Det är mindre än en vecka kvar till jul och nu är det sista helgen att "passa på" att finna julklappar till sina nära och kära. Jag pratade med mina söner Henrik, Jimmy, Niclas och Tobias och undrade vad dom önskade sig i julklapp. Och den enda utav mina 4 söner som hade en önskelista var Henrik, dom övriga utav mina söner sa: Mamma, vi behöver ingenting, och du behöver inte köpa något. Vi har allt, och behöver vi något så köper vi det själva.

- Jamen, som mamma vill man ju skämma bort sina barn när det är jul. Och oavsett hur gammal ens barn blir så är det ju ändå ens barn och just omkring jul vill man ( i alla fall jag) få ge mina barn någonting, annars känns det fel tycker jag.

Det finns bara inte i min värld att jag sätter mig i bilen och åker in till stan, Stockholm city och handlar julklappar. - Nej, bevare mig väl att leta parkeringsplats och sedan springa eller snarare så känner man en ända stor stress och jäkt när man är inne i stan, och man springer eller far in-och-ut bland butikerna efter just den rätta julklappen, för att sedan ställa sig i "milslånga" köer och svettas och vänta på sin tur. Likaså Haninge centrum, som är mitt närmsta centrum att åka och handla till, är inte längre speciellt intressant att gå och kolla i längre. Man kan och känner till varenda butik lika väl som man hittar i sin egen ficka eller väska och börjar faktiskt ledsna riktigt rejält på Haninge. Det bara byggs och byggs nya stora hus hela tiden och sedan har dom börjat bygga om den förra bussterminalen. Där det ska bli ett enormt jätte komplex som ska heta Haninge terrassen, med en ny stor busstermineral med undervåningen och ovanför ska det byggas bostadsrätts lägenheter, och det ska även i denna nya Haninge terrassen få plats med en biograf och vårdcentral. - Vete, tusan när det ska vara färdig byggt, men än så länge har dom inte ens börjat bygga på undervåningen där bussarna ska utgå ifrån ( typ likna hur det såg ut i Slussen förut) och likaså står fortfarande den gamla bussterminalen kvar och det ser lite "spöklikt" ut när man kör förbi den och undrar varje gång när den ska börja rivas. Om man nu ska spekulera och gissa sig till när detta enormt stora komplex byggt ska vara klart så tror jag först det blir någon gång omkring år 2018!!

Då min tonårsdotter Caroline idag också skulle iväg och handla julklappar och hon hade bestämt att möta upp sin klasskamrat Kumba och dom båda skulle handla julklappar idag. Jag för min del åkte ner till min favorit små stad Nynäshamn. Där nere så har dom sedan en tid tillbaka öppnat en butik som heter Dollarstore och dom har hur mycket fina, saker och prylar som helst och faktiskt  också väldigt prisvärda priser.

Igår var det julbord med jobbet och det var hur smarrigt och gott som helst, och man åt så mycket utav den goda julmaten och efteråt fick alla varsin julklapp.

Nej, nu måste jag bara ta itu med bloggen och ta mig tid att skriva några rader! Det har en del att stå i nu när det inte nu är mera idag faktiskt bara 1 vecka kvar till jul. Och just nu i december så känns det som man har tusen saker att ta itu med: julklappar så köpas, julpynta, julstäda, planera in den julhandlingen av all den goda julmaten. Alla julklappar köper jag inte på nätet, utan några handlar jag i butiker och idag efter jobbet blev det direkt iväg upp till Länna.

