Så var det en ny vecka igen. Vilket innebär nya tag och dessutom att jobba dag...suck.

Jaa, det gick ju bra i morse att komma upp hyfsat tidigt ur sängen, men det är frågan om det går lika bra i morgon bitti. Hmm, tvivlar starkt på det, men ska försöka göra mitt allra bästa.

Jag blev idag på förmiddagen uppringd av Micke. Det var någonting i hans tonfall eller kanske snarare sättet som han uttryckte sig på, som gjorde att misstänkte att det hade hänt honom någonting.

Jodå, mycket riktigt så stämde mina misstankar. Det visade sig att Micke ( numera om döpt till Klumpodunsen) hade råkat "klånkat" eller slagit i skallen i en järnbalk.

- Aj, aj, det måste gjort något fruktandsvärt ont.

Micke berättade att det "bara" gjorde lite ont i skallen, men han kände sig lite yr i mössan efteråt.

- Hmm, snacka om att ha en riktig träskalle.

Jag tyckte Micke genast skulle ta sig till vårdcentralen eller till Handens närsjukhus, och kolla så att han inte fått någon hjärnskakning.

Det hör inte direkt till vanligheterna att Micke brukar lyssna på mig...långt därifrån. Men ibland händer det att han gör det, men idag var det först efter flera timmar. Det var antagligen för att han fortfarande kände sig en aning snurrig och huvudvärken hade tilltagit.

Då äntligen verkade det som Micke lyssnade på mig, och åkte iväg till företagshälsovården. Någon ställd diagnos om det var någon form av en lättare hjärnskakning eller inte fick aldrig Micke idag. Läkaren ordinare bara värktabletter och att Micke skulle ta det lugnt och vila.

Bortsett att Micke haft  huvudvärk under dagen, så är han nu på kvällen på sitt gamla goda glada humör igen. Han hade t.o.m lagat klart middagen idag när jag kom hemifrån jobbet. Det blev en kryddstark chli con carne ( det känns som det var åratal som vi åt det sist) och det var jättegott.

 Skrivet av Sandra 14 mars 2011 klockan 22:31