Nu har det gått och blivit ett litet kortare break upphåll från bloggandet, men ikväll tänkte jag ändå egna några minuter till att skriva.

Jag har skrivit detta vid något utav mina tidigare inlägg och med det menar jag att man ska då. Aldrig sluta sig förvåna sig över saker och i och för sig så har jag under mitt liv varit med om väldigt mycket olika saker ( alltfrån både överraskade, trevliga, otrevliga, hemska och traumatsika upplevelser.)

Ni som följer och hänger med i min blogg, känner ju redan till att jag haft med en viss odrägliga, hopplös, opålitlig, slashas till målare i mitt hem. Det går till en viss gräns även för mig.  Jag hade fått samtal ifrån målarens chef att en handverkare skulle komma en viss dag, men han dök förstås inte upp och sådär höll det på ett par dar och när så fredagen kom så masade sig målaren hit och spacklade. När det blev måndag, så kom så förstås ingen målare på morgonen, utan först vid lunchtid för att enbart berätta att han skulle gå och äta lunch.....( som om jag skulle bry mig om om han käkade eller inte. Jag ville bara få mitt sovrum omtapetserat och klart.) Men det är såklart att det kan diffa lite olika på olika företag om hur LÅNG lunch rast man tar. Men tror inte det finns något företag som låter sina anställda ha så långa lunchraster som från 11.10-14.30

Jag fick kort och gott nog av denna målare och kontaktade hans chef och efter att både ha ringt och skickat mail fick jag till slut kontakt med honom. Förklarade situationen för honom och undrade hur det över huvud taget kan gå till på det här viset.  Han talade om för mig att han skulle kontakta målaren och sedan återkomma till mig...men det verkade ligga för hans intresse att ringa dom som han "bossade" över för något samtal från honom fick jag inte.

Det enda som jag ville var att få hit en snabb och duktig målare som  verkligen kunde utföra sitt arbete och göra klart mitt sovrum. Jag hade förutom fått nog av målaren även nu fått nog utav "lill" chefen och bestämmde mig istället för att rikta in mig på att ge mig in i diskusstion med en högre chef och efter att ha pratat med honom så fick jag höra: Att det inte alls ska gå till på det här sättet! Han lovade att återkomma till mig så fort han hade pratat med både målaren och kvarts chefen. Det tog inte lång stund innan min mobil ringde och nu blev jag återigen lovad att det skulle komma en målare till mig klockan 8 på måndag morgon.

- Ursäkta mig, men jag hoppas verkligen inte du skickar hit den där killen som jag nu har haft en massa svårigheter med....?

- Nej, det ska det inte bli.

Vi avslutade samtalet och under helgen som gick så såg jag fram emot måndag morgon då jag visste att en "ny" målare skulle komma och forstätta med det som den förra målaren hade ställt till med...suck!

När måndag morgon kom så kom så hade jag kämpat mig upp tidigt så att jag inte skulle se allför yrvaken och sömndrucken ut, när det "plingade på dörren" och målaren stod utanför. Strax efter klockan 8 ringer det på min dörr och jag brydde mig inte om att titt i ögat som sitter på dörren för att se vem det var. Jag visste ju innan att det var den"nya" målaren som skulle komma idag och äntligen fortsätta med renoveringen. Jag öppnar dörren och det första jag mötts utav är den som jag absolut inte ville se stå utanför min dörr. Det visar sig vara den målare som jag hade haft redan från dag ett i min lägenhet och som varken visste var tidsbegrepp eller schysst uppförande är genemot dom som bor i lägenheterna dom renoverar.

Jag visste inte först alls om det var någon mening att säga någonting. Skulle jag ifrågasätta honom om varför han utlovade att komma en viss dag och sedan bara strunta i det eller skulle jag bara knipa käft och bita mig i tungan och inte säga exakt vad jag tyckte.) Jag backade och klev åt sidan och gestulerade att han kunde gå och fortsätta med det som han sist avslutade.  Jag var så pass upprörd och irriterad över att det visade sig vara samma korkade målare som återigen kom tillbaka till mig....herregud, fattar dom ingenting på det företaget!?

Jag satte mig med en kopp kaffe på baksidan och försökte helt och hållet ignorera målaren och lät han stå och sandpappra väggarna därinne och hoppades innerligt att hela han skulle bli full med grått damm.

Innan jag gick till jobbet, så sa jag iförbi farten att: Jag hoppas att det är lite mera gjort i mitt sovrum, när jag kommer hem ifrån jobbet. Sedan bar det iväg jobbet och där är det för det mesta alltid fullt upp och göra om dagarna.

