Brr, hutter vad jag går omkring och fryser idag. Både mina fingrar och fossingarna är iskalla. Har försökt kräma på värmen på elementen, men dom blir inte mera än ljumna.

Jag ser det inte som något fint att det är höst ute. Det är nämligen så här att jag har aldrig direkt gillat den här årstiden som är höst och så kommer kalla vintern, med ännu mera kyla och blåst....brrr!  

Skulle gärna ville flytta till varmare breddgrader under höst och vinter månaderna, men nu är det ju så att man har barn att ta hänsyn till och man kan inte bara flytta.

Själv trivs jag bäst när det är sommar och varmt ute, och man kan strosa omkring i kjol/top eller klänning, men det är ju helt uteslutet nu. Nu får man lov att pylta på sig så mycket kläder för att inte frysa halvt ihjäl, det får mig att se mer eller mindre att se ut som en "stoppad korv" och om inte det vore nog, så ser man så betydligt STÖRRE ut också.....hjälp vill inte se ut som en tjockis.  

Nu ska jag ta lite varmt att dricka och se om jag så småningom börjar tina upp igen, och sedan börjar det bli läge att göra sig i ordning för att åka och jobba kväll.

Jaa, det verkar tyvärr vara väldigt svårt för min make Micke att lära sig säga våra nya familjemedlem Simbas namn.

Det är nämligen så här, så fort han vill tillkalla till sig Simba eller om det är så att han undrar var den är någonstans så ropar han med falsettröst: - Katten, kissemisse komsie komsie ( det låter förstås jättelöjligt att han som är en tuff hårdrockare låter som någon i gruppen Bee Gees när han pratar.

Våran katt heter Simba och inte "Katten, kissemiss komsie komsie

Herregud, jag har sagt åt han flera gånger att inte kalla Simba för  "Katten, kissemiss komsie komsie".

Det kändes som jag pratade till ett par döva öron och efter ett tag kändes det faktiskt meningslöst att fortsätta. Så istället bestämde jag mig för när jag ville Micke något, så istället för att säga hans namn så kallade jag honom för: "Homo Sapien"

Inte för att Micke fattade någonting, ( som vanligt) när jag kallade honom för "Homo Sapien" men det var bara för att markera att jag inte gillade att han kallade Simba för " Katten, kissiemiss, komsie komsie".

Hmm, hoppas att han nu lära sig att kalla vårat nya husdjur efter namnet och inte efter vad det är för något.

Nu kom så till slut dagen, som Caroline längtat så efter och i morse blev hon väckt med frukost och en present på sängen.

Hennes pappa kom över lite senare på dagen, och utav honom hade hon önsakt sig en mikrofon som man kan koppla till tv:n, men dom visade sig vara slut, så istället fick hon pengar till att själv köpa en mikrofon. Det blir väl till att leta reda på någon BR-butik som säljer sådana.

I veckan fick hon en förskottspresent utav mig och Micke som var kattungen Simba.

Igår var Caroline hemma hos Johan, Lizzy och sina bröder och där firades hon också med tårta och presenter och dom hade köpt en gullig liten rosa leksakshund som både går och kan skälla.

Men idag firade Caroline här hemma och även om hon redan i torsdags fick en förskottspresent, så var det inte så att Caroline gick utan presenter på sin 10-årsdag.

 Caroline med sin kattunge Simba

Jag och födelsebarnet som idag har varit på strålande gott humör

Micke, Caroline och hennes pappa Jonny

    Niclas gosar med Simba

Då är man allt bra liten, om man får plast i en liten gris

Tror hon är mera än nöjd med allt det som hon fått och det var alltifrån en barbiedocka, kläder, en rolig leksak ifrån butiken Buttricks, hårsnoddar/hårspännen och utav storebror Jimmy pengar. Men den allra bästa presenten som hon fick och som jag tror hon uppskattade mest det var helt klart sötnosen Simba.

Det har varit en dag, men en del att göra, men nu så börjar det så smått att lugna ner sig.

För att få dagen att gå ihop så bestämdes det att Micke som oftast sköter storhandlingen på Coop Forum skulle göra det idag också. Jag har inte varit med och veckohandlat sedan i slutet på sommaren, och då hade dom på Coop Forum påbörjat en renoveringen och ombyggnad, och det gick knappt att hitta någonting allting var en enda stor röra, och vad jag fått berättat för mig utav Micke så är dom fortfarande inte helt klart med varken renoveringen eller ombyggnaden.

