Det hela började med att Micke, som i vanliga fall inte brukar ha några som helst problem med att komma upp tidigt på morgonen försov sig. Micke, hade av misstag råkat stängt av sitt alarm när det satte igång vid 6-tiden. Det var först när mitt alarm gick på klockan 7 ( när jag jobbar kväll går jag aldrig upp innan den tiden. Det är när jag jobbar dag, som jag försöker komma upp omkring 6-tiden ) och säg vem som inte vaknar till mitt alarm. Ni vet det som Micke, fått rena-rama-tuppjucken på. Ja, ja, man vaknar i alla fall och Micke fick så bråttom att komma iväg, att ha skippade frukosten.

Jag min sömntuta gick upp som en zoomie i köket och gjorde det som jag alltid gör varje vardagsmorgon, och såg sedan till  att Caroline kom iväg till skolskjutsen. I all hast så råkade hon missa sin termobyxor hemma och jag kom på det just när hon redan var på väg ut till parkeringsplatsen. Jag öppnade ytterdörren och ropade på Caroline, men hon verkade inte höra mig.

- Åh, nej hon kan inte åka till skolan, utan sina termobyxor. Nu när det dessutom kommint ännu mera snö. Ungen kommer att bli genomblöt, och iskall, när hon är ute och leker på rasterna.

Jag som stod i dörröppningen klädd endast i mitt svarta nattlinne och insåg att jag inte skulle hinna in och sätta på mig ett par byxor. Och för att jag skulle hinna, med att ge Caroline hennes termobyxor, gällde det nu att tänka snabbt. I all hast hoppade jag i mina gympaskor och satte på mig jackan, och skyndade mig ut efter Caroline.

Tillbaka in i värmen kröp jag direkt ner i sängen och lade både på mig det varma duntäcket och en flit. Låg därinunder och skakade en stund innan jag somnade om. Blev väckt strax efter klockan 9 av att min mobil ringde. Jag har slutat, med att ha mobilen på ljudlös, när jag somnar om på morgonen, ifall det skulle vara någon som vill söka mig eller om det skulle vara något samtal ifrån skolan och det gällde mina barn.

Men nu var det inget speciellt viktigt samtal, det var bara Micke, som ringde och ville väcka mig. Jag som låg och sov så skönt och kände inte alls för att gå upp riktigt än. När jag väl kom upp ur sängen, så kändes det som jag vaknat upp på helt fel sida och kände mig allmänt småirriterad och småsur över allting. Våran katt Simba kom och spinnde runt mina ben, men jag fräste bara att "stick och spinn, någon annanstans"

Jag hade precis gjort mig i ordning och skulle sätta igång med hushållsysslorna. Då Micke, (ringer igen) och talar om att han tänkte komma hem på lunchen.

Vilket fick mig att svara....

- Åh, måste du verkligen göra det idag.

Antagligen måste Micke ha trott att jag skämtade, vilket jag inte alls gjorde. Jag kände bara inte för att ha någon som helst sällskap här hemma på förmiddagen. Men det hindrade förstås inte Micke från att komma hem ändå på sin lunchrast.

Jag vet inte vad det var som gjorde att jag hade så dåligt morgonhumör i morse. Antagligen berodde det på följande:

* För lite sömn och för mig är det otroligt viktigt att få mina ex:antal timmar sömn, om jag inte ska bli småirriterad och småsur.

* Eller så kan det bero på att jag numera har dragit ner på allt mitt ätande. Man har sedan tidigare vant kroppen, efter ett visst intag av både onyttig mat och godsaker. Men nu får det lov att vara slut, med det.

Igår till frukost blev det en kopp kaffe ( det är bara ett måste för att jag ska komma igång) och 2 skivor mörkt bröd, utan smör, med endast lite kaviar på. Till lunch som jag intog när jag kom till jobbet. En kopp, varma koppen, med en skiva mörkt bröd, utan smör och en banan. Till middag en halv kyckling, lite mimosasallad och jucie. Dricker inte alls mjök till mat, utan endast en liten skvätt mjölk i kaffe eller te.