På min lediga söndag idag, passade jag på att göra en ordentlig storstädning av huset ( även fast jag avskyr att städa) så måste det göras i mellanåt. Fick ett utav mina vanliga "ryck" under städningen, och denna gång var det att jag hade fått nog av alla dess skor som alltid står huller om buller på vår minimala golvyta som vi har till hall. Jag fyllde en papperkasse full med skor, som både hade blivit för små, och var alldeles för slitna.

Ett par timmar senare var vi klara med storstädningen, och nu luktar det så rent och fräscht här hemma. Egentligen skulle även samtliga utav våra fönster och behövas putsas och göras rena, men det får vänta till ett senare tillfälle.

Nu var jag tillbaka på bloggen igen, och denna gång blev det inte alltför långt uppehåll.

I morse passade jag på att ta mig en ordentlig sovmorgon. Sedan åkte vi iväg, och storhandlade på Coop Forum. Det hade börjat sina i samtliga av våra matförråd, men nu är det återigen välfyllt här hemma i både frys/kyl/skafferi.

I måndags kväll bänkade jag mig i tv-soffan för att ge programmet Svenska Hollywood fruar (en chans) innan jag kunde ge programmet ros eller ris. Det blev helt klart godkänt och jag kunde inte annat än att gilla dom 3 amerikanska fruarna Anna, Agnes-Nicole och Maria. Annas inställningar, som hon har haft ( som jag läst i tidningar och på internet) tycker jag stämmer in mycket på mig själv.

Hon säger vad hon tycker, och håller inget inom sig själv. Jag är på sätt och vis på samma sätt.

Men den tjejen som jag tycker var tuffast och stack ut var Agnes-Nicole, både vad det gäller klädstil och frisyr och när hon sedan stod på en skjutbanan och lärde sig skjuta med både pistol och gevär....en riktig tuff brud!! Jag jobbar ju kväll på måndag, men kommer att spela in programmet så att jag kan se det senare.

Nu lämnar vi Hollywood fruarna och deras värld och fortsätter med.... veckan som har gått. Det varit lite mera att göra en vanligt, när jag försökt att pussla ihop min arbetstid, och sedan på eftermiddagen åka ut till filmhuset på Gärdet.

Nästa vecka är det också mycket att göra, och förutom att man ska försöka hinna med att jobba, så ska jag både tisdag, torsdag och fredag var på filmhuset igen. Direkt efter inspelningen på fredag, bär det raka vägen hem till min son Tobias som fyller 14 år, och det kommer förstås att firas med tårta och massa födelsedagspresenter. Det skiljer inte så många dagar mellan Tobias och Carolines födelsedagar.

Den 3 oktober är det dags för Caroline att fira sin 9:e födelsedag 

Någon som undrat vart jag tagit vägen...?

Men jag kan upplysa, till mina läsare att jag fortfarande är i livet, och att allt bara är bra med mig. Men min dyrabara tid har helt enkelt inte räckt till att uppdatera på bloggen..sorry. Men nu i kväll, har jag gett mig tusan på att skriva ner några rader.

Anledningen till att jag inte har bloggat har att göra, att jag helt enkelt har tagit på mig, alldeles för mycket att göra.

Förra lördagen den 12:e startade inspelningarna av ett tv-program. Som leds utav programledaren Carolina Gynning, ( en väldigt duktig och humoristisk tjej)  Just nu i dagarna och även under nästa vecka kommer programmen att spelas in. Som senare i höst kommer att visas på TV4 plus. 

Program iden går ut på att det handlar om 20 tjejer, som ska dejta en kille, och som när som helst under programmets gång kan välja att trycka på en knapp, som visar att dom inte är intresserade av killen. Dom tjejerna, som är blir kvar till slutet av programmet, får sedan beskriva varför just dom vill gå på dejt med killen. Sedan är det upp till killen att gå fram till dom tjejerna som är kvar, och med hjälp utav dom knapparna som finns där tjejena står att trycka bort dom som han inte är intresserad av. Till slut är nästan samtliga 20 lamporna släckta,och det återstår bara strålkastarljus på en tjej, och det blir hon som får gå på middag, med killen.

Har varit i studion både i lördags i tisdags och även i dag. Det känns som jag farit omkring som en skottspolle mellan mitt jobb som ligger i Skarpnäck, och ut till Gärdet och filmhuset. Nästa vecka skulle jag egentligen ha jobbat kväll. Men som tur är så har jag världens snällaste arbetskamrat Kadum, som kunde byta skift med mig. Vilket gör att jag både hinner jobba dag, och sedan på eftermiddagen skynda mig på för att hinna ut till filmhuset på Gärdet. 

Har bara ännu hunnit med att lägga upp lite utav alla bilder som jag har tagit. Men det kommer mera bilder senare...

På scen inne i studion.

Den trevliga studiomannen Sean.

Jag hade väldigt svårt att somna i natt, och det var i princip helt omöjligt att somna, försökte flera gånger, men låg bara och vred och vände på mig. Tror att det berodde på att min mage kändes uppblåst/spänd och det kändes som magknip.

