Vi hade iallafall tur med vädret igår då vi åkte ut till landstället. Jag och Caroline kom inte iväg hemifrån förräns efter 10-tiden och när vi kom fram till Gålö, så möttes jag utav en utav mina yngre tvillingsystrar Dessan, som undrade och sa:    Hmm, jaså, det är dags att komma nu...?

- Ja, alla är inte direkt lika morgon pigga som resten utav familjen. Förresten vilken tid var ni ute?

Dessan svarade: Omkring 9-tiden.

- Oj, då hade jag nyss stigit upp ur sängen.

Alla mina syskon och mamma var redan i full gång med att hålla på att städa och röja för full. Så det var bara att sätta igång och hjälpa till. Det blev så att vi slängde en massa grejer och min duktiga brosa Micke ( som kom i en stor skåpbil) körde flera varv till  återvinningstationen ute på Dalarö för att dumpa allt som vi inte längre hade någon använding utav. Jag var den utav oss alla syskon som plockade på mig det som ingen annan verkade vilja ta med sig därifrån. Jag fyllde 3 fulla flyttlådor med saker och 2 fulla stora svarta säckar som jag ( tack och lov) fick hjälp att lyfta in i bilen. Min lillasyster Nenne ( som inte hade exakt lika mycket att släpa på som mig) önskade att få skjuts hem till sig i Farsta. Men tyvärr så var min bil så fullastad så hon fick inte plats, denna gång, men jag erbjöd henne att komma tillbaka efter det att jag åkt hem med att min prylar, så skulle jag komma tillbaka inom 1 timme och hämta henne. Tillbaka hemma igen på eftermiddagen var det bara att kämpa sig nästan blå för att lyfta ut dom tunga kartongerna och säckarna. För att sedan sätta sig bakom ratten igen och köra ut till Gålö för att hämta Nenne, som nu var helt ensam kvar. Alla dom andra hade redan åkt hem till sitt och där stod "lilla Nenne" själv ute på tomten och väntade på mig.

Jag kunde förstås inte låta bli att säga till henne: Tänk om nu inte storasyster hade kommit ut och hämtat dig.

Nenne skrattade och sa: Ja, det hade sätt ut det. Jag hade då fått ringa någon utav dom andra, men jag litade på dig och visste att du skulle komma.

- Ja, självklart så sviker jag inte mina småsyskon.

Jag var själv inte tillbaka hemma förrän efter klockan 19 och Caroline började bli ordentligt trött efter allt flängade och farande. För min egen del så var kvällen långt ifrån slut, nu återstod det att plocka ur alla kartongerna och säckarna och det tog större delen utav kvällen och en bit in på natten. Jag orkade inte med den allra sista säcken, utan del fick bli stående kvar på golvet tills i morse, då jag tog itu med den.

Idag var det återigen ett lika trist och grått pissväder som det var i fredags och finns det något värre än när det regnar på sommaren, då man helst utav allt bara vill kunna sitta ute och njuta utav solen och värmen.