Jag måste bara skriva om detta! För ett par dagar sedan gick Micke med på att byta plats med mig inne i vårat datarum. Det var verkligen schysst utav honom att gå med på detta. Men redan efter bara någon dag började en knorra och klaga över att han inte får plats på det lilla utrymmet.

Nähä, men jag har tydligen fått tränga in mig under flera år på detta lilla utrymme. Hmm, är det inte dags på tiden att även "herrn" får lov att sitta lite trångt ett tag.

Till saken hör att Micke är vänsterhänt och jag vet inte varför han från början ställde sin skräm på fel sida av bordet. Det blev nämligen väldigt svårt för honom att föra musen, med den högra handen. Det hela fick det att se väldigt roligt ut, och det var inte lätt för honom att sikta rätt och träffa dom olika ikonerna.

Till slut så insåg t.o.m han att det inte gick att sitta och föra musen med fel hand, och gjorde en liten snabb ommöbleringen och flyttade hurtsen, skrivaren och skärmen till den andra sidan.

Tidigare idag när vi var uppe i Haninge Centrum, så ville Caroline gärna äta på McDonalds. För min egen del så väljer jag att avstå från den sortens mat. Men Caroline ville så gärna ha en "Happy Meal" och såklart att jag inte kan säga nej att ge henne en barn meny. 

Lite senare på kvällen, så började jag göra ordning det vi skulle äta inför lördagskvällen, och det blev inget mindre en hemmagjorda räksmörgåsar...mums och till det blev det ett glas vitt vin.

Jag kände i morse när jag vaknade att jag hade vaknat upp på helt fel sida av sängen. Anledningen till det var att jag hade blivit väckt av att Simba hade hoppat upp i sängen och satt och nosade på mig. Det var inte specillet skönt att bli väckt av en katts morrhår som kittlade mig i ansiktet.  Micke som däremot jämt är morgonpigg och satte igång att leka med den "röda saken"  ( som han numera kallar Simba för)

Jag var trött och ville sova och schade iväg Simba, som hoppade ner på golvet och in under sängen. Micke som visade sig vara på sitt allra bästa morgon humör klev hur sängen och gick runt till min sida och ställde sig i någon form av "krypställning" på golvet och försökte locka ut Simba, som inte alls kände för att komma fram

- Herregud, kan du gå iväg ut till något annat ställe utav huset och leka med katten. Jag är trött och vill försöka att somna om....snälla!

Jag trodde mig hade sett allt då det gäller Micke, men tydligen inte. Det är helt klart att man aldrig ska någonson ska sluta förvåna sig över det han gör och ibland ställer till med. Oftast handlar det att han bara vill spexa och vilja vara rolig, men detta som han gjorde i morse. Det visade sig att han inte lyckades få tag i katten, och istället försöker karln ge sig på att krypa in under sängen ( vilket förstås visade sig vara en omöjlighet) Jag trodde mig hade sett allt vad det gäller min crazy make, men detta var bara för mycket.

Jag stod inte ut att stanna kvar i sängen, och gick istället upp och satte igång med att göra frukost, och samtidigt som jag fikade så skrev jag mitt förra inlägg från mobilen.

Vid lunch tid gick ut, men det var verkligen ett riktigt ruggigt och småkallt väder ute. Precis som så många tidigare lördagar så började vi med att gå upp till vårat centrum och kolla igenom loppisen. Men idag var det färre bord en någonsin, men det hindrade förstås inte våra grannar "gumman" och "gubben" som satt på sin vanliga plats med ordentigt med kläder dig.

Nix, pix vi fann inget som föll oss i smaken denna lördag, men det fanns inte heller specillt många som stod och sålde idag.

Vi valde istället att åka vidare med pendeln upp till Haninge Centrum.

   På väg till pendeln

Är det inte så man säger: Sådan mor och sådan dotter i likadana nya svarta glitter mössor.

 

Skrivet av Sandra 20 november 2010 klockan 17:34

Usch, vilket otrevligt uppvaknande som jag fick i morse. Jag som fõredrar att få sova ut länge på helgerna. Men det fick jag inte alls gõra idag. Då jag blev vãckt av den  "rôda saken" som tydligen tyckte att matte skulle vakna och gå upp.