När alarmet på klockan gick på i morse, var jag som vanligt helt väck, och fattade knappt vad det var frågan om. Sträckte bara ut armen, och snoozade av alarmet, så att jag kunde sova några minuter till.

Kom till slut upp ur sängen, och gjorde ordning frukost till Caroline och såg till att hon kom iväg till skolan.

Men efter det var jag så trött att jag bestämde mig för att gå, och vila lite ovanpå sängen.....tänkte "bara några minuter till" Sedan ska jag hoppa in i duschen, och göra mig i ordning. Brydde mig inte om att ställa larmet på klockan, och tänkte inte vila mer än 10-15 minuter.

Men det "lilla" stunden blev inte så värst liten, och nästa gång jag vaknade hade klockan redan hunnit bli 10.30

Det var med andra ord ingen mening, att åka iväg och jobba i dag.

Det tar minst 1 timme att göra mig i ordning, och sedan är det nästan 1 timmes resväg till jobbet. Det skulle innebära att jag inte skulle vara framme på jobbet förrän närmare kl:12.30 och det är lite väl sent att komma till jobbet den tiden.

Om ca: 40 minuer börjar det första programmet som handlar om  Svenska Hollywood fruar på TV3, och det första programmet vill man ju inte missa.

Har haft en riktig skön och lugn söndag, här hemma med familjen.

Kollade tillsammans med Micke, tidigare idag på repriserna av Idol på TV400. Hade bara hunnit med att kolla en liten snabbis, i onsdags på det första programmet på TV4 hemsida.

Deltagarna som jag hittills har fastnat för är: Jag börjar med killen som jag tyckte sjung helt fantastiskt bra ( och så var han så där gullig med lite halvlånga mörka hår.) Johan Malmqvist som framförde låten "Is this love"

Utav tjejerna som hittills har varit med blev det: Jenny Eijdercrona, som framförde låten " Little bit more"

I morgon är det upp i ottan som gäller för mig, och ska försöka göra mitt bästa att komma upp hyfsat tidigt .Men det är inte alltid det lättaste för en nattuggla, som jag att komma tidigt på morgonen.

I morse när vi vakande sken solen in genom fönstret, och det såg ut som det skulle bli en underbar vacker dag.

Jag hade tidigare i veckan sett uppsatta affischer att det skulle komma ett tivoli till Skarpnäck ( inte alls långt ifrån där jag jobbar) och jag frågade i morse om Caroline kände hade lust att gå på tivoli idag.

Oj, oj vad glad min lilla tjej blev, hon ville nästan med en gång att vi skulle åka. Vad gör man inte för att se sin lilla dotter bli så glad och hennes små blå ögon lyser av lycka, när man säger att man ska ta med henne på tivoli. Dom små barnaåren går ändå alldeles för fort (det kan jag som är mamma till 6 härliga ungar verkligen lova) Jag tycker inte alls det känns specillet länge sedan mina äldsta barn Nina, Jimmy och Henrik var små och nu är alla dom ungarna stora.

Vi åkte iväg till Skarpnäck, och när vi kom fram såg vi att himmlen hade blivit alldeles grå/övermulen och det tog inte lång stund innan det började regna, och jag som ännu inte hunnit med att inskaffa mig på något nytt paraply. Sedan mitt rätt så "nya" rosa paraply som blåste sönder häromveckan, när jag skulle hem ifrån jobbet..."poff" sa det bara och så föll paraplyet ihop över mig.

Lite bilder ifrån dagens besök på Tivolit!

Ett litet tivoli med några åkattraktioner och tomtebola.

Caroline skulle först åka virvelvinden.

 Här sitter hon beredd, och väntar bara på att den ska börja snurra.

Sedan efter det, så skulle hon pröva på att åka "prinsesskronorna" och killen som skötte åkattraktionen. Frågade om jag ville åka med gratis. Men jag avböjde och förklarade att allt som snurrar får mig att bara må illa. Men däremot ställer nog hennes "plastpappa" Micke upp och åker med henne.

Vilket han gjorde...vad snällt.

Caroline på strålande glatt humör, och ju mer det snurrar dessto mer skrattar hon.

Dom radiostyrde bilarna tillhör Carolines favoriter, och dom skulle hon åka 2 gånger.

Min lilla dotter som ska till att börja "övningsköra" och det gäller att börja, med att ta ut svängen

Micke ville pröva att försöka kasta ner några plåtburkar. Men det gick inget vidare. Han fick 3 bollar, och det första kastet missade han totalt  och träffade rakt in i väggen ( fast det egentligen inte var så långt ifrån) Men med återstående kast så lyckades han, ändå till slut få ner nästan alla burkarna, förutom en. Men vann ändå ett litet yngligt tröst pris, en uppblås bar hammare.

Caroline ville ut på en liten flygtur.

Upp bland dom gråa molnen.

En utav dom sista grejerna, blev att klättra upp i det uppblåsta tornet.

För att sedan åka ner ifrån den långa rosa rutschkanan.

Caroline nobbade totalt att åka den lilla barnkarusellen....men det hindrade förstås inte tokiga Micke....

