Så typiskt mig, somnade förstås om i morse, efter det att larmet på mobilen gick på. Vaknade med ett ryck, strax efter kl:7 och tänkte:  Åh, nej nu har jag försovit mig igen....( egentligen inget ovanligt) Hoppade ur sängen, och ut i köket för att göra i ordning frukost, och väcka "lillskruttan" och se till att hon kom iväg med taxin.

Jag som avskyr att stressa på morgonen, och någon tidig morgonmänniska kommer jag nog aldrig att bli. Har alltid varit och kommer att förbli en nattuggla

Som sagt jag åker ju aldrig iväg till jobbet utan att ha gjort mig i ordning, och det brukar alltid som minst ta 1 timme, för mig innan jag blir klar.

Kom iväg lite väl sent hemifrån i morse, och stämplade inte in förrän vid kl:9.30 och jag som egentligen ska börja vid kl:8.

Dagen flöt på något sådär på jobbet idag, förutom en incidens, som hände på jobbet. Denna gång var det en riktig bitterkärring, och jag som kom oense (om egentligen en väldigt liten sak.) Jag tyckte att hon hade gjort fel i en sak på jobbet, och ifrågade satte hennes inkompetens, och det gjorde henne så förbannad att hon började skrika på mig.

Oavsett hur kränkt, ledsen och förbannad jag har blivit tidigare, på min arbetsplast, så har jag aldrig höjt rösten till någon. Det gjorde jag heller inte idag, istället för att höja rösten, så frågade jag henne: Du verkar inte må riktigt bra, som du håller på att skrika.

Det gjorde inte saken bättre, istället tar hon tag i min handled, ( men dock inte hårt) och fortsätter skrika på mig.

Tycker förstås att det är helt och hållet oacceptabelt att någon, på min arbetsplats ( nu igen) är på mig.

Som så många gånger förr, så fick jag återigen, gå och leta reda på min närmaste chef, och berättade det som hade hänt för honom. Men som vanligt och som så många gånger förr så händer det ingenting.....Herregud, när ska cheferna få upp ögonen, och ta tag i saker som händer på ens arbetsplats. Det ska väl ändå inte vara så att man känner sig illa till mods eller vara rädd för att gå till jobbet!?