Hmm, undrar hur länge som det egentligen ska ta innan dom blir färdiga, och i den snigelfarten som dom hittillis har arbetet lär det ju evigheter innan dom är färdiga.

Jag och Caroline åkte vidare med pendeln ner till Nynäshamn, för att köpa henne i höst jacka. Det är inte så speciellt stort centrum dom har där nere, men det trevliga med det är att det inte brukar vara så mycket folk, som det annars brukar vara när man åker in till stan, och trängas och stå i långa köer är inte det roligast som finns....avskyr det.

Vi hittade en jättefin svart jacka till Caroline, med tillhörande luva, som man kunde ta bort, och då det ännu inte är så kallt ute så ville Caroline inte att luvan skulle vara på jackan, och  allt gör jag enligt hennes önskemål.

Caroline poser så fint i sin nya jacka

Jag var egentligen inte ute efter någonting speciellt till mig, men att släppa in min i en i boutique med kläder är som att släppa en en liten unge helt själv inne i en godisaffär. Jag är som sagt helt galet förtjust i allt som har med kläder och mode att göra, och det precis som vanligt, svårt för mig att slita mig ifrån att kolla in det nya höstmodet som hade kommit.

Det gick inte bara att stå emot denna underbara fina lila ( det är mycket lila i höst har jag sett) skinnjacka, den gick inte bara att stå emot, men den är alldeles på tok för tunn att ha på sig ute nu, men den duger perfekt att ha som innejacka eller när man ska gå på fest.

När jag kom hem så visade det sig att Micke redan hade kommit hem och han hade även hunnit med att påbörjat maten som till min glädje blev tonfisksallad.

Kände efter maten att jag behövde en liten paus, innan det var dags att påbörja nästa projekt som var att städa och rensa ut vårat förråd. Tänkte att jag "bara" skulle lägga mig ovanpå sängen i några minuter, men råkade visst att somna.

Vaknade efter 1 timme pigg/alert och redo för att sätta igång med röjningen av förrådet. Det tog närmare 1½ timme innan vi var helt klara med allting och det blev massor med grejer som vi slängde allting fick inte ens plats i dom stora svarta plastsäckarna som vi hade köpt.

Hjälp, så det såg ut innan vi började med städningen utav förrådet.

   Vola, se så fint vi fick efter ha röjt utan allt onödigt.

Utan dom fick Micke och Niclas bära för hand ut till vårat grovsoprum. Men till slut så blev det ändå så att vi fick en någorlunda ordning på dom sakerna vi valde att ha kvar, och nu kan vi t.o.m komma in längst in i förrådet utan att behöva kliva över allting som förut låg huller om buller.

När vi till slut var klara så satte vi oss i soffan tillsammans med Caroline, Niclas, och våran nya familjemedlem Simba för att egentligen titta på tv:n. Men det var inte speciellt lätt då man har en liten kattunge, som röjer  fram-och-tillbaka efter en liten boll som han höll på att leka med, och det hela såg så himla lustigt och roligt ut, att vi hellre satt och skrattade åt det Simba höll på med en att kolla på programmet på tv:n.

   Caroline och jag i min nya jacka, pustar ut i soffan.

   Har tyckt Micke varit lite småsur och gnällig under kvällen  

Okej, att dom har samma namn, men inte exakt samma stavning, men inte visste jag att Mikael ville ha samma frilla som Michael Jackson.

Nu är det dags att snart göra sig klar för natten, men innan dess så blir det ett till inlägg.

Vet inte alls vad det är med mig i kväll, antagligen börjar jag bli väldigt trött eller så är det så att min syn börjar bli väldigt dålig. Anledningen till att jag skriver så är att jag slinter mer en vanligt på tangenterna, när jag skriver och det blir ofta att jag skriver fel bokstav. Jag frågade Micke som sitter i samma rum som mig ( och vi är så trevliga mot varandra som sitter med ryggarna-mot-varandra och samtidigt pratar.

-Vet du om det finns tangent bord med jättestora bokstäver på.

Micke började som vanligt att skratta.

- Men jag menar allvar, vet du om det finns sådana att köpa.

Micke undrade om jag menade allvar..

- Såklart, annars hade jag ju inte frågat.

- Vore det inte bättre att du istället skaffade sig att par glasögon.