När jag hade jobbat klart var det bara att sätta sig i bilen och köra till Carolines skola för det var utvecklingsamtal för vårterminen börjar nu gå emot sitt slut. Fick höra en massa uppmuntade lovord och beröm att Caroline är så duktig och lär sig saker och ting så fort i skolan. En riktigt mönsterelev och till hösten börjar mitt yngsta barn i årskurs 6.

Efter det var det dags att åka hem och det  var i det närmaste att jag befarade det värsta tänkbara om sovrummet. Så fort jag hade låst upp ytterdörren som möttes jag av en lukt av både målarfärg och tapetklister och tänkte. Se på sjuttom det verkar ju ändå som en del ändå kan få arselt ur vagnen och jobba utan lite om dom bara själva vill. Jag gick emot sovrummet och blev stående i dörröppningen och granskade alla väggarna från golv till tak och såg att målaren både hade målat taket, runt fönsterna, brevid elementen och tapetserat hela sovrummet....Bravo, utbrast jag, mitt sovrum blev till slut äntligen klart.

Nu återstod det bara att få en alla dessa möbler som jag kånkat ut i vardagsrummet och dom skulle nu tillbaka in till sovrummet igen. Det var rent utsagt helt hopplöst och jag gjorde slut helt och hållet på mina krafter när jag sist skulle tömma sovrummet på möblerna och nu när det var dags för möblerna att ömsom, släpas, kånkas, och bäras, så övergav jag snabbt den tanken på att göra det själv och få ont i både rygg och armarna. Jag provade att ringa och se om en utav mina söner Niclas befann sig i närheten och kunde komma förbi och hjälpa mamma att bära in möblerna och min snälla goa, omtänktsamma son Niclas kom över och hjälpe mamma. Vi höll på och fixa med möbleringen och sätta fast skåp på väggen och skruva upp gardinfästerna igen, som målaren hade lagt på fönsterbrädan och sedan upp med gardinerna. Det tog ett par timmar att få allting återställt och nu ser inredningen ut som det gjorde innan, men både väggarna, taket och runt fönstrena är det så mycket finare ut nu.

När allt detta var klart och jag och Niclas även hade gått och slängt en massa onödiga prylar och annat skräå som enbart bara står och tar upp extra plats i min lägenehet. Det som jag inte ville ha kvar i lägenheten och inte heller sänga fick ta plats i källarförrådet, och vi kånkade och vi bar i flera timmar och när klockan var 21.30 var vi då äntligen färdiga. Min älskade, gulliga son som hade varit  så otroligt snäll och schysst mot mig och hjälpt till med så kort varsel. Jag undrade som mamma, "Som tack för hjälpen" om jag kunde hjälpa Niclas med någonting:

- Jo, det skulle du kunna få göra mamma...

- Okej, Niclas, vad vill du ha hjälp med..

- Skulle du vilja klippa mig...?

- Vaa! Nu...med en gång...?

- Ja, tack, gärna mitt hår börjar bli alldeles för långt.

Jag var i och för sig alldeles slut och hade tyckt att hela gåragen hade kännts väldigt lång och jobbig, med en massa saker som ska göras och fixas och att nu klockan hade blivit lite för mycket. Men Niclas ville så gärna få sin kalufs klippt och trimmad och såklart att jag  inte ville säga nej till att klippa Niclas hår och det var i princip bara med en gång att sätta igång med nästa projekt. När det var klart så var jag helt och totalt helt färdig och slut och det som återstod för mig var bara att gå och lägga mig och det är precis det som jag alldeles strax även ska göra nu.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

      Jag önskar alla mina läsare en trevlig midsommar och som vanligt när det är midsommar ( precis som förra året, då det spöregnade) så är idag himlen här nere i Nynäshamn alldeles övermulen och grå och det ser ut som det vilken sekund som...

Jag är borta nästan hela dagarna, men kan inte önska mig bättre arbete och arbetsuppgifter än just dom jag har idag. Men vad är det man säger borta bra, men hemma allra bäst. Idag blev det till fast jag fick dåligt samvete över att gå lite tidigare, ...

  Jösses, alltså var är det för fel i huvudet på vissa folk. Som idag hade jag bokat tid i min tvättstuga klockan 15.00 och då tvättstugan ligger i ett annat hus så gick jag hemifrån några minuter innan. Man går först igenom en källardörr och igeno...

Igår var det sista dagen för Caroline i grundskolan och hon tilldelades väldigt bra betyg ifrån sin lärare och stolt visade hon upp för mig 2 stycken A i betyg och i dom andra ämnen hade hon fått B och ett endaste C fick hon. Jag kunde inte ha blivit...

Ja, som en del utav er kanske har märkt så har Metrobloggen legat nere under förra veckan. Jag gjorde några försök att logga in, men utan något som helst resultat. Det var antagligen så att själva blogg serven behövde uppdateras. Nu i alla fall så fu...