Inte blev saken bättre bättre av att morgonpigga Micke bõrjade fara omkring som ett "jehu" och busa med den. Det var i primcip helt omöjligt för mig att försöka somna om igen. Det gjorde mig så irriterad och det känns tyvärr nu som min morgon har startat helt fel idag:-(

Nu ska ni får er en långläsning, om det som kallas det tysta språket, men som säger mera än flera ord. Det är nämligen så att vi omedvetet använder oss dagligen av något som heter kroppsspråket. Det används världen över och är ju både kulturellt, betingat och men den större delen av kroppsspåket är personligt.

Vad är det  folk runt-omkring-oss menar med sina kroppar och vad är det för signaler dom sänder ut. Hur bra känner vi igen våran partners,

barn, släktningar, vänner, kollegor, kroppsspråk och signaler. Vad är det kroppsspråk och signaler man ser från dom möter på stan.

Är vi medvetna eller omedvetna om dom: Samtal och relationer som är förknippade med varandra?!

Varje gång vi träffat en ny människa så bedömmer vi kroppshållningen kläder, mimik-och rösten. ( Visste ni om det..?) Vårt kroppsspråk dominerar vid möten och samtal. Alla använder sig av kroppsspråket . Att lära sig mer om kroppsspråket innebär inte att vi kategoriskt kan säga att en gest har en specifik innebörd. En gest kan betyda många olika saker beroende på vem det är som gör gesten,  och varifrån den personen kommer, personlighet, bakgrund, utbildning, umgänge, intressen o.s.v  En del människor är känsligare för kroppsspråket än andra. har lättare att läsa av signaler som vi uttrycker med kroppen. Oavsett vilka ord vi säger är det svårt att dölja för barn det vi verkligen känner. Att lära sig mer om kroppsspråket innebär att vi blir mer observanta på vårt eget och så förstås kunna lära oss läsa av andras kroppsspråk. När vi tolkar kroppsspråket hur ska vi då veta att vår tolkning är sann...?

Lugn, det finns en sanning!

Det gäller för dig att försöka tolka, den andra personen kroppsshållning och se dom signalerna

som den personen sänder ut med kroppen.

Det är kanske något för er att lägga på minnet och komma ihåg! Nu gäller det bara att försöka tyda dom och se vad dom betyder.

Jag har med åren lärt mig att "läsa av" vissa personers kroppsspråk och på det sättet kunna tyda mig till vad det den personen vill. Men kan inte direkt påstå att jag är någon expert inom detta område.

Kroppen:

Alla människor har ett personligt revir.Den intima zonen räknas från vår kropp ungefär 50 cm utåt. Inom denna zon släpper vi helst bara in våra närmaste som partner, barnen, släktningar och vänner. Vi väljer ju själva förstås om vi vill släppa in utomstående inom vårat revir och krama "okända"

Ingen människa är någon annan lik ( visst kan det finnas dubbelgångare, men det finns ingen som ser exakt likadan ut som orginalet. Varje människa är unik på sitt eget sätt och vis och alla är vi födda med en gåva eller talang av något slag.Tänk på att vi alla oavsett vilket del av världen vi kommer ifrån och oavsett vilken kultur eller religpn vi har så  lever vi alla under samma himmel

Hållningen:

En upprätt, avslappnad hållning ger intryck av ett gott självförtoende. Däremot en ihopsjuken person verkar vara både uppgiven och besviken. En framåtlutat kroppshålllning kan visa på uppmärksam och en varm-hjärtat person.

Blicken:

En flackade blick är något som vi känner igen som opålitligt. Man kan se det som ett "tecken" på ett bedrägligt beteende, förvirring, dålig självkänsla, osäkerhet eller blygsamhet.

Visste ni att pupillerma vidgas när man trivs och när man tycker om någon. Däremot blir det tvärtom och pupillrena dras i samman när  vi ser någon/något vi inte gillar. Detta sker i samma utsträckning som vi reagerar på ljusintensivitet.

