Det känns som jag har mycket inom mig att skriva om, men när jag nu loggade in på min blogg, så blev det i det närmaste: Tvärstopp! Men ska försöka skaka liv i hjärncellerna och se om det kommer tillbaka. :) Tror lite mera kaffe skulle göra susen.

Det var en ung lite butter fröken, som kom hem ifrån skolan idag. Det är absolut inte likt Caroline, att visa upp den sidan av sig själv. I vanliga fall så brukar hon hänga av sig sin jacka och stövlarna inne i spegelgarderoben och den rosa Barbie ryggsäcken brukar hon hänga upp på en utav krokarna. Idag hände inget  utav följande, utan jackan slängde hon på golvet och ryggsäcken ryggsäcken slängde hon upp i den svarta hörnsoffan. Jag kände inte alls igen, min solstråle och undrade förstås varför hon var på så dåligt humör.

Caroline förklarade att hennes lärare idag hade gett henne 3 stycken olika läxuppgifter fram tills i morgon. Och det var både engelska, matte och svenska. Jag förstod nu varför Caroline var så butter, för hon vet att det blir varken något spelade på datorn, eller på WII-spelet eller tv-tittande förrän samtliga utav läxorna är gjorda och det var bara för henne att sätta igång med en gång, förutom ett kortare break-uppehåll för middagen, men sedan var det bara att fortsätta till hon blir färdig.

Vad passar idag inte bättre än att lägga ut detta visdomord:

Då var det dags för en ny vecka att börja igen.

Har väckt Caroline, som just nu sitter och äter frukost och snart så kommer skolskjutsen och hämtar henne. Under tiden hade jag tänkt hinna med att skriva lite kort inlägg i bloggen.

Igår kväll visade SVT reprisen på Melodifestivalen och det blev så att jag kollade  in dom olika tävlingsbidragen. Alltså denna Sean Banan, vem kan inte låta bli att börja skratta åt honom. Sedan den stora stjärnan utav dom alla Looren, som inte direkt imponerat så stort med sin musik förut på mig gjorde det återigen igår med sitt tävlingsbidrag och det känslomässiga scenframträdandet.

En del utav er har sedan sett och läst att i en del tidigare inlägg har jag lagt ut en del ordspråk och dikter. Känner även idag att lägga ut en till...

Då var man barnledig igen, iallafall för ett par timmar. Carolines pappa Jonny var förbi här hemma för en stund sedan och hämtade våran solstråle.

Det märks på dom båda två att dom lyser upp och blir glada när dom träffar varandra, och det kan man mycket väl förstå, det har ju gått ett par veckor sedan dom sist träffades. Det verkar ändå finnas ett stark band mellan Caroline och hennes pappa. Idag skulle dom åka in till stan och gå på bio och efteråt blir det troligen att dom kommer att gå och käka på Mc Donalds.

Ja, vad passar då inte mig bättre än att fortsätta och skriva i bloggen och temat det blir nu är desamma som man nu kan läsa lite överallt nu på nätet och under nöje i dom större tidningarna. Igår kväll gjorde: Sara, Helena och Gina, debut som  programledare i Melodifestivalen. När jag såg dom stå på scenen, så kunde jag inte låta bli att tänka just på deras storleker...( förlåt) men det fick mig att börja fnissa i soffan. :) I sådana tajta klänningar så går det ju inte bara att låta bli, iallafall inte för mig som är väldigt fixerad av att försöka hålla mig på någorlunda rätt BMI-resulat, och skulle avsky mig själv om jag vägde för mycket. Iallafall denna programledar trio bestående utav Small ( Gina) Medium ( Helena) och X-Large ( Sara) gjorde ända ett hyftast underhållade och bra jobb igår kväll.

Nu över till gårdagens artister och tänkte lista dom en-efter-en.

1. Sean Banan. Denna roliga och underhållande kille, vilket energiknippe, man blir ju bara full av skratt av att se honom flina in i kameran och sedan när han börjar skaka rumpan, då blir det bara för mycket. Tävlingsbidraget: "Sean den förste banan" som han framförde på sitt eget speciella sätt och med sitt härliga berömda smile på läpparna och när han hörde han sjunga: Jag kom från ett land bestående av skägg och sand lämnade min mattaffär Vikingland, nu är jag här tjejor till höger (oo-ah) tjejor till vänster (oo-ah) togs emot, öppen arm tullen tömde hela tarm hemma fanns ingenting nu ser jag bara string.

Ja, man kan inte annat än att börja skratta åt en sådan rolig text och sedan att Sean, gillar att spexa och visa upp sitt smile, när han gör sitt underhållande scennummer, det gör det hela ännu mera roligt. :D

2. Abalone Dots: Fäbojäntor eller bondtöser, som spelar folkmusik, det går FETT bort hos mig! :( Jag svappade över till Gladiatorna på TV4.

