Så har det nu kommit en ny dag, vilket innebär nya tag, med allt som hör därtill.

Blev i vanlig ordning väckt utav Micke i morse, denna gång var det dock inte för att han skulle säga till mig att han skulle åka till jobbet. I morse var det för något helt annat.Det händer nästan aldrig att Micke brukar beklaga sig, vilket han gjorde i morse.

När jag till slut orkade öppna mina ögon, så såg jag att Mickes ena öga hade blivit alldles igensvullet. Stackarn hade under natten, fått en otäck vagel i ögat, som gjorde att gjort att ögat hade svullant upp, och inte gick att öppna helt.

Så det blev inte så att Micke åkte till sitt jobb i morse, det skulle inte vara speciellt bra för honom att sätta sig en truck om det är så att han bara kan se på ett öga.  Inte för att jag vet  hur länge en (äckel) vagel sitter kvar, men man får väl hoppas på att den inte sitter kvar allför länge.

Den hemska svidande och brännande känslan, som jag har haft på mitt ben, sedan i torsdags, börjar nu äntligen ge med sig.

Trodde aldrig att den dagen skulle komma, då jag började använda mera krämer till mitt (ena) ben, än vad jag lägger i ansiktet.Men man ska ju aldrig säga aldrig. Just nu känns det som det ända jag gör är att smörja och återigen smörja in min tatuering. Jaa, det kom visst den dagen i mitt liv, som jag aldrig skulle trodde skulle komma ( men förhoppnisvis är det väl bara tiillfället) Att jag numera lägger mera kräm på mitt ben, än vad jag gör på mitt ansikte och där blir det ju bara 2 gånger per/dag med morgon/natt kräm och så någon gång i veckan lägger jag en skön ansiktsmask.

Nu blir det till att fixa lite med hushållsarbetet och ta itu med tvätten, innan det är dags att åka till jobbet, för ett nytt kvällspass.