Då så var veckan i gång och idag är det tisdag, och veckan är nu i rullning. Tänk att redan i morgon är det "lillördag" och halvvägs på veckan. Ja, tiden den bara tycks flyga iväg och likaså veckorna och månaderna. Det återstår ju inte så värst många dagar kvar på april månad nu och redan nästa torsdag är det Valborg och många ger sig iväg för att gå och kolla på alla dessa brasor som tänds lite varstans. En annan som för mig också förknippas med just Valborg närmare bestämt år 2008 då denna blogg startades upp utav mig, nu har det snart gått 7 år sedan jag började skriva i denna blogg.

Just på tisdagar har Caroline alltid sin tjejgrupp och umgås då med sina tjejkompisar och ledarna som är helt otroligt gulliga och snälla mot ungdomarna. Idag var det inte heller så att dom skulle hålla till på Friskis & Svettis och dansa. Nej, då istället blev det så att dom spelade bowling.

Jag för del fick lite egen tid och åkte ner till min söta väninna Elin. Det blir alldeles för sällan som vi träffas och förra gången var bara som hastigast när jag sprang på henne, en utav alla dom gångerna jag åker ner till Nynäshamn. Däremot idag hade vi planerat att träffas igen och det var verkligen något som jag såg fram emot och tänkte att vi måste ses lite oftare än vad vi gjort tidigare, åtminstående någon gång i månaden. Tror i och för sig att vi skulle ses betydligt mera om det vore så att vi bodde i samma kommun, men nu är så inte fallet och vi bor ett par mil ifrån varandra.

Jag har som ni vet inget alls emot att åka ner till Nynäshamn. Nej, absolut inte, utan snarare är det tvärtom, älskar ju den lilla charmiga småstaden, som är så lugn och vacker. På vägen ner så fick jag en tanke på en melodi med en utav världens största countrysångerskor Dolly Parton: " Here you come again" och visst känns det så när man kommer ner till lilla Nynäs. Det lite lustiga är att Elin bor bara ett par hus ifrån min och Jonny första lägenhet, men i den lägenheten bodde vi inte så länge, utan flyttade sedan till en större lägenhet. Jag  var fullt upptagen med att gå och spana in lägenheterna med uteplats på bottenvåningen så jag såg inte på håll att Elin kom gående emot mig. Jag hör att någon lite längre bort ropar: Hej!

Jag kollar upp från mitt spaningsuppdrag efter "jakt" efter vart jag nu denna gång ska "tapetsera" om mina lappar om lägenhetsbyte i Nynäshamn. Hmm, det fanns en hel del fräscha och fina bottenvåningslägenheter i mitt för förra boende i Nynäshamn. Däremot verkar det vara i det närmaste omöjligt att få någon med markplanslägenhet att vilja byta med mig. Men skam den som ger sig så lätt och ska ännu inte ge upp. Jag förstod att det var Elin som hade kommit ut för att möta mig och vinkade glatt mot mig.

Det var verkligen på tiden att vi träffades igen och vi skyndande oss fram till varandra och omfamnade varandra i en kompis kram. Så otroligt skojigt att vi kunde träffas igen efter så långt uppehåll. Det kändes som vi hade jättemycket att bra med varandra om. Det är ju så att har man som vi inte träffats och satt oss ner och snackat på evigheter så har man ju tusentals saker ( kändes det som ) att prata med varandra om. Timmarna swichade  förbi och när man som vi hade så mycket att prata om så försvann hela eftermiddagen i ett ögonblick. Snacka om att timmarna idag kändes som minuter!! Och innan jag visste ordet av så var klockan så pass mycket att det var dags att åka hemåt igen. Men dagen idag var en utav dom allra bästa jag upplevt på mycket länge och fick verkligen prata av mig till min väninna och även såklart lyssna på henne. Vi pratade gamla minnen och kunde inte hålla mig för skratt när Elin berättade en utav händelserna när hon vid något tillfälle cyklat förbi min gamla lägenhet som låg på markplan och jag stod och var fullt upptagen med att hänga tvätt att jag inte såg henne. - Ja, du sa jag till henne. Vi får ta och fixa fram en tidsmaskin och åka tillbaka till den gamla goda tiden    och så brast vi båda ut i ett stort gapflabb igen.   Alltså bara så ni förstår så måste man förstå och ha en massa humor för att förstå oss på vi två.

Jag ville först inte vara med på bild när Elin fotade med sin mobil....men.....

....efter lite övertalningsförsök så kikade jag fram

Okej, keep smiling

Ja, vi kan om vi skärper till oss vara allvarliga också, men varför ska man vara det när det är så mycket roligare är att le.   

Denna skylt såg jag inne på butiken In & Finn och det som står stämmer kanske till en viss del: Du kommer aldrig bli fullt påklädd utan ett leende!! So keep smiling