade förstås vad saken gällde, och kollade sedan igenom och läste sms:en som hade kommit. Just när jag var klar med detta och skulle lämna in min mobil i skåpet så ringde min mobil och det var just den personen som tidigare hade sökt mig och det var ju bra att hon fick tag i mig under min lunchrast. Dessvärre blev det ingen som helst lunch för mig i onsdags då mina 30 minuters rast gick till att tala med henne och det hela slutade med att vi bestämde ett möte till dagen efter som igår torsdags. Det är med att både hinna med att jobba heltid och försöka klämma in möten är inte alltid det lättaste och det gäller verkligen att pussla ihop tiderna och försöka hinna med alltihopa, men man kan ju inte vara på mera än ett ställe åt gången och är så tacksam och glad över att jag har en bil så att jag snabbt som attan kan ta mig mellan olika ställen relativt fort.

Det är höstlov för skoleleverna och mitt hjärtegull Caroline har under denna vecka varit på ungdomsgården som har haft öppet för skoleleverna. I början av veckan så var dom iväg till Carolines stora glädje och förtjusning och körde Go-Kart. - Wow, alltså det måste ju ha varit som en dröm för Caroline att få sätta sig bakom ratten, trycka på gasen och köra runt-runt banan.

Caroline närmast i bild på väg att starta.

Igår hade dom inomhusfotboll och det var något som Caroline hade sett fram emot att få spela. Då det både är tjejer och killar som går på ungdomsgården så var det ju självklart så att laget blev blandat, men det var bara Caroline och en tjej till som ville sparka fotboll.

Se bara bilden pratar för sig själv. Caroline dribblar bollen förbi alla killarna. Jag är så stolt över och glad över att ha en sådan duktig dotter.

Om det blev mål eller inte framkom inte av bilderna.

Caroline är och har alltid varit det lite utav en pojkflicka och har ända sedan hon gick i lågstadet och mellanstadiet och nu högstadiet föredragit att hänga och vara med killar framför tjejer och som liten fick jag henne aldrig någonsin att leka med dockor. Nej, usch, det var inget hon gillade. Istället iakttog hon sina älskade 4 storebröder Jimmy, Henrik, Niclas och Tobias, när dom satt framför tv:n eller datorn och spelade antagligen tv-spel eller satt på datorn och spelade och precis likt sina bröder så gjorde hon samma sak som dom. Det kändes ju för henne helt rätt och så fick det ju också bli. En annan sak och det är ju så att hon kallar sina bröder för olika namn ( precis som sin mamma har hon kärleksnamn) till Jimmy är det brorsan Jimmy och till Henrik har det sedan hon var liten och inte kunde säga bokstaven S utan det blev då istället Torebror Henrik, och än idag när hon pratar om just Henrik som blir det gärna Torebror Henrik och till Niclas och Tobias blir det bisarna, men när Caroline var liten och inte kunde uttala alla orden korrekt så råkade det bli grisarna till Niclas och Tobias, men numera är det bisarna, ett gemensamt gruppnamn på dom båda pojkarna.

Just det en annan sak Caroline berättade för mig under förra veckan och det var att hon nu börjat ledsna riktigt ordentligt på att ha långt hår. - Mamma jag vill klippa mig kortare och göra ljusbruna slingor runt hela håret. Jag har ledsnat på att ha långt blont hår. Jag trodde först inte mina öron och var tvungen att säga: VAAAA??!!

- Jag vill klippa mitt hår och färga lite mörkare slingor.

- Jaha, ja, okej, visst du bestämmer själv över hur du vill ha ditt hår.

Då jag inte nu längre går till en viss salong som jag tidigare under väldigt många år gick hos så blir det nu till att leta reda på någon annan duktig och professionell frisör och kollade runt bland mina vänner i Nynäshamn och fick via dom tips att det finns en duktig frisör där nere som är superduktig på både klippa och göra slingor och nästa helg blir det dags för Caroline hair makeover.