Jo, måste ta och skriva om en ska som inträffade i förrgår. Jag hade i helgen varit inne på Fyndiq sida på nätet och hittat en del julklappar som jag beställde. Då jag en  gång tidigare hade försökt handla via just Fyndiq och det var närmare bestämt då jag hittade ett par super snygga solglasögon den 29:e september och gjorde några snabba klick och fick därefter en bekräftelse att mina varor skulle komma inom dom närmaste 3-5 arbetsdagar. Jag väntade med spänning på mitt paket, men det gick 1 vecka och inget paket med några solglasögon kom och när det hade gått ytterligare ännu 1 vecka så var jag ju tvungen att anmäla det försvunnet. Först via Fyndiq och sedan till Posten. Jag blev ju förstås väldigt besviken, men hittade några liknade solglasögon på en annan sida och beställde dom och dom kom redan efter ett par dagar. Och så plötsligt en dag i mitten av november så kom det en avi i min brevlåda och ingen som helst avsändare stod det, utan bara att det fanns ett paket att hämta ut hos mitt postombud. Jag blev först lite förvånad och undrade vad är det för något paket...?? Har ju inte gått och beställt något dom senaste dagarna och min nyfikenhet tog överhand och åkte upp till mitt postombud och fick då se när jag hämtade ut mitt paket att det var just dom där solglasögonen jag beställde från Fyndiq den 29:e september. Jag fattade ingenting hur är det möjligt att ett vara man beställer den 29:e september ska komma fram nästan 2 månader senare.  Jag sa till killen som nyss hade lämnat över paketet att dessa inte längre var intressanta för mig och att jag ville returnera tillbaka solglasögonen.

I alla fall så trodde jag att detta var en engångs grej som hände på Fyndiq och alla kan väl någon gång göra fel. Så tänkte i alla fall jag när jag i helgen var på ute på nätet efter  julklappar, och med några enkla och snabba klick får man hem sina varor.

- Hmm, trodde jag ja!!!!   

Jag tror ibland och ändå har jag varit med om mycket i mina dagar och tror som sagt att man har varit med om allt. Dessvärre så är det långt därifrån och man ska då visst aldrig i sitt liv sluta sig förvåna sig över hur störda i huvudet en del människor är. Ja, i vanlig ordning så ringde min mobil när jag satte mig i bilen och skulle åka hem ifrån jobbet och då jag inte längre har något handsfree så fick det lov att ringa och tänkte absolut inte svara medans jag satt och körde bil i mörker. Jag tänkte att antagligen får dom tala in ett meddelande eller så ringer jag tillbaka när jag kommer hem. Jag hann knappt komma inför dörren när jag kom hem innan mobilen ringde igen, men hann inte svara innan vederbörande hade lagt på. Jag tänkte att det var mig en envis typ att vara på hugget och bara ringa och ringa. Jag började undra ifall det kanske var något viktigt eller ännu värre tänk om det hade hänt någon nära till mig någonting.

Jag ringde upp på det för mig helt okända mobilnumret: Ja, du har sökt mig!

- Är det Sandra!! Fräste en ilsken dam till mig i andra ändan.

- Ja, det är det och vad gäller saken....?

- Jo, du har beställt ett par saker ifrån Fyndiq.

- Ja, det stämmer och undrar.....längre hann jag inte prata innan den ilskan damen i andra ändan hade avbröt mig!

- Du har gjorde en beställningen hos Fyndiq den 29:e september och dessa solglasögon kom i retur. Hur kommer det sig.

Jag skulle svara, men hann knappt öppna munnen innan damen nu ännu mera upprörd avbröt mig igen.

Nu ilsknade jag till och sa ifrån: Hörru, du bara gapar, skriker och uppför dig fruktandsvärt illa till mig. Ställer en massa frågor och får ju inte ens svara innan du avbryter mig. Jag stod inte ut att höra hennes vrede och ilska på mig för något för mig helt okänd ( vet inte om det berodde på att jag inte tidigare hämtade det andra paketet som var nästan 2 månader  försenat). Jag stod inte ut att höra på hennes och var lite skärrad när jag lade på luren i örat på henne. Det tog dryga 2-3 sekunder och så ringde denna Eva Sundqvist upp mig igen, men denna gång så var det min ex-make som tog samtalet och han bad henne lämna mig ifred.

Jag satte mig i soffan och bara skakade på huvet och fattade bara inte hur det kan finnas så mycket ilska, vrede och den där arroganta tonen, när hon avbröt mig stup i kvarten. Jag för några sekunder var det lugnt innan min mobil började pipa att det hade nytt sms och vem var det ifrån: Jo, Eva Sundqvist från Fyndiq som nu när jag inte längre ville svara henne i mobilen, började hon nu skicka sms.

Jag letade reda på numret till Fyndiq och ringde dom men dom hade stängt redan vid 16.00 Det fick istället bli till en början att jag skickade ett mail och förklarade situationen med en utav deras säljare utsätter sina kunder för och fick idag ett svar att dom ska ta och se över detta. - Ja, det kan man ju verkligen hoppas. Och att försöka ge sig på att shoppa hos Fyndiq, det verkar inte vara något bra idé.

