Jag hade egentligen tänk blogga redan igår men tiden räckte inte till för det, utan igår var det fullt upp hela dagen.

Oj, oj denna vecka har för mig verkligen varit händelserik, men så är det också i mitt liv. Det händer som mina trogna läsare vet saker i mitt liv alltifrån mellan himmel och jord, och mitt liv har verkligen gått upp-och-ner. Min blogg skapades den 30 april 2008 och under dessa 7 år så har det ju blivit omkring 2140 skriva inlägg. Ja, som ni vet så skriver jag om alltifrån glädjande saker, till humor och gillar att få folk i min omgivning glada, men så har det ju också tyvärr hänt mig otäcka, hemska saker som varit tragiska, och även det har jag skrivit om även om det inte egentligen är något som jag tycker om att skriva om. Men ibland så känner man att man kan behöva få skriva av sig för att typ dela med sig av sin sorg när min pappa och lillasyster dog. - Usch, det var verkligen ett trauma, men som precis allt så måste alla få ta sin tid för att sörja och gråta oceaner kändes det som och minns att jag var så ledsen och nere att det inte längre kändes som man hade några tårar kvar längre. Ens framtid vet man ju egentligen ingenting om och för varje sekund som går så kommer man ju hela tiden in i framtiden och tiden går ju inte förr oss att stoppa, utan vi lever här och nu och framtiden vet vi ingeting om och dom åren som har passerat i ens liv har man endast kvar som minne.

I torsdags fick jag förfrågan av mina närmaste chefer om jag ville få ta lite mera ansvar och blev först lite chockad men det gick sedan över till en mera förvånad min, typ det känns som man tappar hakan i golvet. Däremot när jag hämtat mig så tackade jag givetvis: Ja Tack och redan dagen efter satte jag igång med mina nya arbetsuppgifter. Det känns så otroligt att få en sådan här chans att få utvecklas och samtidigt så känns det som om företaget vill få mig att utvecklas ännu mera och det känns som företaget tror på mig.

Igår när jag kom hem så ville Caroline så gärna lära mig att spela ett nytt kortspel hon lärt sig i skolan. Korspelet hon ville lära mig hette: Vänd 10:an och minns att även jag spelade det när jag var yngre. Däremot så spelar jag inte alls så mycket kort själv nu för tiden. Det händer ibland när jag får besök av mina söner Henrik och Jimmy på somrarna så brukar vi sitta ute på min altan och spela Chicago, ungefär som kortspelet Poker men man gör 3 byten istället för 1 byte. Nu över till gårdagen och Caroline ville så gärna spela vänd 10:an med mig. Självklart gjorde jag det och tycker det är så mycket bättre att sitta tillsammans med sitt barn att spela kort än att hon ska sitta på sin dator eller vara inne på sitt rum och spela något utav alla sina tv-spel.Därefter blev det middag och sedan var det dags att göra fredagsmys och det brukar innebära att vi dukar upp ute i vardagsrummet med lite små gott att äta och läsk framför tv:n. Det var ju dags igår igen för en ny säsong av Let´s Dance. Denna gång var det inte några nya kända eller mindre kända ansikten som hade valt att snöra på sig dansskorna, utan istället så visade det sig att tv4 hade kommit på idén att värva dom gamla dans veteranerna från dom tidigare säsongerna och dom skulle dansa sina tidigare dansnummer. Alltså det var en härlig blandning av olika deltagare från alla dom tidigare säsonger och vissa utav dom kommer man ihåg mera än andra. Det är ju i det närmaste omöjligt att inte komma ihåg Anton Hysen!!  - Wow, denna kille han visar verkligen hur man ska röra sig på dansgolvet.   och får i alla fall mitt hjärta i brand, men det tycks nog inte han märkte då han är en sån som gillar killar. En annan artist jag minns mycket ifrån när hon tävlade i Let´s´Dance och även lyckades ta sig till finalen, men dessvärre hamnade gråtande på än 2:a plats. Anna Book, verkar vara en tjej med stort hjärta och ödmjukhet och visar även att man kan få uttrycka sina känslor i tv:n.

- Which I think is well done   

Nu över till dagen idag. Vaknade upp i morse redan strax efter klockan 5 i morse av att solen letade sig in genom persiennerna. - Jaha, ja så går det när man har sitt sovrumsfönster vänt mot öst där solen går upp. Det var svårt att somna om, men lyckades till slut och vaknade nästa gång vid 8.30-tiden och tyckte då det var dags att gå upp.  Vi tänkte ta dagen som den kom idag och under frukosten blev det bestämt att vi skulle åka förbi ett stall som inte ligger alltför långt från där vi bor. Vi tänkte kolla oss för om Caroline kunde få rida. Jag provade vid ett tillfälle när jag var yngre att rida på en häst och det var bland det vidrigaste jag varit med om. Jag kände mig "sjösjuk"    när jag satt och skumpade fram på hästen och ville bara kliva av från den. Likaså luktar det ju riktigt äckligt på stall, rent utav en hästskit och det sätter sig ju i både kläderna och håret. I alla fall Caroline önskade idag få åka till ett stall och rida om det nu gick och för min dotter gör jag det allra mesta för att uppfylla hennes önskningar. Vi kom fram till stallet redan på förmiddagen, och gick in för att fråga om det fanns några lediga tider för att rida, men dom ända lediga tiderna dom hade var på eftermiddagen. Det var helt uteslutet att vi skulle stå där och vänta ett par timmar innan det fanns någon häst som skulle bli ledig att rida på för Caroline, så istället åkte vi iväg på en annan aktivitet. Det fick istället bli så att vi åkte iväg och spelade Air Hockey nere vid Gröndalshallen, och efteråt blev det en fika paus med prinsessbakelse till min prinsessa och räkmacka till oss vuxna.