3. The Moniker: Denna grupp går för mig under namnet "The Monkey" och tyvärr så går inte heller denna grupp eller deras musikstil hem hos mig.

4. Afro-Dite: Japp, äntligen så kom en melodi helt i min smak och vilken disco dänga, "The Boy Can Dance" man kunde liksom inte låta bli att ryckas med i det snabba tempot. Jag måste säga att tjejerna hade verkligen inövat en väldigt duktig koregrafi och scenframträdande, det var kanon, även om Gladys, mera såg ut som en släpvagn brevid dom andra två långa tjejerna Kayo och Blosson.

5. Dead by April: Jag gillade dom första tonerna, när själva lead-sångaren började sjunga och tyckte att han hade en väldigt fin röst. Men sedan började en hysteriskt, galen bakgrundsångare GAPSKRIKA, och det gick knappast att höra vad det var han sjung. Skit, alltså jag funderade för en kort stund om vedebörande som istället för att sjunga bara GAPSKREK, mådde han riktigt bra! Mina tankar for runt i skallen och från att först från början gilla låten, så tyckte jag att den snabbt blev alltmer sämre när GAPHALSEN, tog sig ton. En vän till mig hade skrivit att Growl ( jag har aldrig hört det ordet förut) musik går tydligen hem hos svenska folket! Ja, tydligen så uppskattas den sortens musiksmak, ( men absolut inte hos mig) då dom tog sig direkt till finalen i Globen

6. Marie Serneholt: Denna duktiga, begåvade sångerska, med stor erfarenhet bakom sig, som både f.d bandmedlem A-teens, soloartist och programledare för Melodifestivalen. I en väldigt hudnära åtsittande, tajt guldglittrande dräkt som verkar vara kopierad från Agnes Carlsson framträdande år 2009. Även detta tävlingbidrag–”Salt And Pepper var helt i min smak och tycke och man kunde liksom inte heller denna gång lyckas med att dras in i refrängen: Salt and pepper, salt and pepper, salt and pepper, pepper salt and pepper, salt and pepper, salt and pepper, pepper salt and pepper, salt and pepper, salt and pepper, pepper salt and pepp he’s got my heart and I’m convicted he’s like a drug and I’m addicted
and I need, I want, I feel I need him gimme gimme more more more my heart goes boom ba-boom boom
my heart goes boom boom boom boom boom my heart goes boom ba-boom boom.
 

7. Thorsten Flinck: En förre detta brottsling, som dessutom har suttit i fängelse. Jag visste inte på allvar när Thorsten, hade börjat sjunga. Jag trodde först att det var någon som satt och läste ur en bok. Herregud, karl har jag ta mig fan ingen som helst sångröst och hur sjutton kunde han ta sig vidare till andra chansen. Jag kan inte för mitt liv förstå och inse att denna kraxig, hesa och för mig icke speciellt sångbegåvad ( han skulle passa bättre att sitta och läsa högt från böcker) bara lyckades ta sig till andra chansen. Dom som nu valde att rösta Thorsten och hans gäng vidare, man undrar ju om folk har gått och blivit helt tondöva!

8. Looren: Jag minns förra gången hon ställde upp i Melodifestivalen, och hon framförde sitt tävlingsbidrag. Minns inte ens vad den låten hette, men den låten gjorde inte speciellt stort intryck på mig. Däremot gårdagens sista tävlingsbidrag som framfördes med en sådan känsla och rörelse på scenen. Det är helt otroligt att en melodi som "Euphoria” kan beröra en så att man får rysningar och tårar i ögonen...wow, vilken fantastiks bra låt!!

Tjena mors på er..!

Jag tror inte jag är ensam om att känna mig på gott och glatt humör när man få se att solen letat sig fram i det kalla vinter klimatet. För mig är det bara att måste att ge mig ut utomhus när solen skiner, även om man tycks få dras med detta snö elände ett tag till.

Vad passar då inte bättre än att ta med sig en varm kopp kaffe och sätta sig ute i solen på sin balkong.

Ikväll smäller det då till och nästan överallt kan man nu läsa om Melodifestivalen. Sedan  år 2002  ( 10 år sedan) gjordes stora förändringar i upplägget, då SVT införde fyra deltävlingar, och dessutom gav dom tävlande artisterna, som inte gick vidare än Andra chans, till  att försöka ta sig till den stora finalkvällen. Dom tävlande bidragen  ökade dramatiskt: från ca tio till trettiotvå. Sedan SVT gjorde om det populära tävlingsprogrammet har Christer Björkman varit programmets tävlingsproducent/exekutiv producent. Sedan år 2010 får även tittarna till en viss del vara med och påverka tävlingen genom att ringa in och rösta på just sin/sina favoriter.