Det är idag Lucia och i år infaller just denna dag på 3:e advent. I morse så vaknade jag relativit tidigt och kunde inte heller somna om. Gick upp och slog igång tv:n och TV4 morgonnyheter som visade ett vackert Lucia tåg som sjung så fint. Då det även idag är 3:e advent så var det dags att tända det näst sista ljuset i adventljusstaken. Tänk nu är det inte alls så många dagar kvar till jul och endast 11 dagar återstår innan det är julafton.

Jag började lite smått i torsdags efter jobbet att åka iväg till Skärholmen för att köpa några julklappar, men känner att det är en alltför mycket hets, jäkt och stress och springa runt bland alla butiker, så senare på kvällen när jag kom hem så satte jag mig vid datorn och gjorde några till julklappsinköp. Det är så himla praktiskt, smidigt och super enkelt att bara med några enkla klickade beställa hem julklapparna så kommer dom hem efter några dagar.

I fredags var det Lucia disco för Caroline på ungdomsgården och hon visade mig sedan när hon kom hem ett videoklipp som hon hade bett en kompis spela in på henne när hon dansade. Och som väldigt stolt mamma till henne så berömde jag henne väldigt mycket för att hon är så super duktig på att dansa. Igår lördag så ville Caroline så gärna hälsa på sina bröder Niclas och Tobias och åkte själv den långa vägen kommunalt hem till Johan och Lizzy. Nu är min älskade unge hemma igen och om en stund blir det Lucia fika här hemma, med lussebullar och pepparkakor

 Idag när jag kom hem ifrån jobbet så hängde det en liten papperskasse på dörrhandtaget och jag blev såklart lite förvånad och överraskad. Kollade ner i kassan och såg att det låg en julblomma i kassan.

- Aha, var min första tanke och gissade på att det var min granne som bor ovanför mig som jag kallar: Herr Arab. - Alltså han är ju bara för go, snäll och framför allt givmild som då och då dyker upp utanför min dörr med blommar, men dom flesta utav blommorna han kommit med har varit plastblommor. Denna var inte utav plast, utan det visade sig vara en riktig levade blomma. Hmm, är lite dålig på blommor, men tror den heter Amarylis och är en julblomma.

Nu försvann ( puts väck) tankarna genast att det var min granne: Herr Arab, som, varit i farten med att ge mig en blomma, då han oftast plastblommor. Låste upp dörren och tog lyfte av kassen för dörrhandtaget. Plockade upp blomman och såg att det satt ett kort i krukan. Och när jag läste på kortet vem blomma var ifrån så visade den sig vara från min hyresvärd: Graflund, som är relativit nya fastighetsförvaltare. Dom tidigare fastighetsförvaltarna i vårat bostadsområde: New Sec, och vid flertal tillfällen när man gjorde felanmälan så brydde dom sig inte. Vid 2 tidigare vintrar så var det något värmerör som hade rostas sönder och flera utav boende blev helt utan värme och det tog upp till 10 dagar innan dom åtgärdat felet. Då vi frågade om New Sec kunde hålla med extra element så fick vi svaret att dom fåtal dom hade att låna ut var nu slut. Så vi fick åka iväg och köpa egna element för att inte halvt frysa ihjäl dom vintrarna. Jag gjorde en anmälan till Hyresnämnden och vann den. Finns att läsa om just detta i min blogg längre tillbaka. Något senare så läste jag i våran lokaltidningen att just fastighetsförvaltaren New Sec fått en massa anmälningar på sig till Hyresnämnden. Nu har i alla fall ägarna till hyreslägenheterna valt att byta fastighetsförvaltare till Graflunds och man tackar så mycket för den vackra julblomman.

Nu har det hänt att det alé redan gått och blivit dags för 2:a advent och i morse så tände vi det 2:a ljuset i våran adventljusstake. Tänka sig att det redan har gått 1 vecka sedan det var 1:a advent och nu idag är det 2:a advent. Nu återstår det bara 2 veckor kvar innan det är 4:e advent och redan nästan helg på söndagen är det ju också Lucia.

