I morse när jag stressade och jäktad kom till jobbet så satte det en lapp på dörren att det var ett extra inkallat möte för all personal i konferenssalen klockan 08.00 - Jaha, ja tänkte jag och undrade vad nu som hade hänt, då det redan direkt på morgonen skulle vara ett möte. Jag gick in på den avdelningen som jag har hand om och hälsade glatt: God morgon till dom alla som redan hade kommit för att börja jobba. Jag informerade att ifall dom nu inte sett lappen att det skulle vara ett möte i konferenssalen klockan:08.00. Några minuter innan klockan 08.00 så gick vi följe upp till konferenssalen och möttes där utav en utav dom högre cheferna från huvudkontoret. Vi satte oss ner vid det lång smala bordet och hon stod längst ut på kortsidan vid tavlan. När alla hade kommit så satte mötet igång och det var i det närmaste knäpptyst innan den högre chefen började berätta: Jo, det är såhär att plastchefen som vi haft på våran anläggning här har nu fått sparken och blivit uppsagt med omedelbar verkan.

All personal satt och lyssnade och ingen såg heller speciellt förvånad ut, utan snarare så drog alla en lättnad suck: Äntligen och det var verkligen på tiden att denna platschef fick sparken med omedelbar verkan.

Jag har skrivit om detta i ett tidigare inlägg på min blogg och berättat vad som har föregått. Däremot så kommer jag inte skriva om vilket företag det gäller.

I alla fall så hade den numera f.d chefen i flera veckor eller snarare månader har han trakasserad, hånat, kritiserat och mobbat sin personal, och till slut går det så lång att man inte längre orkar stå ut, innan man går vidare till både facket och så hans överordnare. Jag valde först att gå till facket och anmäla detta och därefter så kontakade jag hans överordnare på huvudkontoret och berättade vad det var som föregick och att vi inte längre kan acceptera och stå ut med att ha en chef som nästan dagligen i alla fall ett par gånger i veckan trakasserar, hånar, kritiserar och mobbar sin personal.

Till mig så denna hemskt otrevliga numera f.d chef  (tack och lov) vid flera tillfällen att jag inte passar in bland gänget och mina kollegor på jobbet. Såklart jag blev ledsen och sårad och jag som oftast är väldigt glad och uppåt. Frågade vad han menade med det? Och fick då till svar att han tyckte jag stack ut från mängden och märktes för mycket till skillnad mot mina övriga kollegor. Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta när jag hörde detta. Så om detta var nog så var han på mig och uttalade sig högt i lunchrummet: Du borde gå en make-up kurs och lära dig sminka dig.

Jag brydde mig inte om att svara, utan reste mig upp från stolen och lämnade bordet. Jag hörde hur han hånskrattade åt mig när jag lämnade lunchrummet. Nu fick det lov att vara nog och det var då som jag vände mig till facket och någon dag senare så kontaktade jag hans överordnare chefer på huvudkontoret.

Idag efter det att mötet var klart så samlades all personal ihop sig nere vid golvet och jublade och tjoade och kramade om varandra. - Jaa, Gud, så bravo att vi äntligen blev av med den där hemsk otrevliga chef. Det var så att vi hoppade av glädje och all personal hade på mycket länge ett leende på sina läppar.   

Han var verkligen inget att ha och han verkade helt sakna att ha ett hjärta i kroppen + att han helt saknade empati. Vadå är att visa medmänsklighet och visa att man bryr sig om sin personal och berömmer dom för sitt arbete. I detta fall så visade han en djävulusisk sida mot sin personal. Men nu tack gode Gud är denna hemska chef puts väck!

Jag gick för att ta lite kaffe i lunchrummet och då kom den där högre chefen som hade hållit i mötet och ville prata med mig. - Javisst sa jag och vi gick följe tillbaka till konferensrummet. Denna otroligt trevliga  tjej har jag vid några tidigare tillfällen träffat och vi har pratas vid, med då har det mestadels handlat om arbetsuppgifterna, men nu kände jag på mig att det skulle handla om helt andra saker. I alla fall så började hon att be mig så mycket om ursäkt för det den f.d chefen sagt till mig. Jag tittade något förvånat på henne och sa: Men snälla rara du, det är ju inte din uppgift att be mig om ursäkt för det han gjort och ställt till det med. Jag gav henne en varm kram och sa: Att det är lugnt. Drog en lättnad suck och sa: Det är nog inte enbart jag som tycker det är skönt att han nu fått sparken. - Förresten vet du om han kommer någon ting dom senaste dagarna och tömmer sitt rum på sina privata saker..? Det visade sig att det hade hon redan gjort och sett till att plockat ihop hans privata pinaler och lagt det i en kasse. Så otroligt skönt att få veta att han inte ens är välkommen dit för att tömma sitt rum på sina saker, utan redan fått dom nedplockade i en kasse.

Idag via min blogg så vill jag tillägna dagens ros till den kvinnliga chefen för att hon verkar vara så sympatisk och ödmjuk. Det är en sådan chef man önskar ha som allra närmast chef.

Ett gott råd som jag även tidigare har delat med mig i min blogg och gör det nu igen, och vänligen ta dessa ord till Er och gör dom till handling. Man ska behandla sina medmänniskor såsom man själv önskar att bli behandlad.