I går åkte Caroline till London och fast hon bara har varit borta 1 dygn så längtar jag redan så otroligt mycket efter mitt hjärtegull. Tack och lov för att mobiltelefonen finns och man kan båda sms:a och ringa varandra, vilket vi också gör flera gånger varje dag. I morgon kommer jag i god tid ge mig av och det blir nästan så att jag startar direkt efter det att jag slutat jobbet och åker mot Arlanda för att där möta upp mina barn Caroline och Henrik och min vän Johan.

Nu över till en annan sak och den är att det känns som jag nu har "rört om i grytan på jobbet" och dag var det möte med facket och dess representanter. Jag  tycker det är otroligt viktigt att tala om när det är någon som blir illa behandlad och kränkt på sin arbetsplats. Det är absolut inte acceptabelt att finna sig i sådant. Då är det så mycket bättre att se till att det stoppas och att denna chef som nu har hållit på med sitt alltför dåliga uppförande med olämpliga och kränkande kommentarer till flera anställda. Jag är tillräckligt modig, en även jag ibland kan vara blyg ( även om det kanske för vissa kan vara svårt att förstå) men när det gäller ens arbetsplats så är det viktigt för all personal att dom känner att dom trivs och känner att dom gör ett gott och bra arbete. Det gäller att säga ifrån och STOPP och BELÄGG nu får det lov att vara slut med kränkningar och påhopp om ens utseende och gå-en-make-up-kurs. - Nej, jag behöver inte gå någon make-up kurs. Däremot skulle viss person gå en kurs i Vett och Etikett och lära sig Gott uppförande.

Det lär visa sig om någon vecka om detta fackmöte som var idag har lätt till något resultat, men personligen så tror jag att har man en sådan konstig människosyn som denna chef har mot sina anställda så tror jag att det blir svårt för honom att lära om och bli mera trevlig och framför allt snällare. Det är ungefär som att lära: Gamla hundar sitta. Ibland går det, men långt ifrån alltid.