Händer:

Tänk på att ofta använder vi händena för att markera det vi säger, men händerna kan också "tala för sig själv".

I vår kultur är det vanligt att "skaka hand".Hur vi skakar hand påverkar mycket det allra första intrycket. En handskakning kan vara betecknas som symbolisk maktkamp melllan två personer.

Medans en självsäker person tar ett stadigt grepp om handen och tittar samtidgt den andra personen i ögonen. Däremot om man hälsar med att ta tag i den andra personen båda händer är ett sätt att visa värme och intimitet. En slapp, kraftlös handskakning tyder på en svag, undergiven person. Är greppet dessutom kombinerat med handsvett tycker vi personen verkar nervös. Att hälsa med båda händerna kan vara ett sätt att visa värme och intimitet.

Vid sammanpressande händer kan det tyda på att personen är frustrerad, ilsken eller arg. Det sägs att korslagda armar avslöjar en försvarsattityd och att den personen inte vill vara mottaglig. Att klia sig i huvudet kan tyda på förvirring eller osäkerher på hur det som sägs ska uppfattas. Vi brukar rycka på axlarna när vi är likgiltiga för något. Är vi otåliga så brukar vi trumma med fingrarna på exempelvis bordet.

Skratt:

En männska som ofta ler har ett mer positivt inflytande på sin omgivning än en person som aldrig ler och oftast är sur och purken, dom uppfattas mera negativa och tråkiga.

Lycka uttrycks på samma sätt över hela världen, med att "säg det med ett leende" och "med en glimt i ögonvrån. Därför är det kanske den allra viktigaste komponenten i kroppspråket. Jag tänker nämligen på det äkta hjärtliga leendet. Det som gör att den zygomatiska muskeln drar upp mungiporna, medans ögats muskel lyfter hakan och huden runt ögonen strålar av glädje. ( Det är ett äkta skratt)

Tänk att ett leende mot en annan människa kan utlösa så många positiva effekter, både för den som ler och den man ler emot. 

Däremot är skratt mera kraftfullt och när vi skrattar så påverkas ju hela kroppen, och ibland händer det ju att man skrattar så att man får "ont i magen" eller så skrattar man så mycket att man "kiknar" och det har hänt mig vid flertal gånger att jag skrattat så mycket att tårarna rinner!! Jaa, då har man ju väldigt roligt!!

Ett skratt minskar stressen på det som är runt-omkring och får oss att slappna av. Det sägs ju att ett Gott skratt färlänger livet.

Jag har länge påpekat och även förstås tjatat lite på Micke att jag gärna skulle vilja att vi bytte platser med varandra inne i vårat datarum. Det har att göra med flera anledningar, det är så att jag förut fick sitta på ett vädligt pytte lite utrymme, och dessutom under en loftsäng,(som inte längre används) Den snickrade Micke ihop till en utav mina barn i början när vi precis hade flyttat in till huset, men vi har tillräckligt med rum och utrymme så att det räcker om barnen vill sova över.

Då jag både bloggar och använder min dator betydligt mera än vad Micke gör, så vill jag förstås att lite mera utrymme att röra mig på. Så i kväll gjorde vi slag i saken och bytte plats med varandra.

 

Vill påpeka att jag blev nöjd med min nya större plast, och det känns betydligt skönare att sitta på det nya stället. Nu är det däremot Micke tur att sitta "under loftsängen" and how it feels to sit in the corner.

Tidigare idag var det dags att fylla på matförråden här hemma....igen. Det funkar inte i längden att varenda dag springa upp till ICA för att handla. Idag var det första gången, sedan i sommras som jag följde med till Coop Forum. Jag kommer så väl ihåg sist jag var där och det såg ut som ett bombnedslag, det var så ostrukturerat och rörigt.

Man visste inte åt vilket håll man skulle gå´och det kändes som man bara virrade omkring med sin varuvagen mellan gapade tomma hyllor och det var näst intill omöjligt att finna dom varorna man var ute efter. Men nu efter flera månader ombyggnad och renovering så är det äntligen färdigt. Förutom Coop Forum, ( som jag för min del tycker har blivit sämre) så ryms det numera även en liten galleria i samma byggnad och en del nya butiker.

