Då var man återigen bänkat framför skärmen. Det har sedan igår redan hunnit hända några nya grejer, men egentligen inget ovanligt för den här familjen.

Jag märkte under dagen igår att Caroline blev alltmer bättre och piggare, efter ingreppet som hon gjorde i torsdags. Det kändes förstås väldigt skönt att se att hon återhämtade sig så otroligt snabbt och redan efter lunch tiden var hon på som som vanligt igen. Caroline som alltid både är väldigt frågvis, nyfiken, glad, skämtsam och dessutom full av energi började fara omkring som en liten virvelvind här hemma.

Jag kände att jag nu äntligen kunde andas ut och kände samtigt en lättnats suck. Nu hade jag fått tillbaka mitt lilla glada, spralliga, yrväder igen. Caroline var precis som förut igen och hon verkade inte heller beklaga sig över att hon hade ont i munnen.

Dagen innan på kvällen hade Carolines pappa Jonny ringt och ville prata med sin dotter. Caroline var då fortfarande lite omtöcknad och yr men orkade ändå prata en liten stund med sin pappa på telefonen. Dom båda kom tydligen överens om att Jonny skulle komma förbi här hemma under fredags eftermiddagen.

Jag för min egen del kände absolut inte den minsta lust att träffa Carolines pappa. Så jag bestämmde mig redan på torsdags kvällen att det var lika bra att jag åkte och jobbade på fredagskvällen.

Det fick lov att bli Micke och Caroline som tog emot Jonny. Micke hade också dagen innan jobbat och han berättade för mig att han precis hade duschat klart då Jonny kom och knackade på våran ytterdörr ( ja det stämmer att våran ringklocka fortfarande är ur funktion) och det var Caroline som hade fått öppna dörren.

Jag vet inte alls om det var så att Micke efteråt lyckades få någon form att "hjärnsläpp" för det var så att han skulle gå upp och handla på ICA. Det är väldigt sällan näst inpå aldrig som Micke brukar glömma saker. Men som så många gånger förr så flyttade han över sin plånbok ifrån sina arbetsbyxor, men han glömde att flytta över det viktigaste...

En trio bestånde av Micke, Caroline och Jonny gick upp till ICA för att handla. Tillbaka hemma igen så upptäcker Micke att han hade glömt flytta över sina nyckar från arbetsbyxorna till jeansen.

Jaa, vad göra..! Trodde först och främst att Micke skulle ringa mig på jobbet och be mig ta mig hem fortast möjligt. Eller möjligtvis ringa upp till Jimmy och fråga om han var på väg hem.

Nej, då, Micke tyckte det att det var enklare att göra på detta sätt. Åh, detta hade verkligen varit en syn för Gudarna och jag är glad att jag slapp se vad denna trio ställde till med igår eftermiddag.

Micke berättade att Jonny hade hjälpt honom med att komma över vårat höga plank som är ca: 2 meter högt, som går runt vårat hus på baksidan. Därefter hade Jonny lyft över Caroline till Micke, som i sin tur lyft upp Caroline till Jimmys ena lilla fönster som hon lyckats komma in igenom.

Stackarn hon hade opererats dagen innan och dagen efter fick hon lirka sig in igeom ett litet fönster, men min lilla viga unga dotter lyckats komma in genom fönstret och kunde därefter låsa upp både altandörren och ytterdörren för att släppa in Micke och sin pappa.

Jag som fortfarande inte visste om någonting befann mig ju på jobbet, när detta hände. Micke ville tydligen inte oroa upp mig i onödan och därför hade han inte sagt någonting till mig. Jaa, ibland kanske det är lika bra att man inte får veta någonting förrens efteråt.

Idag är det lördag och morgonen började hela familjen tog sovmorgon.

Jag och Caroline i förmiddagas.

Sedan gick vi som vanligt upp till loppisen som håller till varje lördag uppe i vårat lilla centrum och hälsade på våra granner ( ni vet) gumman och gubben. Vi kollade runt bland dom fåtal bord som stod uppställda, men vi hittade ingenting. Förutom denna jättestora fjärrkontroll som jag tyckte såg så rolig ut och fotade.

 The BIG remote control.

Jag skämtade med Micke och "gumman och gubben" att jag verkligen borde ha såna stora tangenterna på mitt tangetbord när jag skriver. Därav att jag brukar slinta så mycket på tangeterna när jag skriver.

Vi gick mot pendetåget och åkte istället upp till Haninge Centrum och kollade runt bland dom mest intressanta butikerna.

 Caroline och Micke i pendeln på väg till Haninge centrum.

Ikväll är det ju den storaslagna finalen i Melodifestivalen i Globen. Jag läste på nätet att det visst är The Moniker (Usch) och Eric Saade som är storfavoriterna i kväll.

Jag har förstått det sedan tidigare att man inte alls ska tro på såna där förhandstippade placeringslistor. Såna där statisk listor har ju tidigare visat sig vara helt felt gissade.

Kan bara ta som exemepel, för bara lite mera än 1 vecka sedan så skrev tidningarna och trodde sig "tro"och "veta" att det var gruppen Love Generation och deras tävlingbidrag "Dance Alone" som skulle gå direkt vidare till finalen i Globen, men det visade sig att den förhandstippade placeringen var helt fel.

För min egen del så gillar jag fortfarande Brolles melodi "Seven days and seven nights och även Sannas melodi I´m in Love.

Åh, för Mickes del så är han sedan länge förtjust i sångerskan Linda Bengtzing. I dagsläget har jag vid det här laget tappat bort räkningen på hur många gånger han lyssnat på hennes melodi " E del fel på mig"  Och måste jag verkligen skriva att han hoppas på att det är Linda som vinner tävlingen ikväll.