Då var det dags för en ny vecka och starta och idag var man tillbaka på jobbet efter att ha varit ledig ett tag.

Nu verkar det ju i alla fall som Vintern rasat ut bland våra fjällar och som ni vet mina läsare så avskyr jag verkligen vintern, med snö, kyla och isgator. Det stod på löpsedlarna någon gång i december att det denna vinter som nu varit var att räkna med att det skulle bli en vargavinter, och det varnades med att det skulle komma mycket snö, kyla.

Jag befarade det allra värsta först och trodde att det skulle bli lika mycket snö som det blev i december 2012, då det under natten hade kommit flera decimeter djup snö. Min bil som då var min pappas gamla bil som jag hade ärvt var så översnöad att det knappt gick att komma in i den. Jag såg det ganska så snabbt rätt så lönlöst att ens försöka skotta fram bilen, då jag märkte att båda utfarterna från parkeringen  var totalstoppade ab bilar som hade kört fast i den djupa snön. Denna vinter var ju mild i jämförelse med vinter kaoset 2012. Trots att jag hatar vintern, så får man väl i detta land ändå räkna med att det kommer snö, och att gatorna blir rena rama isvägarna, men någon vargavinter slapp vi i alla fall denna gång.

Nu tycker jag att det börjar kännas som vår i luften och den underbara men än så länge ljumna, men ack så sköna solen som nu skinit i flera dagar. Åh, så härligt det är att vara ute och promenare och strosa omkring i solskenet och höra småfåglarna kvittra glatt och när man som jag gillar att vara ute och promenare så ser man allt det frusna som legat i dvala under jorden, och väcks till liv att solen strålar och börjar tina upp och få liv igen.

Det är faktiskt inte så långt tid kvar tills det är dags att ställa om klockorna på sommartider hej hej sommartider!   Ja, just det 1 timme framåt drar vi klockan detta datum natten mellan den lördagen den 28:e och söndagen 29:e mars. Då blir det sommartider hej hej sommartider och nu blir det alltmer ljusare.

Då jag slutade vid lunchtid idag så hade jag några timmar över innan Caroline skulle sluta skolan så jag tog bilen och åkte ner till underbart vackra Nynäshamn. Då det nu börjar bli vår så börjar snart även också dessa pollen komma, och dessa är dock inte lika trevliga. Jag hade ingen som helst pollenallergi som yngre, men med åldern så har det kommit. Så jag kikade på apoteket för att se till att gardera mig så att jag inte skulle få allra värsta allergi-pollen-chocken.

Jag hörde en röst ropa inifrån apoteket: Sandra, Sandra...tjoho!!

Det händer ibland att folk ropar mitt namn bara rakt ut sådär! Jag vände mig och tittade, men såg ingen, men så lite längre fram mellan hyllorna ser jag ett välbekant ansikte och det visade sig vara min väninna Eva som jag känt i 15-16 år.

Det var ett tag sedan vi sågs, och det är ju alltid trevligt när man råkar springa på varandra nere i centrum. Ja, när det var klart så skulle jag iväg till en annan butik och precis när jag börjar korsa gatan så ser jag ett välbekant ansikte på andra sidan. - Nämen, det är ju min väninna Elin. Vi nästan småsprang mot varandra, och slog armarna och gav varandra en kram.

- Jösses, det är inte var dag i alla fall inte för mig att man springer på flera utav sina vänner av loppet på några minuter.

Det finns mycket som lockar mig ner till Nynäshamn, och framför allt som jag nämnt tidigare i bloggen så har jag mitt nätverk där nere. Mina stora pojkar Jimmy och Henrik bor ju där nere och inom några år så tror jag även Niclas kommer att bosätta sig i den kommun. Caroline har både sin pappa Jonny + sin farmor och farfar och även så sina farbröder och kusiner i den staden.