Det har gått och blivit en ny vecka och precis likt den förra veckan så började denna med övermulen grå himmel och regn. Det sägs i sagornas värld och när jag var yngre att änglarna gråter när det regnar.

Just änglar har alltid fascinerat mig och när jag var yngre ( det gör väl nästan alla småflickor) samlade jag på bokmärken och allra helst var det just änglar. I min blogg under åren så har det då och då blivit så att jag har publicerat en bild på en vacker ängel och tänkte även idag låta en vacker ängel få lysa upp bloggen.

Jag tänkte inte på vad det var för dag i morse när jag vaknade, utan hade tankarna mera på mötet som jag hade inplanerat. Det var först när jag kom hem senare och satte igång datorn och gick in på min Facebook. Jag såg att min dotter Nina hade skrivet: Idag är det 4 år sedan så saknad.

- Pling sa det, och ljuset tändes. Jag hade haft mina tanker på helt annat håll under dagen idag och det hade helt enkelt bara försvunnit. Herregud, alltså tänk att det idag har gått 4 år sedan min kära pappa väldigt plötsligt lämnade detta jordeliv och kvar lämnade han en massa nära och kära som älskade honom så otroligt mycket. Jag fick mig såklart världens chock när jag fick det beskedet och var ändå tacksam att jag inte var ensam hemma när min lillasyster Nenne ringde och lämnade det beskedet. Jag liksom försvann in i en bubbla och var inte mottaglig och trodde först att jag levde i en mardröm och ville liksom bara vakna upp ur den, men när väl chocken släppte så grät jag nästan dygnet runt ett tag. Kunde inte sova, inte äta, utan drack bara vätska. Så där höll det på fram till pappas begravning och när väl den var över så började det ändå kännas: Det här händer verkligen på riktigt och är ingen mardröm!!! Du kan inte vakna, utan är vaken, bara att inse fakta!!

Jag kom underfund med det efter ett tag när den allra värsta chocken släppt och när man gråtit så mycket att man inte längre känner att det finns några tårar kvar. Sedan spelar det ju inte heller någon roll hur mycket jag än gråter och sörjer jag får ändå inte min pappa tillbaka. Jag var bara tvungen att se till att resa mig upp och ta tag i mitt liv och återgå till jobbet.

Så för att hedra min kära fina pappa idag så tänder jag ett ljus för dig: