Igår var det dags för min son Jimmy att ta studenten. Tyvärr och olyckligtvis så var det en del saker som strulade och ställde till det ( jaa, i vanliga ordning, med andra ord.) Till att börja med så började det regna precis innan Jimmy skulle ge sig av hemifrån och han som hade varit och köpt sig en alldeles sprillans ny kostym, och han skulle åka ner till sitt gymnasium några timmar innan det var dags för utspark. Så utrustat med att stort paraply gav han sig av hemifrån och ut i regnet.

När det var dags för mig och Caroline att ge oss av hemifrån så hade det som tur var slutat upp och regna och solen började leta sig fram genom molen. Det kändes nu förstås skönt att veta att det nu kanske ändå inte skulle regna när Jimmys utspark skulle ske.Däremot kunde varken jag eller Caroline finna kameran någonstans och vi både hjäptes åt att leta på dom mest tänkbara ställen, men  trots att det kändes att vi letade på alla möjliga tänkbara ställen så kunde vi inte hitta den förbaskade kameran någonstans, och tiden gick och det gick inte att leta hur länge som helst för vi var till slut tvungna att ge oss av, annars så hade vi kommit försent och missat när Jimmy tog studenten.

Nere i Nynäshamn strålade solen ännu mera än vad det gjorde uppe i Haninge och det var väl ändå en himla tur att samtliga utav alla studenter fick tur med det vackra vädret istället för att behöva springa med paraplyn i regnet så kunde dom nu få springa ut i strålande solsken.

Det var något så fruktansvärt mycket folk och betydligt flera på denna studentavslutning än var det var förra året då Henrik gick ut sin gymnasielinje. Massor utav föräldrar, syskon, mor och far föräldrar och övriga släktningar och vänner gjorde det allra bästa för att tränga sig längst fram för att se när studenterna kom utspringade genom dörrarna. Precis på slaget klockan 14.00 öppnades dörrarna och ett iiiiilllll tjut utav glada elever kommer utspringade. Ballonger släpptes upp i luften och hemska huligan tutor började tjuta så jag ett  tag trodde att nu blir jag stendöv!! Fy fan, vilket jävla oväsen, men det verkade tydligen vara uppskattat ifrån glada och skrikade och tjoade eleverna.

Som tur var så hade Johan ( Jimmys pappa) tagit med sig sin kamera och han gjorde sitt bästa för att ta sig så långt fram som möjligt för att kunna ta några bilder och snäll och omtänksam som han alltid har varit så skickade han bilderna till min mail senare.

 Jimmy med sin lillebror Tobias

Johan, Tobias and me