- Jag, glasögon! Nej, vet du vad, aldrig i hela mitt liv att jag sätter på mig ett par brillor. Då skaffar jag hellre kontaktlinser.

Om det inte bara beror på att jag börjar bli väldigt trött och det kanske kan på verka synen.

I övrigt så har fredagskvällen varit som så många andra fredagskvällar här hemma, och vi har kollat lite på tv:n, men mestadels så har vi umgåtts med våran nya familjemedlem Simba.

Det känns bra att den nya katten redan har hunnit anpassat sig så fint till sin nya familj. Under kvällen har både Caroline och Simba stojat och röjt omkring här hemma, det har varit full fart på dom båda två. Inne i vardagsrummet står det en spegel pidestal på golvet, och när Simba fick syn på sig själv, trodde stackarn att det var en annan katt, och han gick runt den varv på varv och det hela såg så lustigt ut.

Sedan ett par timmar ligger dom nu i sina respektive säng och korg och sussar så sött. Kan väl tänka mig att dom sätter igång och röjer här hemma igen.

I morgon väntar en ny dag, med en del att göra, och det är bl.a att det ska både hinnas med att storhandla, köpa en varmare jacka till Caroline ( hon växer verkligen så det knakar) och förbereda inför hennes födelesdag och presenter som ska köpas.

Vårat uteförråd som står på våran baksida skulle även under morgondagen behövas städas och renas ut. Genom åren som gått så har det samlats så mycket bråte och grejer där ute, och mycket utav sakerna som har hamant därute använder vi oss inte längre av.

Det är nätt och jämt att man kan komma in i förrådet, och ska man komma in allara längst in så måste man kliva över en massa prylar, det är rent utsagt ett kaos där ute. Så i morgon efter att vi gjort färdigt det andra och det finns någon som helst tid och ork kvar så kommer jag att börja med höststädningen och det kommer garanterat att slängas en hel del.

Nu är det snart midnatt och det börjar bli hög tid för mig att avsluta den här dagen. Återigen i morgon.....godnatt och sovgott.

Jaa, tänk vad tiden går fort, och nu börjar Carolines födelsedag närma sig med stormsteg, och det är på söndag som min minsting fyller 10 år.

Då Caroline denna gång fyller jämt för allra första gånngen så är födelsedagen lite mera speciell. Jag började redan tidigt att fråga henne vad för något hon ville ha i födelsedagspresent.

Åh, det som stod allra högst upp på hennes önskelista var förstås en hund och det skulle gärna vara en Chiwawa ( typ en sån som Paris Hilton har)

Jag förklarade för Caroline att det inte går för oss att ha en hund, inte just nu. Har man en hund, så måste man se till att gå ut med den ofta, och hundar trivs inte heller att vara ensamma hemma under längre stunder.

Istället blev det så att vi bestämde oss för att skaffa oss en katt igen, och nu passar det oss mycket bättre att ha katt än vad det har gjort förut.

Tidigare så har det varit så att någon utav dom äldre ungarna har varit "kattvakt" då Micke och jag förut åkte mycket på kryssningar, men det hör numera till gamla tider, och det har vi nu helt och hållet slutat upp med.

Det tog ett tag att hitta just rätt sorts kattunge, den skulle inte vara i färgerna svart/grått/brun och den skulle inte heller allför randig, men med dom kraven, så vi hade var det förstås inte det lättaste med en gång att hitta rätt sorts kattunge, men skam den som ger sig i första taget efter att ha letat under ett par dagar så hittade igår just den kattungen vi var ute efter. Den var så söt och var precis en sån som vi var ute efter.

Tyvärr så var det var inte direkt i närheten av där vi bor som kattungen fanns att hämta, utan det var till Norrtälje man fick ta sig för att hämta hem honom, men det var helt klart värt att ta sig hela den långa vägen för att för där fanns det kattungen vi var ute efter.

Det var inte bland det lättaste för oss att enas om ett namn till den nya familjemedlemen, och både Caroline, Micke och försökte komma på ett passade namn till honom, och det var alltifrån....

* Plutten/Pluttis = Anledningen till det namnförslaget var att han var så liten och helt enkelt såg ut som en liten plutt.

Vi bollade även med flera andra namn förslag, men inget utav dom vi kom på tyckte vi passade skulle passa, så tillsvidare så fick han kallas för Plutten.

Tills idag då vi äntligen kom på det perfekta namnet som samtliga här hemma tyckte skulle passa perfekt, och det var Simba.