Jag tänkte skriva och berätta lite om gårdag kvällen. Jag fick igår kväll ett litet ryck eller snarare ett impuls anfall att gå ut och roa mig. Det händer nu för tiden väldigt sällan att jag går ut och festar, men igår så kände jag mig lite alltför rastlös och ville komma ut och roa mig. Alltså sist jag var ute var i början av maj och då var jag ute med min väninna Elin i Nynäshamn och vi hade verkligen en lyckad och trevlig kväll tillsammans.

Då jag valde att ta bilen ner så höll jag mig endast till alkoholfria drycker och tycker man kan ha lika roligt nykter och varför ska måste en del supa och dricka så mycket alkohol för att få det  sin utekväll att bli så mycket roligare. - Nej, vet ni vad man kan ha ( i alla fall jag ) lika roligt utan en massa alkohol i kroppen. Jag och mitt sällskap för kvällen åkte hemifrån vid 21-tiden och vi åkte ner till mina gamla kvarter i Nynäshamn. Vi hamnade på ett ställe som heter La Playa och just på lördagarna så har dom Karaoke och för er som inte visste om det så älskar jag att sjunga.   

Det var en hel del folk på plats när vi kom dit och vi hittade ett ledigt bord som var häftigt upplyst med blå belysningen.

För er som inte visste om det så     älskar jag ( precis som min dotter Caroline) att sjunga och stå på scen och gav mig iväg för att anmäla mig för att sjunga.    Det blev sedan efter ett tag min tur att sjunga och jag gick ut på dansgolvet som för kvällen fungerade som någon slags scen och satte igång och sjunga och när väl har micken i handen och hör musiken börjas spelas så blir jag som en annan person. Går liksom in för 100% att göra så bra framträdande som möjligt och samtidigt som jag sjunger så blir det mera som någon slags "automatik" att man ser till att man börjar showa.

Jag gjorde 3 olika sångnummer och den urgulliga tjejen som höll i själva Karaoken frågade mig om jag ville göra ett extra nummer och sjunga en duett med henne. Visst så klart jag ställde upp och sjung en duett med henne och det blev superlyckat när vi sjung en utav Abbas gamla schlager dängor.

Det jag inte visste om innan jag ställde upp på detta jippo var att det varje lördag är deltävling i Karaoken och bland alla som ställer upp sjunger så går man till baren och röstar på den personen som dom vill se tävla med som övriga deltävling finalisterna i den stora finalen som går av stapeln på La Playa den 26:e december på självaste Annandag jul.

Vi stannade kvar och kollade på dom andra som också sjung och tävlade och det var väldigt mysig stämning och atmosfär bland alla som var på La Playa igår kväll. När klockan började närma sig midnatt så skulle tjejen som höll i Karaoken sångtävlingen gå till baren för att hämta in röstkorten och räkna dom för att se vem det var som hade vunnit just denna deltävlingen. Det var bland gästerna ganska så tyst och man kände att det låg "spänning" i luften och i bakgrunden hörde man musik spelas. Men så bröts tystnaden utav tjejen som hade hållit i Karaoken och hon sa nu att hon räknat igenom röstkorten och segraren i kvällens deltävling och som går vidare till den stora Finalen och kan då vinna stora fina priser går till ingen mindre än till.....( tystnad igen) Sandra!!!

Jag fattade absolut ingenting och satt först bara och skakade på huvudet, men sedan när jag såg allas blickar riktades mot mig och dom applåderade så var jag ju tvungen att resa mig upp och gå fram och ta emot priset och tacka alla dom som röstade på mig. Jag var lite chockad men samtidigt överraskad och jätteglad :) över att jag lyckades vinna. Applåderna fortsatte och gästerna ville höra mig sjunga igen, men det var knappt rösten bar då jag var så rörd och glädjetårarna ville bara rinna ner för kinderna.

- Tusen Tack alla ni som röstade på mig!!   

Nu ska jag ladda upp och pränta in nya låttexter så att dom verkligen sitter tills den stora finalen den 26:e december och vi får väl se vad som händer efter den. Spännande och ser verkligen fram emot det.   