Jag satt och kollade runt lite på nätet och hamnade på en sida där man Gratis kunde göra ett Personlighetstest.

Det var väldigt intressant tyckte jag, och satte genast igång och svarade på dom 41 frågorna. Jag var alldeles för nyfiken för att inte låta bli att få se mitt resultat, över hur jag är mot andra människor, och vilket yrke eller karriär som bäst skulle passa mig. Det tog inte många minunter att gå igenom frågorna och testet är dessutom kostnadsfritt och kräver heller ingen registringen.

Om nu någon utav mina läsare känner för att göra testet, så tänk på att för att få bästa resultat så är det förstås viktigt att du svarar så sanningsenligt som möjligt på frågornaa. Om inget av svarsalternativen känns helt rätt så väljer du det som du upplever som minst fel.

Ett fåtal tveksamma svar ska inte påverkara det slutgiltiga resultatet.

Varsågoda det är bara för Er att trycka på bilden nedan eller så på bifogad länk 

Lycka till

Nedan får ni gärna läsa mitt resultat som jag fick efter det att jag gjorde Personlighetstestet.

Min personlighetstyp:

Sällskapsmänniska som älskar att roa sig ( Hmm, det stämmer till viss mån)

Ditt goda glada humör smittar av sig på omgivningen ( Jaa, det hoppas jag att det gör)

Lever för stunden, och älskar nya upplevelser ( Jaa, det gör jag verkligen)

Ogillar allt teoretikskt och opersonliga abstrakter. ( Både Ja, och Nej på den frågan)

Vill vara till nytta för andra människor ( Ja, för det mesta, men inte till såna som behandlar mig illa, då blir jag raka motsatsen)

Tenderar till att vara händelsernas medelpunkt i sällskapslivet ( Såklart, det vill väl alla vara mer eller mindre...)

Är både väldigt förnuftig och praktiskt lagd (  Hmm, det visste jag ju redan, men bra att testet tog fram det ändå)

Karriärer och yrken som skulle passa mig:

Skådespelska,konstnär,säljare, personalvetare, kläddesigner, inomhusdekaratör, konsult, musiker, personalchef, coach, receptionist.

Nu hade jag tänkt att det var dags att uppdatera lite nytt på bloggen, men denna gång har jag försökt sett till att jag inte vill bli störd. Förhoppningsvis så kommer inte heller inlägget bli lika långt som det blev igår. Det var egentligen inte heller tänkt att jag från början skulle  ha skrivit så mycket som jag gjorde igår, men det blev ändå en hel det att skriva.

Ikväll blir det inte lika mycket skrivade från mig. Utan istället tänkte jag hänvisa till en väldigt hemsk, otäck artikel som jag tidigare idag läste i Aftonbladet och Expressen.

Det har väl inte undgått någon utav mina läsare att läsa det som hände den unga 31-åriga tjejen, som så gärna ville skönhetsoperera sig inför sitt kommande bröllop. Det var hennes fästman som hade gett det till henne som morgongåva.Istället för att vänta på att få en operations tid i Sverige. Så valde hon att ta kontakt med ett företaget Medica Travel som förmedlar plastikopertioner i bl.a Polen. Där operationen utfördes, men efter ingreppet så vaknade hon aldrig upp från narkosen utan istället hamnade hon i ett koma liknade tillstånd.

Missa inte att kolla på detta ikväll som kommer att sändas på SVT och det är programmet "Uppdrag granskning"som kommer att ta upp detta.

Jag har vid flera tillfällen ikväll försökt att skriva i min blogg, men det har varit i pricip helt omöjligt.

Den första gången som jag försökte var från efter det att vi ätit middag, och gått ut i vardagsrummet för att kolla se om det var något på tv:n. Micke hittade något program som han tydligen tyckte var intressant. Vilket därmot jag inte tyckte var något att se ( och det  händer ofta att vi brukar vilja se olika program och därför har vi också flera tv-boxar) Kom jag att tänka varför inte sitta och vara lite social tillsammans med sin make i tv-soffan och samtidigt sms:blogga. Min tanke blev snabbt till handligen och jag gick för att hämta min mobil och började knappa snabbt på dom små tangenterna, men tyvärr han jag inte så mycket längre än till den första meningen. Då Caroline kommer ut ifrån sitt rum och undrar om inte Micke vill leka "jaga-mig" vilket hon tycker är fruktandsvärd rolig lek

.