Nu så har veckan kommit igång och denna vecka är det ju också höstlov för skoleleverna, och till den kommande helgen är det Halloween. Caroline har börjat tjata på mig här hemma att hon tillsammans med sin kompis Kumba vill gå iväg utklädd förstås och ringa på grannarna och säga: Bus eller godis eller som dom säger i USA: Tricks and treats, därifrån vi i Sverige nu efterapat denna tradition, för så vite jag vet så fanns det varken något höstlov eller någon Halloween helg då man skulle klä ut sig till något läskigt och skrämma halvt ihjäl sina medmänniskor. Hmm, inte så schysst kanske, men är man utklädd lite sådär lagom så visst kan det väl vara okej. Jag minns en gång det är bra många år sedan och på den tiden hade jag inte bil, utan fick då helt förlita mig på SL och det vet vi ju alla som åker både pendeltåg, tunnelbanan och bussar att just att åka kommunalt det blir ju lite som det blir. Ibland kommer pendeltåget, tunnelbanan eller bussen i tid, men oftast är dessa transportmedel försenade eller så inställda, särskilt under vintern, då växlar fryser eller det bildas för mycket is. I alla fall på den tiden för många år sedan så jobbade jag skift och jobbade på ett företag i Skarpnäck, och på vägen hem satt och väntade på pendeltåget i Farsta Strand och det var just omkring Halloween och tror det måste ha varit en fredag. I alla fall så kommer ett gäng klädda ungdomar i olika skrämmande utstyrel, ja, nästan alla var klädda i något otäckt förutom en kille som var utklädd till KO!!! Ja, ni läste rätt. - Alltså, jag kunde inte hålla mig och försökte verkligen stålsätta mig från att bara börja fnissa, men det gick liksom inte då jag ser att han på magen hade en juver och spenar, som precis kossorna har, det gick bara inte för mig att hålla inte fnisset och det bara liksom bubblade ur mig ett gapskratt. En sak var i alla fall helt säker och den var att denna kille ville inte vara en sådan som såg otäck och läskig ut. - Nej, snarare så verkade han vara en sådan person som hellre ville få sin omgivning att börja skratta åt honom och visst det lyckades han helt klart med.

Nu över till att min dotter Caroline och hennes kompis Kumba, skulle klä ut sig, Caroline till Häxa vilket hon var i fredags då det var disco i skolan med tema på Halloween klädsel. Vi var då och köpte en maskeradutstyrel till henne och hon valde en dräkt för att "spöka" ut sig till Häxa. Carolines kompis skulle klä ut sig till vampyr och vill dom så gärna gå runt och ringa på grannarna och säga: Bus eller Godis. Dessvärre så är inte jag speciellt förtjust att barn går omkring och tigger om godis, och för den delen så tror jag inte heller  att det är så uppskattat av andra när andras barn går omkring och tigger godis av grannar och står utanför ens dörr och säger: Bus eller Godis. Det är inte alltid som man tänker sig för att ha godis hemma och har man nu inte något gott att ge barnen, så vem sjutton vill att någon ska utsätta en för bus? Jag vet själv när det kommit ungar och ringt på min dörr och sedan länge har jag valt att skruva bort en grej på insidan av ringklockan på ytterdörren så att det inte låter så förbaskade högt och numera hörs det bara typ ett klickade när någon ringer på dörren. Nu över till vad jag brukar göra när jag ser i ögat på dörren att det står ett gäng utklädda ungar och ringer på dörren och vill ha godis ( vilket jag inte alltid har hemma) det allra bästa är helt enkelt att inte låta bli att öppna. Jag sa till Caroline att hon hellre kan få en slant av mig så får hon själv gå och köpa sitt Halloween godis.

Igår var vi i Västerås för att gratulera och fira mitt barnbarn Nova som hade fyllt 8 år i torsdags. Och senaste jag hade min bil på reperation ( ni vet det gick inte att öppna förardörren från insidan) i alla fall så brukar min vän Tommy kolla igenom bilen och han hade sett att en annan grej snarast måste bytas, och detta gjorde att jag kände mig lite för osäker för att ta min egen bil och köra dom alla cirka 14 milen, som jag tror det är till Västerås. Då nu nästan alla mina barn har både körkort och bil så hörde jag med både Henrik och Jimmy om vi inte vi här hemma kunde samåka med dom och såklart dela på bensinkostnaderna. Det blev bestämt så att vi skulle åka med Jimmy och han kom strax efter 10-tiden igår och plockade upp oss och då det var många mil att köra så blev det första stoppet till macken för att tanka. Därefter satte vi oss i bilen igen och körde mot Västerås. Då Jimmy inte kört den sträckan tidigare så guidade jag honom genom resan. Och jag må säga att det kändes bra konstigt att sitta bredvid i  passagerarsätet och inte vara den som alltid körde bilen. Men man vänjer sig vid allt och det är klart att man efter ett tag såklart får lov att vänja sig att det är ens barn, som numera kör bilen och senaste jag åkte med ett utav mina andra barn, det var för cirka ½ år sedan. Det var Valborg och vi skulle åka ner till Nynäshamn och äta på restaurang och så den stora brasan tändas ute på Lövhagen. Då var det Niclas vi alla åkte med och då ville så gärna Caroline sitta bredvid sin storebror i framsätet och då fanns det ingen annan plats över för mig, än att slå ner baken i baksätet. Trots att Jimmy ganska nyligen fått sitt körkort så körde han riktigt proffsigt och det var som han hade haft sitt körkort i många år. Vi startade efter det att vi hade tankat lite efter 10.30 och var framme i Västerås redan före klockan 12.00 Vi skulle vara framme oss Nina vid 13-tiden och hade drygt 1 timme över att gå omkring i Västerås centrum. Caroline, som nu har kommit in i en shopping period hittade en massa nya och snygga tröjor och toppar som hon önskade sig vilja ha och snäll och omtänksam som jag alltid är så köpte jag alla dessa plagg hon ville ha. Detta trots att hon redan tidigare fått en massa nya kläder så fick hon även igår några till.

