Japp, då så kom lördagen då till slut och nu börjar även min krafter sina och ta slut, men innan det är dags att lägga sig så blir det först ett inlägg.

Igår kväll blev det till att ställa alarmet på klockan, så att jag inte skulle försova mig i morse, men på något konstigt, vrickat sätt så verkar det numera som mina tidigare vanor med att sova ut länge på mina lediga dagar har försvunnit. Istället så vaknade jag strax efter 7-tiden, och kunde inte somna om. Jag som alltid tidigare har varit en inbiten nattuggla och morgontrött som bara den, och har haft det så otroligt svårt med att komma upp tidigt på mornarna.

Idag tog jag med mig Caroline och vi åkte till mitt nya jobb. Inte för att jag jobbar (ännu) på lördagarna, men bl.a för att visa upp för min dotter,som precis som sin mamma är vädligt nyfiken utav sig. Jag guiade runt min dotter på min nya arbetsplats och presenterade henne för mina nya supertrevliga kollegor och när vi gick därifrån så kände jag att jag redan började längta efter måndagen igen, och få återvända och fortsätta jobba med det som är mitt drömyrke.

Jag vill överraska Caroline, med att hon idag skulle få välja ett nytt spel till sin WII-konsol, och det blev hon verkligen glad över. När vi var klara med det så var det bara att sätta sig i bilen och åka hem till mamma, och börja packa ner saker i kartonger. Mammas flytt börjar nu närma sig med stormsteg och det är nu bara några veckor kvar innan flyttlastet går. Vi var ett litet gäng som höll på ett par timmar med att slå in prynadssaker i papper och sedan ner i kartonger och dom stapledes sedan ovanpå varandra.

Caroline tillsammans med sin pigga och glada kusin Eddie.

Det brukar oftast alltid bli så att man väljer att göra sig av med saker när man flyttar och mamma ville bli av med en hel del grejer och ingen utav dom andra syskon ville ha något utav det, så det blev jag tackade som ja till det mesta. Tack och lov så fick jag en hel del hjälp utav Dessans, snälla och omtänksamma kille Krister.

Krister

När jag skulle ner med att dessa prylar, möbler, tavlor och porslin i garaget, så undrade jag först om det verkligen skulle få plats i bilen..! Okej, att jag just nu råkar ha en combi. Vilket jag aldrig skulle välja att ha på en bil om det var så att jag skulle köpa en bil, men nu är ju fallet så att jag råkade ärva denna bil, som var en combi och det var ju idag en himla tur att jag hade en combi, men tror fan det hade varit bättre om jag hade haft med mig en lätt lastbil :) Nåväl, det gick ju och det var tack vare att jag fällde baksätet och det var nätt och jämt att fick plats, men skam den som ger sig och jag är inte den som ger upp i första taget. John (Nennes kille) som är engelsk språkig, men förstår lite svenska, valde jag att prata engelska med och när det var bland dom sista grejerna som skulle lastas in i bilen, och det såg för ett litet kort stund ut som om det inte alls skulle kunna få plats en endaste lite pryl till.  

- Please, John push...push,och så hörde jag plöstligt något som slog i inne i bilen, och då utbrast jag: Oops then be a little careful.   

Ja, sa ju det att man inte skulle ge upp så lätt och det visade sig att det vi hade släpat ner till garaget fick ändå till slut plats i bilen, och hade vi lastat bilen ännu mera full så hade den i det närmaste rullat på bakhjulen hem. :)

Hade det inte varit för att jag hade en som kunde hjälpa mig att lasta ur bilen hemma, så vete fan hur det hade gått. Jag hade aldrig själv orkat att flytta ut ett databord i trä, tavlor och porslin.

Jag visste att TV7 idag skulle visa Whitney Houston begravning och den ville jag absolut inte missa och trots att det var mycket med allting som skulle fixas hemma så ville jag inte missa den. Tände upp lite stearinljus och följde den vackra begravning cermonin som följde. Däremot valde jag att inte kolla på den 3:e deltävlingen i Melodifestivalen, men tv:n fick stå på så att jag kunde höra dom 8 tävlingsbidragen spelas upp medans jag höll som bäst på att plocka upp ur kartongerna.

Nej, nu får det räcka med skrivadet för idag och nu återstår det inte mera från mig än att skriva: Godnatt!