Åh, Herregud, alltså vilken dag det varit för mig idag och det är knappt jag förstår det själv att det bara kan hända så otroligt mycket oväntade saker i mitt liv. Alltså någon gång tycks man ändå tro eller hoppas att nu får det väl ändå vara nog eller ta slut med allt som händer runt-omkring-mig!! Men tydligen inte så vill ödet eller "This is my Life" någonting helt annat och det är att det ska hända just mig saker. Ibland, nej, förresten det stämmer inte med att skriva ibland, utan snarare ska det stå alltför ofta så händer det mig saker och det har fått mig att tänka på att mitt liv och det jag skriver i min blogg har mer börjat likna en tv-serie med obegränsade avsnitt, och har man liksom börjat följa min blogg så går det ( förmodar jag) inte heller att sluta att läsa den. Men min blogg och det jag skriver är ingen tv-serie, utan är verkligen det liv jag lever och vissa delar av det som händer runt-omkring-mig delar jag med mig på min blogg.

Just det på tal om tv-program så blev jag idag informerad från en källa att en repris från ett tv-program som spelades in på Cinderella sommaren 2012 tydligen ska ha börjat sändas i repris. - Jaha, jag tänkte jag och suckade. - Hmm, har Kanal 5 så lite utbud att välja mellan att dom måste sända en repris av denna  serie " Färjan" igen. Till er som kanske inte fattade och förstod att det mesta utav allting som spelas in är uppgjort i förväg. Jag skrev kontrakt för att medverka i 3 tv-program, men p.g.a att jag även vid ungefär samma tidpunkt även medverkade i ett annat tv-program i TV3 som skulle spelas in denna sommar så blev det då bara 2 program inspelande med Färjan och det var det allra första premiär programmet och var det även jag som spelade in det allra sista avslutningsprogrammet. Till Er som nu verkligen trodde på att allt det som ni såg i programmet var sant så stämmer det verkligen inte, utan allting ni ser är väl förberett och spelas in efter viss manus och massa regi och ännu mera omtagningar. Ett tv-program som sänds i knappt 1 timme tog 2 dagar per/ avsnitt att spela in. Och ovanpå detta så var dom även hemma hos mig och spelade in hemma-hos-reportage. Finns att läsa bakåt i bloggen, och det är bara att söka på sommaren 2012. - Ja, detta fick veta i morse att denna serie skulle börja visas igen och inget jag kan göra någonting åt.

Nu över till en massa andra saker som hänt mig idag. I morse när jag vaknade så var jag ännu tröttare än var jag var igår morse alarmet ringde. Jag tyckte det var konstigt med tanke på att jag gick och lade mig och somnade på stört vid 20.30-tiden Om det fortsätter såhär med min trötthet så måste jag ta och gå till läkaren och se så att jag inte har fått blodbrist och kanske behöver börja äta järntabletter. För såhär trött som jag varit den sista veckan kan ju inte tyda på något hälsosamt. Så om inte detta går över i veckan och jag börjar bli  lite piggare så blir det till att boka en tid på vårdcentralen så dom får kolla blodvärde.

Ja, vad mera då. Jo, det är fredag + att det är lönedag och helgen är på ingående och på söndag fyller min fina son Henrik 24 år och det blir till att åka ner till honom i Nynäshamn och fira och gratulera honom.

Just på fredagarna så slutar vi tidigt på jobbet och då det även denna fredag var löneutbetalning så hade jag kommit överens med Caroline att vi direkt efter att jag slutade jobbet skulle vi åka upp till Haninge Centrum. Jag plockade upp henne utanför busshållplatsen vid Coca-Cola och vi körde därefter vidare till Haninge Centrum. Det visade sig vara i princip smockfullt på parkeringen och endast det övre planet var öppet. Det nedre var avstängt. Jag krypkörde och kikade överallt efter en ledig parkeringsplats, men fann dessvärre ingen som var ledig. På vissa utav parkeringsplatserna så stod det nu "reserverade för byggarbetarna" - Fan, också Haninge Centrum eller snarare är det förbannade Haninge Kommuns, som ligger bakom detta. Då det är dessa politiker som bestämt sig för att bygga om det gamla kommunhuset som står i mitten av Haninge Centrum till lägenheter. Nu för tiden när man ska ta sig till Haninge Centrum så ser det övre parkeringsplatsen ut som en ända stor byggarbetsplats och det är lyftkranar och lastbilar nästan överallt.