För oss tjejer glöm nu inte bort att ikväll bänka er framför tv:n och kolla in dom snygga, kraftiga, muskelösa killarna, även Gladitorna på TV4!! Ojdå, nu fick jag plötsligt tankarna på någoting helt annat, men man kan ju inte direkt låta bli att kolla in dom atletiska killarna på lördagkvällarna. :)

Ikväll blir det SVT för familjen här hemma, och man vill ju inte missa den första deltävlingen i årets Melodifestival, som direktsänds från Växjö. På plats finns programledarna Sarah Dawn Finer, Helena Bergström och Gina Dirawi.

De åtta tävlande artisterna är:

Jag hörde nu på kvällen när jag satt och kollade in en tv-program, som handlade om den numera nerlagda pop-tidningen: Okej, som var väldigt populär på 80-talet. I slutet av programmet, så spelades det upp en melodi, som gick rakt in i mitt hjärta och det var så otroligt vacker och fantastik fin att lyssna på. Denna låt berörde mig på väldigt många sätt och denna låt hamnar absolut bland mina 10-i-topp favoriter genom tiderna.

Denna låt kommer att spelas flitigt hemma hos mig under en tid framöver nu. Om ni själva känner för att lyssna eller kanske beröras av denna vackra melodi så är det bara för er att lyssna....varsågoda!

Trevlig helg!

Det är var bland det värsta jag varit med om, iallafall när det gäller att vara ute och köra med bilen. Fy fan, det är riktigt läskigt halt ute nu på vägarna...må jag lova. Ända fast jag har schyssta dubbdäck på bilen, så var det otäckt att köra ute på dom snöiga och isiga vägarna. Körde som alltid ut via den Gamla Nynäsvägen och blev snart varse över att det var sådan lång bilkö och även om man som bilförare i sånt här väderlek ska ta det extremt försiktigt när man är ute och kör, men framför mig stod bilarna mer eller mindre stilla och när framför varande börja köra så var det bara typ några meter och sedan var det..tvärstopp igen.

Jag tänkte och funderade över om det kanske var så att det var någon bilist som nu igen hade krockat i Jordbrorondellen. Brevid mig i passagerarsätet har jag min 11-åriga dotter, som har kortare tålamod...än någon annan på denna planet!

- Mamma, varför står vi stilla!? Varför kan du inte köra..?

Jaa, det undrade jag faktiskt också, och förklarde för min unga fröken att det antagligen hade hänt någonting längre fram. Det gick att köra några meter åt gången och sedan var det total stopp igen. Till slut när man på man håll kunde se Jordbrorondellen, så var det som jag misstänkte från början. Det visade sig vara en antal bilar ( nu igen) som hade krockat med varandra inne i rondellen.Tänkte tillbaka ett par månader i tiden och minns när jag blev vittne till en kollistion och det var riktigt otäckt att se. Det som däremot gjorde mig riktigt förbannad det var att ingen utav dom andra två bilisterna som låg framför mig i bilkön, den gången stannade och erbjöd sig hjälpa till, utan istället körde dom bara vidare. Vilket däremot inte jag gjorde, utan jag stannade och hjälpte till så mycket och gott jag kunde och larmade 112! Denna gång så hade redan olyckan hänt och polis, brandkåren och bilbärgare var redan på plats.

Plockade fram min mobil och tog en bild på snö eländet som särkert var det som orsakade olyckorna idag.

Bilturen som i vanliga fall upp till centrum, som bara brukar gå på 10-12 minuter att köra, tog idag närmare 40-45 minuter.

Det blev en del besök bland dom olika butikeran och inne på en utav Sko-butikerna hittade jag dessa snygga skor med en klack höjd på 10 cm. Från att ha i vanliga fall i strumplästen vara 174, så blir jag nu 184...WIII va, lång jag blir med dom skorna på mig, och som alltid när jag hittar något jag gillar så vill jag genast sätta på mig skorna, och det var likadant idag.

Innan det var dags att åka hem, så blev det även en sväng förbi Coop Forum. Nu när det har blivit så mycket snö, så börjar man snart överväga om man inte ska göra som björnarna gör och gå i ide :) eller åtminstående hålla sig inomhus när det blir vinter, som innebär snö, is och kyla. Nu blev det också veckohandlat och både kyl/frys och skafferi är välfyllda.

Jag brast ut i ett gott skratt, när jag fann denna bild.

Ack, ja, detta var den absolut smalaste och magraste kossa jag någonsin sett.