Det har äntligen gått och blivit fredag och nu så är det helg och i övermorgon på söndag är det dags att tända ljus nummer 2 i adventljusstaken och fira 2:a advent. Ja, det återstår då bara 2 veckor kvar tills det blir den 4:e advent och veckan därpå på torsdag är det julafton. - Jösses, det är inte klokt vad tiden går fort, fortarare och fortare för varje dag som går tycker jag tiden rusar iväg. Och snart så är ju även år 2015 slut.

Igår måste ta och berätta vad som hände. Jag hade precis slutat jobbet och satte mig i bilen och skulle ringa ett samtal till en person. Hann typ bara prata i några minuter och sedan så bröts samtalet. - Fan, också och trodde först att det var dålig mottagning. Stannade med bilen utanför "lus" Konsum och behövde handla lite grejer. Kollade på displayen på min mobil och det stod: Sim kortet inte aktivt..?? Jag fattade först ingenting?? Vadå Sim kortet inte aktivt. Stängde av mobilen och plockade ut batteriet och även så Sim kortet och tänkte att det kanske hade hamnat på sniskan, men absolut ingenting hände. Då jag behövde handla lite på "lus" Konsum och gick in i deras butik, och gick fram till kylen där dom har mjölk och öppnade en utav glasdörrarna, så möttes jag utav en fruktandsvärd sur stank utav gammal mjöl eller grädde som hade läckt ut. Jag fick kväljningar och är det något som jag tycker är väldigt äckligt så är det gamla mejeriprodukter i en kyl inne i en matvarubutik. Ja, därav om det var jag eller min första make Johan som valde att döpa denna Konsum eller  numera Coop Konsum butik till "lus" Konsum. Det blev ju förstås inte så att jag handlade i butiken, utan skyndade mig ut därifrån. Tillbaka i bilen så ska jag kolla min mobil, men kunde inte hittade den i min väska, och kände i jackfickan ifall jag hade lagt den där, men där var den inte heller. - Fan, vilket jävla dåligt minne man fått!!! Tillbaka in i på "lus" Konsum ifall mobilen hade ramlat ur fickan eller väskan när jag var därinne, men någon mobil fanns inte därinne.

Jag höll nästan på att drabbas lite utav panik och tänkte på alla dessa nummer som jag har sparade på Sim kortet och har tänkt att jag en vacker dag ( men har inte haft tid) ta tag i saken och skriva upp alla dessa telefonnummer jag har i min mobil och spara dom i datorn eller på ett vanligt papper. Den dagen man sumpar och tappar bort sin mobil så har man inte något utav alla dessa nummer sparade. Då jag nyss hade lämnat jobbet och satte mig i bilen och pratade i telefon, så kunde inte mobilen vara så långt borta. Gick tillbaka till bilen och tände den lilla lampan i taket och mellan handbromsen och växelspaken så låg min mobil. - Åh, tack gode Gud, för att den låg kvar i bilen. Tänkte en tanke, vilken slarver jag är särskilt när det gäller nycklar och vette tusan hur många hänglås som fått klippas upp på skåpen på dom olika arbetsplatserna som jag jobbat på och nu har jag också börjat tappa eller förlägga bort min mobil. Härom veckan så var det min dotter Caroline som hade sumpat sin mobil, utanför Pressbyrån, men tack och lov så var det en ärlig och snäll dam som hade hittat den och hörde av sig till mig för att berätta att hon tagit hand om min dotters mobil. Och som tack så fick hon hittelön och en kram. Det verkar ju ändå som det finns hopp och tro om att det finns ärliga och pålitliga människor. Dessvärre så fungerade det fortfarande inte att ringa och inte heller sms:a. Och när jag kom hem så visade det sig att även min dotters mobil och fick då veta att Caroline hade exakt samma problem som min och på hennes display stod det Sim kort inte var aktivt. Jag satt igång datorn och gick in på Comviq hemsida och läste att dom drabbats utav ett teknisk fel och beklagade sig så mycket. - Jaha, det är väl åtgärdat av deras tekniker efter någon timme ( trodde jag) men klockan gick och ingen som helst mottagningen hade vi på mobilerna.