Som tycks ha mycket av sitt barnasinne kvar, och det tillsammans med sin otroligt stora portion med humor. Han skulle absolut åka några varv i barnkarusellen.

Både jag och killen som skötte åkattraktion trodde först att Micke skämtade. Men där hade vi både helt fel...

Jag lovar att det var flera en jag som skrattade gott åt Micke, när han satt där och åkte varv på varv.

Efter tivolit besöket blev det dags för lite mat, och vi gick till en närliggade pizzeria.

Micke och jag käkade pizza och Caroline en liten barnmeny.

I vanliga fall brukar jag sällan få i mig en hel pizza. Men tidigare idag, var jag jättehungrig, och fick i mig alltihopa.

I väntan på att bussen ska komma. Ger sig Micke på att blåsa upp sitt tröst pris som han vann på bollkastning.

Jaaa, det är bara att inse, gott folk! Som läser min blogg, att Micke han älskar att spexa och göra sig rolig på bilder.

Idag har jag tagit ut en semesterdag, då jag har lite ärenden inne i stan som ska uträttas.

Men först en liten uppdateringen på min blogg.

Alltfler ifrån mitt jobb, har nu börjat läsa min blogg, och jag tycker det bara är roligt, när det kommer fram arbetskollegor och frågar om adressen till min sida.

Fick igår veta på jobbet, (och för mig var det en glädjande nyhet)  Att en utav cheferna, som bl.a jobbade den kvällen förra året. ( Har skrivit om det tidigare i min blogg) Då jag blev misshandlad på jobbet, och den berörda oroligt känslokalla chefen, som jobbade den kvällen, brydde sig inte ett jävla dugg.

Istället stod han bara brevid och kollade på när det hände!! Jag tycker fortfarande att det är för jävligt att han inte försökte avstyra det hela. Både hans namnskylt på dörren, och på den stora vita tavan är borttaget....äntligen.

Jag är helt säker på att det aldrig hade hänt, om någon utav dom ordinare cheferna hade jobbat den kvällen. Men nu var fallet så att dom inte jobbade den kväll utan istället var det..." Han som förr satt i kontoret närmast konferenssalen, och som alltid gick omkring i samma gamla slitna malätna mossgröna tröja med en skjortkrage som hängde utanför" ( får bara rysningar när jag tänker på vilken vidrig klädstil denna chef hade)

Jag kan lova att ingen är gladare än jag att den chefen inte längre finns kvar på min arbetsplats.

Dom andra cheferna Ronny, Peter och Micke som vanligtvis brukar jobba varanann vecka dag/kväll. Har jag bara beröm och rosor att ge till, och det är borde finnas flera sådana trevliga chefer som ni är.

Igår eftermiddag, kom det en grej i mellan, som gjorde att jag kom lite senare till jobbet.

Var så stressad när jag slängde i min väska i skåpet, och samtidigt så ringde min förbaskade mobil, och jag svarde i mitt handsfree. Samtidigt som jag stänger mitt skåp, och knäpper ihop mitt hänglås....så kommer jag på: Fan, skit! Mina nycklar till låset, ligger ju kvar i väskan...grrrr!

Jag hade lämnat en utav reserv nycklarna till en tjej på jobbet. Men hon var förstås ledigt igår...suck!

Det var bara att leta reda på en utav cheferna, och förklara att jag hade låst in nycklarna i mitt skåp, och behövde hjälp med att öppna skåpet.

Tack, och lov för snälla rara Magdi! Som hjälpte mig med en stor bultsax, och klippte sönder låset.

Då det har förekommit stölder på jobbet, så vågade jag inte ha mitt skåp olåst. Så jag stack iväg till en närliggade affär, som säljer hänglås. Men låsen som killen i affären, hade var det antaligen ett väldigt stort/tjockt bygel eller ett väldigt liten bygel. Så typiskt, antagligen kommer bygel att vara alldels för stor, och inte ens få att gå igenom skåpet eller så är bygel alldeles för liten, och med nöd och näppe få igenom skåpet.

Stod och valde en stund mellan det större eller det mindre låstet, och köpte tillslut det mindre låset. När jag sedan kom tillbaka till jobbet. Så visade det sig att det var med nöd och näppe jag fick igenom låset på mitt skåp.

En annan sak som jag tänkte ta upp här i min blogg, och det är det här med hållningen, när man går och sitter. Det är tragiskt med jag ser allför många männsikor, både privat och ute bland folk. Som går med ihopsjukna och framåtlutande och det resulterar till slut att man får en "puckel" på ryggen.

Jag själv är rätt så lång, och går alltid rakt med ryggen, och likaså är det när jag sitter.

För Micke, däremot, när han är trött. Då brukar hans hålling, inte vara av denna värld, och så brukar han senare beklaga sig över ont i ryggen. Samtidigt har jag varit på honom ett flertal gånger, om att det är viktigt att ha en bra hållning och sträcka på sig för att slippa ha ont i ryggen.

Jaa, ni ser själva...vilken stil.

Annars blir risken stor att det kanske slutar så här..... och hur snyggt är det!