Igår körde jag ner Caroline till Nynäshamn. Hade dagen innan kommit överens med Carolines pappa att vi skulle mötas utanför hennes farmor och farfar hus. Carolines pappa kom ner och mötte upp oss utanför och Caroline slängde sig om halsen på sin pappa och kramade om honom och det var verkligen ett kärt återseende att se dom båda bli så glada att se varandra.  

Caroline hemma hos sin farmor och farfar

Jag hade annat att göra och skulle strax efter det att jag lämnat Caroline hos sin pappa åka och kolla på en lägenhet. Jag var framme lite innan den utsatta tiden och i samma bostadsområde bor min son Jimmy. Parkerade på samma gästparkering som jag brukar ställa mig på när jag är och besöker Jimmy. Jag började funderar på om det var slumpen som avgjorde att lägenheterna låg så nära varandra eller om det var så att det var ödet, för hur stor är sannolikheten att man ska ha sådan tur att man i det närmaste blir granne med ett utav sina barn.   

I alla fall nästa grej som händer ( ja ni vet att det alltid händer saker i mitt liv) är att det står en utländsk kille utanför porten. Killen kollar mot mig och frågar när jag börjar närmar mig: Är det du som kommer för att kolla på lägenheten..?

- Jaa, ursäkta att jag är lite för tidig.

- Det är ingen fara. Välkommen in.

Jag gick in i hans lägenhet och hans fru och 2 små barn stod innanför och hälsade glatt. Det var precis exakt likadan 3:a som jag hade tidigare och med samma planlösning. Köket var helt nyrenoverad och nya fräscha köksluckor och ny spis, kyl och frys. Båda sovrummen var nytapetserade och nya golv. I vardagsrummet var det också nya tapeter, men istället var parkett golv som jag är van att just vardagsrum har så hade detta vardagsrum en ljusgul plastmatta. Hmm, det var verkligen inte passade att det istället för parkettgolv var plastmatta i ett vardagsrum. Ja, ja, man kan ju inte gilla allt. Dom väldigt trevliga och tillmötesgående paret som visade upp sin lägenhet undrade om jag ville slå mig ner i soffan och undrade om jag ville ha något att dricka.

- Åh, det var ju snällt sagt, men nej tack. Skulle hellre gärna vilja se hur baksidan ser ut!

Hack i häl följde jag efter killen som öppnade balkongdörren och baksidan var verkligen inte mycket till gräsplätt. Dessvärre så var det knappast någon baksida    det saknades gräsmatta och inte heller fanns det något staket   och cirka 2 meter ut på baksidan var det även en mindre bergknalle som stack upp från marken. Jag bad att få några dagars betänketid och skulle höra av mig, men tror inte jag kommer gå med på byte. Lägenheten i sig var verkligen i gott skick, men ack och ve för baksidan, som saknade gräsmatta och i sådana fall blir det till att köpa en massa gräsfrön som jag fick göra där jag bor nu och så min egen gräsmatta. Sedan 2 meter upp ploppar en bergknalle upp och detta gör att det skulle bli svårt att få dit ett staket + att med den ojämna marken p.g.a bergknallen kunna ha några trädgårdsmöbler ute.

Jag vill verkligen INTE lägga planerna på hyllan att en vacker dag kunna flytta tillbaka till Nynäshamn, även om det ibland känns som i det närmaste omöjligt. Det är samtidigt viktigt att det känns rätt med både lägenheten, läget och uteplatsen och inte bara ta det allra första, eller som i detta fall andra bytet på en gång, utan allting ska kännas rätt.