Herrejösses, vilket långt utvecklingssamtal det var på Niclas skola igår. Både jag och hans pappa närvarade på mötet.

Tänk vad tiden går fort, nu är det snart dags för mitt 4:e barn att tänka på vilken linje och inriktning som han ska välja nu när det inte är så långt kvar tills det är dags att börja läsa på gymnsiumnivå.

Hittade denna bild på mig och Niclas, som är tagen förra året. Då Niclas följde med på en utav alla våra kryssningar.

Lillebrorsan Tobias har fortfarande 1 år kvar att gå i skolan, och sedan blir det dags för honom att börja tänka på vilken linje och inrikting han ska söka till.

Det känns ju inte som det är speciellt länge sedan barnen var små och gick på dagis, och nu börjar nästan samtliga av alla mina barn bli stora.... 

Men då jag valde att börja om med barnafödandet och fick mitt lilla yrväder hösten-00 så är det med henne ändå (tack och lov) ett par år kvar innan det är dags för henne att välja program på gymnasiet.

Då tiden igår hade dragit ut alldeles för mycket på tiden. Så erbjöd sig Johan att köra mig till jobbet, och det tackar jag så otroligt mycket för igen. Skönt att slippa åka kommunalt, när man redan är försenad till jobbet. Men bättre sent än aldrig, kom jag till slut fram till jobbet.

Nu ska jag sätta igång med lite utav mina sedvanliga hushållssysslor innan det är dags för mig att åka iväg till jobbet igen.