I går så kom mitt hjärtegull Caroline hem från att varit en weekend i Kalmar tillsammans med sin tjejgrupp. Dessa 2 dagar har för mig känts som en evighet och det är inte klokt vad jag saknat min älskade fina dotter. Det känns nästan som man gått på nålar här och vankat fram-och-tillbaka. Det har varit så tyst och känts så tomt. Det sitter i hjärtat att man flera gånger varje dag går in till Caroline på hennes rum, men nu när hon inte var hemma, så kändes det ju ganska så meningslöst att gå in där. Jag hade valt att stänga dörren till hennes rum under helgen då hon inte var hemma. I vanliga fall brukar det stå halvöppen eller på glänt om det är så att hon vill ha dörren så själv. Vi har ju såklart ringt varandra flera gånger varje dag, men det är ju inte samma sak som att ses.  Jag tror aldrig jag någonsin tidigare önskat att en helg ska ta slut så fort och att det så snabbt som möjligt skulle bli söndag och min prinsessa skulle komma tillbaka hem. Äntligen så kom då till slut söndagen och jag började redan på morgonen räkna timmarna tills Caroline skulle komma hem igen. På eftermiddagen fick jag då samtalet jag väntat på och det var Caroline som meddelade att hon snart skulle vara tillbaka på ungdomsgården. Jag flög mer eller mindre upp från soffan, och ut till hallen och hoppade i skorna och tog jackan i förbi farten. Stängde dörren och småsprang till bilen för att åka och hämta upp Caroline. Jag insåg när jag kom fram till ungdomsgården att jag nog skyndade dit lite väl snabbt för jag fick sitta och vänta typ 15-20 minuter innan minibussen dom hade lånat kom inrullande på parkeringen.

- Åh, så som jag längtat efter min dotter och skyndande fram till minibussen. En utav ledarna öppnade bildörren och ut hoppade en väldigt trött tjej vid namn Caroline. Det första hon sa när hon fick se mig var: Grattis mamma på morsdag!

Jag kände hur tårarna började leta sig fram och så kramade jag om min söta dotter och sa: Tack hjärtat.

- Mamma, jag har köpt något till dig för att det idag är morsdag.Sedan börjar Caroline rota i sin väska och så tar hon fram en chokladask som är formad som ett hjärta.   

- Men lilla gumman det hade du inte behövt göra. Tack så mycket  

Just det i lördagas när jag träffade Nina i Nynäshamn så hade även hon med sin en liten present till mig inför morsdag som var igår. Det var mitt gulliga barnbarn Nova som sträckte fram en rosa strut som var fyllt med choklad. Och är det någonting som jag är väldigt svag för eller snarare väldigt förtjust i så är det choklad.