Jag hade från början trott att det var min gamla mobil det började bli knas med och har nu haft den mobilen i ett par år. Det är en gammal Nokia som är rosa/svart med knappar och total vägrar att använda mig utav touch mobil och  det har att göra med att jag tidigare tyvärr skulle jag vilja säga haft touch mobil 2 olika, men båda dom 2 mobilerna fungerade inte när det antagligen var kallt ute eller om det lite kladd som det lätt händer när man ska hålla på dra sina fingrar över skärmen för att svara. Det ringde och jag försökte svara, men absolut ingenting hände. Jag provade att byta till en annan touch mobil, men samma sak hände med den efter ett tag. Därefter så vägrade jag använda mig utav touch mobil och har nu min gamla goda trogna mobil som fungerar i vått och torrt och kallt väder fungerar den att svara i tills fram igår då den helt enkelt bara dog, det var ju det jag trodde innan jag hade gått in och läst på Comviq sida att dom hade Teknik fel och man tror ju att felet ska vara åtgärdat efter någon timme, men timmarna gick och det blev kväll och när jag skulle gå och lägga mig igår vid 22-tiden så fungerade fortfarande inte att ringa eller sms:a. Somnade och vaknade av mitt alarm som ringer strax efter klockan 5 och provade att se om det gick att ringa, men fortfarande ingenting hände. Nu blev jag lite irriterad och gick upp för att slå igång datorn och gick in på facebook och Comviq sida för att där läsa flera utav Comviq kunder som var hemskt irriterade, upprörda, frustrerade och arga för att dom 14-15 timmar inte kunnat ringa eller sms:a från sina mobiler. Jag skrev ett inlägg och undrade förstås likt många andra vad det stora felet berodde på och tillade även att yttra mig om att må hända att ni på Comviq är billiga och ringa, sms:a och surfa på nätet, men om det ska bli såhär stora tekniska problem som nu har varit i 14 timmar. Då är det ju bättre att höja lite på priserna så att det ändå går att ringa och sms:a. Och som sista grej så frågade jag om man som kund kunde få kompensation = ersättning för dom timmarna man inte kunnat ringa/ sms:at. Och Comviq svar till mig var att skicka en bifogad länk och deras skrivna och något "luddiga" avtal.Och Comviq svar till mig var att skicka en bifogad länk och deras skrivna och något "luddiga" avtal och det står bland annat detta: Vi ska vid felanmälan åtgärda problem skyndsamt!

-Jaha, ja och när är skyndsamt då kan man fråga sig..??? Typ nästan när det gått ett dygn! - Fy, skäms Comviq för er absolut sämsta service ever. Ni är ta mig fan lika dåliga som Telia, och man kan undra om det är dom ni vill efterlikna och ta efter?

Det var först idag då klockan började närma sig lunchtid på jobbet som min teleoperatör Comviq hade åtgärdat problemet och det krävdes att startat om mobilen 2 gånger innan det gick att ringa och sms:a igen. Jag överväger väldigt starkt nu att byta teleoperatör och kollar runt på nätet vilken teleoperatör som kan vara så mycket bättre. Då jag även haft stora problem med Telia tidigare så lär det ju inte heller bli dom och Comviq ger inte sina kunder någon kompensation för deras tekniska fel som uppstod i flera timmar. Jag är väldigt besviken, missnöjd över att vara kund hos Comviq.

Det har gått och blivit halvvägs på veckan och måste medge att jag ändå känner mig lite trött idag, men i övrigt så är jag nöjd och tycker dagen har varit helt okej. Det märks att man får allt för lite av solsken nu och det är ju inte så konstigt då det är den 2:a december. Det är kolsvart när man åker till jobbet och lika mörkt när man sedan ska åka hem. Jag var på Apoteket och köpte vitaminer till både mig och Caroline som vi båda tar varsin på morgonen. Jag tycker det är viktigt att man på hösten eller särskilt på vintern ser till att man får i sig vitaminer så att man inte går och känner sig alltför trött och seg om dagarna.

Jo, jag tänkte skriva och berätta att jag igår fann en gammal väninna och så var hon även granne till mig när jag bodde nere i Nynäshamn. Och det visade sig att en utav mina andra väninnor i Nynäshamn Eva hade henne som vän och så kom det upp på min sida på facebook: Vänner som du kanske känner!