Jag hittade till slut en ledig parkeringsplats, men på just den platsen gällde förstås inte P-skivan, utan det stod: Avgift belagd!! - Fan, också, men bara gå och leta reda på parkeringsautomaten och betala. Jag kände att det inte spelade ingen roll om det skulle kosta några kronor och stå där någon timme. Jag kom fram till parkeringsautomaten och fann till min förvåning att myntinkastet var igensatt med tejp. - Jaha, vad sjutton är det här då. Någon jävla idiot som tydligen haft roligt att tejpa för hålet så att man inte kan betala.

Såhär möttes jag av parkeringsautomaten i Haninge Centrum.

Såhär möttes jag av parkeringsautomaten i Haninge Centrum

Tog istället upp mitt kreditkort och tänkte betala med det och fick följande besked. Tekniskt fel. Vänligen ta ut kortet! Jag tog ut kortet och gjorde rent det, ifall det var något skit på det och försökte igen. Exakt samma sak upprepades och ansåg det var totalt meningslöst att fortsätta. Letade istället reda på ett telefonnummer att ringa och anmäla felet på parkeringsautomaten, men samtalet kunde inte kopplas fram.

Herregud, alltså vad fasiken är det här och är det någonting som fungera i den här jävla skit kommunen!? Jag gick tillbaka till bilen och skrev en lapp och satt fast den på insidan av rutan att automaten inte fungerade och hoppades innerligt att ingen parkeringsvakt skulle komma och lappa bilen. Jag och Caroline gick tillsammans in i Haninge Centrum och kollade runt bland butikerna och innan vi skulle gå undrade jag vad Caroline ville äta till middag. - Mamma Taco, skulle vara gott att äta idag. Jag avskyr att laga middag och visst gör jag det, men anser att det är så tråkigt. Därför gick vi istället till en restaurang och köpte med oss Taco hem till Caroline. Jag för min del valde att hoppa över kryddstark mat och tyckte det skulle sitta så mycket bättre nu när det är sommar och idag visade ju sig solen och jag blev mera sugen på att räksallad. Den sista tiden har det blivit mycket sallad för mig och det brukar antagligen bli räk-eller så blir det kycklingsallad. När vi fått våran mat så går vi ut mot parkeringsplatsen och jag hajar liksom till över varför det var så många bilar i kö.

 En lång kö av bilar ringlade sig runt parkeringen.

Jag tänkte först att det antagligen var någon utav alla dessa lastbilar som kanske höll på att backa och blockerade vägen. Jag kollade förstås åt det hållet man körde ut och undrade vad det var som blockerade nedfarten. Tror ni INTE att det var en jävla postbil som parkerat och ställt sig som ett riktigt jävla arsel och totalt blockerade nedfarten för samtliga bilar och för byggarbetarna.

 Här har vi Sveriges riks pucko nummer 1 som tror han äger världen och vräker ut sin stora gula postbil

Titta så nära idioten parkerat!!

Jag höll på att flyga i taket eller snarare i till himmeln. Jag stod och väntade några minuter och en del utav förarna i dom andra bilarna började till slut tuta och när väl en förare börjar tuta så följs det åt och fler och flera som satt där bakom sina rattar tutade och tutade. Inte en utav dom klev ut sina bilar och gick fram till den jävla idioten till förare inom Posten som hade ställt sin lastbil helt jävla vansinnet! Jag bad Caroline vänta vid bilen och sa gå ingenstans mamma kommer strax! Jag gick fram till postlastbilen och en invandrare kille stod och höll på lasta av med en pall lyftare. - Ursäkta sa jag, men skulle du inte kunna parkera och ställa dig på ett annat sätt. Du liksom blockerar all trafik och det står massa bilar som vill köra ut härifrån.

Jag bestämde mig för att gå och snacka med killen. Från början hjälpte det när jag pratat en gång med honom så flyttade han på sig.

Invandrarkillen gick direkt till offensiv och blev förbannad på mig. Ser du inte att jag håller på att lasta ...?

- Jo, det gör jag men om du nu har körkort så borde du veta att man inte kan parkera och ställa sig så att man blockerar all trafik. Se så flytta på din lastbil nu. Tack!

Jag hade hoppas att han skulle lyssna på mig, men ack vad jag bedrog mig. Invandrarkillen sinkade och verkade inte se till att skynda sig att bli klar eller ännu mindre bry sig om att parkera om lastbilen.