Detta gjorde det förstås helt omöjligt för mig att sitta kvar i soffan och skriva på min blogg. Shit, vilket liv och höga ljud dom förde med sig, men dom båda verkade ändå ha väldigt roligt tillsammans. Kan även tänka mig att det är en del barnprogram som Caroline brukar se inne på sitt rum och kanske hon blir till en viss grad påverkad av Tom & Jerry och Gråben & Snurrsprätt och vad nu alla dom olika barnprogrammen heter. Där det enbart går ut på att man ska jaga varandra.

Dom for omkring som två mindra dårar mellan vardagsrummet, sovrummet, hallen och vardagsrummet, där jag satt. När dom var inne på det 3-4 varvet fick jag tills slut nog av att sitta i soffan och se dom fara förbi som två reklyler. Det gick ju inte ens att tänka över huvud taget. Visste att det fanns ett ställe i huset, där dom inte för fram , och sökte min tillflykt in till vårat lilla datarum. Då jag inte kommit mer än till första meningen i mitt sms:bloggande, så valde jag istället att fortsätta skrivadet på min dator.

Alltså det blev dags att börja med andra försöket, medans Micke underhöll den unga fröken, med att jaga henne. Denna gång, så kom jag faktiskt lite längre, med mitt skrivade, men jag hann inte bli riktigt klar. Plöstligt så står en andfådd och flåsade Micke och Caroline i dörröppning, lyfter min blick som hastigast från skärmen och ser att dom båda är röda i ansiktet av allt springade.....inget direkt kondis där inte!

Caroline var ju förstås efter den intersiva leken uppe i maxfart och efter att Micke jagat henne, ville hon ha lite tid tillsammans med sin mamma innan det var dags för henne att sova. Att jag inte var klar med skrivadet av bloggen kändes först lite jobbigt, men ingenting går före mina barn. Bloggandet fick helt enkelt vänta för andra gången under denna kväll. Det var bara för mig att lägga det jag redan hade skrivit i "utkastet" och fortsätta vid senare tillfälle.

Nu var det dags för Caroline att få lite egentid tillsammans med mig. Vi satte och ner och började knåpa och pyssla med lite grejer, men vi hann inte bli riktigt färdiga ikväll, den lilla unga fröken, blev trött efter ett tag och ville sova. Vi får se om hon vill fortsätta med pysslet i morgon, och när det är klart så visar jag upp det i bloggen.( Precis så som vi gjorde med piñatan.

Visste inte först om jag skulle ge mig på ett tredje försök och göra klart min blogg, som egentligen börjar med det som jag skrev i från början, men då det varit så mycket som kommit emellan så blev det så mycket mera skriva.

Jag satte mig alltså ner för tredje gången att skriva, och hade precis öppnat utkastet läst igenom det som jag skrivit, och vad tror ni nu det är som händer. Jo, min "crazy" make Micke kommer fram till mig där jag sitter och skriver och säger: Älskling, gör det något om jag drar ut internet sladden...?

- Du skulle bara våga...( fräste jag åt honom)

Vilket han förstås inte gjorde. Utan det var bara något som han själv tydligen tyckte var roligt att säga. ( Ibland blir han skämt lite för mycket)

- I will be ready soon! Please, leave me alone and go away

Han pep iväg ut till köket, och jag hörde hur han sysselsatte sig med att plockan in disken. Det visade sig vara väldigt svårt  för honom att  hålla sig borta från mitt skrivade ikväll, en stund senare kommer han återigen in till datarummet, men en kopp varm kaffe....mmm mycket uppskattat från mig...tack så mycket!

Nu åter till det riktigt ursprungliga bloggen som det jag egentligen började att skriva.