-  Jaha, ja, det kan ju bli lite spännande att se om man kanske känner igen några utav sina tidigare väninnor eller kanske grannar som man umgåtts med. Jag skummade igenom bilderna som kom upp som, under kategorin: Vänner du kanske känner! Det var lite spännande att kolla igenom bilderna och så kom det upp en bild på en tjej som jag tyckte mig känna igen, men tiderna hade ju gått och flyttade ju ifrån Nynäshamn år 2001 så det har ju passerat närmare 14 år sedan. Klickade på hennes profilbild och såg sedan att det visst var min f.d väninna Helene som jag lärde känna först som en trevlig och snäll granne. Det visade sig ( annars hade jag ju inte hittat henne) att våran gemensamma vän Eva. Jag skrev ett kort meddelande och undrade om hon mindes mig det hade ju hunnit gått mera än 14 år sedan jag flyttade därifrån, och i och med att jag flyttade så tappade vi alltmer kontakten med varandra. Och det tog inte lång stund innan hon svarade och precis liksom mig så kom hon ihåg mig och det blev en del skickade meddelande fram-och-tillbaka. Nu så har vi tagit upp kontakten med varandra igen och hon bor fortfarande kvar nere i Nynäshamn.

Ja, just det en annan sak som jag tyckte var lite lustig och detta läste jag också på facebook häromdagen under gruppen: Du vet att du är från Nynäshamn! Det var en bild och lånar även denna från den sidan.

- Okej, kanske inget märkligt med en bild på en galge. Just den tanken tänkte jag också, men så läste jag vidare under dom alla som hade kommenterat bilden. Det hela samtalsämnet handlade om gamla tider och då menar jag många många år tillbaka i tiden, och nu kliver vi in i "tidsmaskinen" och ger oss tillbaka ända till 1920-1930-talet. Då var inte ens mina föräldrar födda och mina mor och far föräldrar var typ ungdomar eller lite äldre än så. Nu till saken hör att det fanns Nynäsbor på den tiden också och ibland funderar jag på om det kan vara så att man kanske har levt ett tidigare liv förr tillbaka i tiden och om det kan vara så att man "minns eller kommer ihåg delar av sitt tidigare liv" - Jag vet inte så mycket om reinkarnation eller själavandring och tro på att själen återföds i en ny kropp efter döden. Jag har ett enormt stort intresse för just gamla antika saker och prylar och likaså väldigt gamla bilder och svart/vita fotografier från Nynäshamn i början av 1900-1940-talet. Ingen utav mina föräldrar är födda eller kommer därifrån, men känner på något konstigt märkligt sätt att man kanske i ett tidigare liv ( förr tillbaka) levt ett annat liv därnere. Nu kom jag ifrån det som bilden handlade om och det var just det som fångade mitt intresse och på 1920-1930-talet var det ju inte så vanligt med att ha telefon ( hmm, till skillnad från idag då var och en går omkring med mobiler) men på 20-30-talet så var det ju inte så många som hade telefon. Av bilden och döma så var det Konsum.

Däremot så tror jag inte det var så vanligt med hemtelefon och det var väl på den tiden bara dom rika som hade råd med hemtelefon och en person vid namn Folke hade det 2 siffriga numret 58. Till skillnad från var det är idag en himla massa siffror att slå innan man kommer fram.

Jag kan tycka att vissa saker var faktiskt mycket bättre förr och har det med att man nu är lite äldre man säger det eller är det så att man kan tro att det finns någon form av reinkarnation och att ens själ när vi dör återföds i en ny kropp efter döden.

Jag läste vidare i Nynäsposten att årets julkalender ( vilket inte ses utav någon här hemma) men igår var det i alla fall den 1:a december och alltså då det första programmet. Årets julkalender som handlar om historia, och där reser dom från år 1015 till nutid. Vissa delar inspelas ifrån Järnåldershuset i Körunda utanför Ösmo som för dom som inte känner till det Nynäshamn kommun.

Likaså gick det i höstas en reklamfilm och det var för den nya bilmodellen Passat Alltrack och just den reklamfilmen är inspelad runt ringvägen. Dock stängdes ringvägen-runt av under inspelningen, då dom valde att köra bilen i motsatt riktning. Just ringvägen-runt är enkelriktat och körs ( när inte reklaminspelning görs) åt motsatta hållet.