Ja, det blev en snabb shopping och till mig hittade jag ingenting, men det gjorde inget, och för den delen så är min garderober sprängfyllda med kläder och skulle verkligen behöva rensa och sålla ut bland mina garderober och byrån. Vissa kläder använder man sig inte lika mycket utav och en del kläder hänger bara och tar upp en massa onödig plats och någon gång i framtiden ( vet bara inte när jag får lust eller känner för det) så ska jag gå igenom mina garderober och plocka bort kläder jag inte använder mig av längre.

Nu över till Nina igen och framme oss henne var vi omkring den tiden hon hade sagt att vi skulle komma. Min älskade söta dotter Nina öppnade dörren och hon var så vacker i går klädd i svart kjol och vit blus och till det hade hon lockat sig axellånga hår och bredvid Nina stod en superglad och förväntansfull Nova och man kunde jag inte låta bli att sträcka ut armarna efter henne och omfamna henne med en stor kram. Vi var dom första som hade kommit, men strax efter oss så kom min andra barn Niclas, Tobias, Henrik och så deras pappa och min bästa vän Johan. Dom hade alla samåkt med Niclas i hans bil.

Ja, det händer inte alltför ofta att alla mina barn: Nina, Jimmy, Henrik, Niclas, Tobias och Caroline är samlade tillsammans. Men igår så var alla mina barn under samma tak och det går knappt med ord att beskriva den underbara känslan att ha alla sina barn under sina ”vingar” för ett par timmar. Nina och Janne, bjud på kaffe, läsk, en massa goda bullar och kakor och sist men inte minst en magnifik och special gjort rosa prinsesstårta med en bild på en Disney figur och sedan hjälptes Nina och Nova åt för att sätta fast dom 8 små guldljusen i tårtan och därefter så tändes dom små ljusen, och det hör ju till att man ska sjunga för födelsebarnet och vi ställde oss alla upp och sjung för fulla muggar för Nova: Ja, må hon leva uti hundrade år…..

Vi sjunger för födelsedagasbarnet som fyller 8 år.

Mina stiliga och fina pojkar Tobias, Henrik och Niclas

Nina, Micke, Caroline och jag

   Min svärson Janne, jag och Nova

  Min äldsta dotter vackra Nina

Detta händer bara någon gång per/ år att alla mina barn är samlade på en och samma bild.

Därefter så delades födelsedagspresenterna ut och då Nova hade önskat sig saker med just motivet från filmen Frost så fick hon av mig en glittrig blå/vit klänning och ett diadem av Frost och så ett sällskapspel. Vi fikade och åt utav den goda rosa prinsessan och pratade om allt mellan himmel och jord. Vi skattade åt gamla minnen, från det när barnen var små. När det började bli eftermiddag så började Caroline bli trött, hon hade kvällen innan vart på disco och hade inte kommit hem förrän vid 21.30-tiden och i säng ännu senare så hon orkade inte stanna så mycket längre. Då vi hade samåkt med Jimmy så frågade jag honom om vi inte kunde åka hem snart och han så visst okej. Då även Jimmy hade börjat känna sig lite trött så sa jag: Om du vill så kan mamma köra hem…..?

– Javisst om du vill det så får du gärna köra hem.

Vi hoppade alla in i Jimmys bil och denna gång med mig som förare och Jimmy bredvid mig och körde emot Stockholm. På något konstigt sätt så tycker jag alltid det känns som hemresan går fortare än resan till Västerås.