Jag  gick fram ännu en gång till honom och var nu mera bestämd i rösten och sa: Om du inte ser till att flytta på din lastbil nu så kommer jag ta itu och kontakta dina överordnare. Jag börjar med att fotografera och visa upp hur du framför allt inte kan parkera.Jösses, dessa ord verkade ta och när han fick se att jag fotade och tog bilder med mobilen så fan vad bråttom invandrarkillen fick att bli klar. Han hoppade in i förarstolen och jag stod en liten bit bort och sa: Så bra att du nu äntligen flyttar på din lastbil så vi övriga kan komma ut. Tack, så mycket. Bilderna skickar jag till Posten och hoppas dina chefer få ta del av dessa och se vilken idiot dom har som förare som inte kan parkera.

Jag gick tillbaka till bilen och kände en massa blickar på mig från dom andra bilförarna som fortfarande satte kvar i sina bilar och liksom bara väntade. Jag gick tillbaka till min bil där Caroline stod och väntade: Bravo Mamma! Vad duktig du är som fick han att flytta på sig.- Tack och lov så hade jag inte fått någon parkeringsbot och vi satte oss i bilen och åkte hem.Väl tillbaka hemma så var det dags att äta och Caroline mumsade med en gång i sig av sina Tacos och jag satte mig och avnjöt mig min räksallad. När vi ätit klart slog jag igång min dator och hann gå igenom mina mail och sedan in en snabbis på facebbook sedan dog datorn. Det visade sig att batteriet dog och jag hade bara haft datorn på knappa 10 minuter. Jag var illa tvungen att koppla upp den på sladd för att den skulle fungera, och när jag skulle logga in på facebook igen så lyckades jag inte komma in. Det kom upp ett felmeddelande att webbplatsen inte går att finna. Jag trodde knappt detta var sant. Alltså hur mycket kan hända under en och samma dag??!! Och ändå är det inte slut med saker som hände mig idag. Det blev till att ringa min otroligt kunniga och duktiga son Jimmy som via telefon lyckades guide mig hur jag skulle göra för att få datorn att fungera som vanligt igen. Dessvärre så blev datorn brännhet i mitt knä med sladden i satt efter ett tag så när sladden hade suttit i ett tag så drog jag ut den, men kunde bara sitta 15 minuter till innan så datorn larmade och talade om att batteriet snart är slut. - Jaha, ja, allting har sitt slut och även så mitt batteri till datorn, som tydligen dom närmaste dagarna borde bytas ut mot ett nytt. Jag gick ut i köket och hämtade lite juice och frågade om Caroline ville ha någonting därifrån. - Ja Tack mamma. Ta med in vaniljmunken som vi hade köpt i mataffären och ett glas mjölk. Jag tog med et ut till Caroline och satte mig bredvid henne. Jag kände för att sitta och ta igen mig efter en jobbig dag och lutade mig bakåt i soffan för att vila ögonen en stund. Vad tror ni händer då.......? - Jo, min älskade busiga dotter kände för att busa och tog den lilla papperpåsen som vaniljmunken låg i och började prassla med den alldeles breddvid mina öron. Jag som låg och småvilade blev förstås lite rädd och hoppade till och därefter drabbades jag av hicka, och den fortsatte sedan ett tag.

Caroline som är ett väldigt aktivt barn eller ungdom snarare, ville gå ut och gå med sin kattunge Junior i koppel och det fick hon såklart göra. Jag tänkte under tiden kan jag halvligga/halvsitta i soffan och vila en stund. Troligen nickade jag till några korta minuter för nästa gång jag vaknade så stank det vidbrända popcorn ifrån köket. - Åh Herregud, Caroline vad har du gjort!?

- Popcorn! Mamma vill du smaka?

- Nej Tack gumman! Det luktar bränt. Dessa går inte att äta dom är helt brända. Vänta så hjälper mamma dig att göra nya.

Om nu allt detta ovan som jag skrivet hade varit allt som hänt mig idag så vore ju det nog och borde ha räckt. Men icke då när jag senare skulle se på tv:n och letade reda på mina läsglasögon tv-glasögon i väskan så upptäckte jag att båda mina bågar hade gått av.

Min läs-och-tv glasögon  har inga bågar, dom har gått av. Snyft.  

- Jaha, ja fattas ju bara detta. Letade reda på mina reservglasögon och upptäckte att ena glaset hade åkt ut,    men det andra glaset satte fortfarande kvar. Då kunde jag inte längre hålla mig och tänkte först börja gråta, men det gick inte började istället gapskratta,    åt allt det som händer i mitt liv.