Dagen började idag med att Caroline hade en tid hos sin specialist tandläkare. Hon har snart fått alla sina permaneta tänder, men ännu saknas några utav dom större tänderna. Det har tyvärr visat sig ( och det har hon troligen ärvt efter sin pappa, som tydligen som ung hade samma problem med sina tänder) och det är att hon har alldles för trång bland sina tänder och det har blivit så att tänderna växer inpå varandra och risken är stor att hon kommer att få ha tandställning om några år.

Inga utav mina 5 äldre barn har haft något sådant problem med tänderna, ( men dom har ju också olika pappor) Tycker förstås det är synd att hon ska behöva få tandställning, men resulatet efteråt brukar vara så mycket bättre sedan, när det är dags att plocka bort dem hemska "taggtråden"

Nu ska ni ockå få höra vad som hände igår kväll. Jo, det var så här. Jag hade varit och inköpt en katthalsband och så hade jag även tänkt försiktigt pröva på att ge Simba lite torrfoder (som jag senare på kvällen ångade mig djupt att jag hade gett honom)

Halsbandet fick han på sig för att det är tänkt att han ska få börja vara ute lite grann på tomten på baksidan och om han nu skulle få för sig att rymma iväg så står vårat mobil nummer på halsbandet. Micke och Jimmy öppnade på baksidan så att han kunde komma ut, men stackarn verkade vara alldeles vettskrämd över att gå ut. Utan stod bara där i dörröppningen och stirrade.

Jimmy lyfte ut honom och satte han på stenplattorna, men stackarn började bara darra och ville fortast möjligt springa in igen. Jag har haft många katter gemom åren, men aldrig en katt som inte gillar att vara utomhus. Vet inte om han kanske fortfraande är för liten, men vill han hellre vara inne så får han vara det.

Senare på kvällen när det är dags att göra sig i ordning för natten. Så märker vi en fruknadsvärt odör och stank i huset. Både jag och Micke går och letar för att se om det är så att  Simba har gått och skitit på golvet någonstans. Vi letar och letar och till slut så hittar vi honom liggades ovanpå vårat överkast inne i vårat sovrum.

Vi möttes utav en ännu värre stank och odör därinne och det visade sig inte vara så att Simba hade skitit på sig ( han brukar vara så duktig att gå på sin låda) utan stackarn hade fått världens värsta GASER utav kattfodret jag tidigare på dagen hade gett honom. Micke reagerade med att dra upp sin t-shirt så lång upp för både näsa och mun, det var bara så man såg hans ögon. Jag hörde han mumla något under t-shirten:

-Sandra, känner du inte hur det lukar...?

- Jo, såklart jag gör..

Herregud, vad uppröd Micke blev över attt katten hade prutat lite. Han står brevid mig med sin uppdragen t-shirt över nästan hela ansiktet och pekar mot sängen där katten nyss lagt:

-Sandra, du måste kolla under sängen, så att det inte ligger någon skit där under.

- Är du totalt knäpp? Gör det själv!

- Men, men stammade Micke, det är så äckligt och det luktar något så fruktandsvärt. Snälla Sandra kan du inte vara så snäll att göra det.

Till att börja med öppnade jag fönstert så att sovrummet fick vädra igenom och sedan satte jag igång med att slita bort allting som låg i sängen och med rasade åkte både överkast, påslakan, underlaken och örngotten i tvättmaskien. Dom både madrasserna slängde vi ut på baksidan och det är en hilma tur att vi har extra madrasser som ungarna brukar ha att sova på när domär här hemma, och dom får vi nu lov att använda) När madrasserna var borta så kollade om det var något som Simba hade gjort under sängen, men det ända som jag fann var en svart ihoprullad strumpa som tillhörda slavren Micke, som inte vet vad en tvättkorg är för något.

Herregud, Simbas mage hade bara drabbas utav en chock då han hade fått börjar med torrfoder och det gjorde att han lilla mage blev full med illa luktande gaser. Jag ska nog i fortsättningsvis vara försiktig med att inte ge Simba något som helst kattfoder, så att han inte i fortsättningvis får såna illa hemska gaser.Idag har han enbart fått Whiskas och magen verkar inte längre vara lika "pruttig" som igår kväll