Nu ska ni läsare få något att läsa om. Ja, ni mina trogna läsare vet ju säkert redan detta med min nya mobil som gick sönder efter knappt använt den 2 månader.

Jag fick mobilen i present utav Micke, det var en Samsung GT-S 5230 och så förstås med touch knappar. Jag var i behov att en ny mobil och hade egentligen tänkt köpa en ny, men inte utav detta märke. Utan istället hade jag tänkt mig en LG modell eller så märket HTC. Men nu så fick jag ju denna i gåva utav Micke och kunde förstås inte bara gå tillbaka till Phonehouse för att byta ut den till det märket jag ville ha. Nej, så taskig och elak kan jag inte bara vara. Istället så blev jag glad och tackade så mycket för min nya mobil.

Om man räknar dom första dagarna så var det lite krångligt eller kanske man ska säga lite mera ovant, med att använda tosch knapparna, men redan några dagar efteråt så gick det betydligt lättare. Jag kan lova er att jag kände mig så stolt och nöjd med min nya mobil.

Men säg den lycka över något som varar.....suck! Det gick inte mera än 2 månader, innan mobilen började krångla. Märkte först att det började bli problem med användningen av touch knapparna, dom ville liksom inte reagera och så "hängde" sig mobilen. Vilket gjorde att man fick plocka ut batteriet för att sedan sätta tillbaka för att mobilen överhuvud taget skulle kunna gå att använda. Nästa grej som också slutade att fungera var radion, och det var bara en massa brus.

Jag gick tillbaka till Phonehouse och visade min garanti och krävde en ny mobil. Men det visade sig inte alls vara så himla enkelt och lätt at få det. Då det inte hade täcknas någon försäkring, när mobilen köptes.

Jag stod på mig och ville att butiken ändå kunde fixa fram en tillfällig reserv mobil, men det visade sig vara tvärstopp! Då det som sagt saknades en försäkring. ( Vilket inte Micke hade tänkt på att skaffa när han köpte mobilen till mig)

Jag var rasade när jag lämnade Phonehouse och mer eller mindre svor att jag aldrig skulle köpa en mobil därifrån igen.Vilket jävla arrogant sätt säljaren hade. ( Men det är långt ifrån slut det blir värre)

Hemma var jag tvungen att plocka fram min gamla Nokia mobil, som tjänat troget under en tid, och den har aldrig däremot krånglat.

Det gick lite mera en 1 vecka, då det kom ett sms i min mobil att min nya mobil som varit på reperation, var nu åter tillbaka i butiken och det var bara attt åka och hämta den.

Glad och uppåt så åkte jag nästan med en gång och skulle hämta "min" mobil. Lämnar fram kvittot som jag hade fått, och killen bakom disken försvinner bakom en dörr och kommer sedan tillbaka med det som jag förstås var helt övertygad var MIN mobil!! Tyvärr, så visade det sig att det inte vara min mobil, som hade skickades tillbaka till butiken utan det var någon annans mobil, som liksom jag också hade haft problem med just det märket.

Det kändes inte som det var någon mening att tjafsa eller ställa till någon diskusstion med killen bakom disken. Det var ju ändå inte han fel att butiken hade fått fel sorts mobil tillbaka. Utan istället berodde felet på dom klantarslen som reparerar mobilerna och inte tycks kunna hålla ordning på vilken mobil som tillhör vem!

Jag som hade sett fram så mycket att få hämta min mobil och så blev det på det här sättet. Det var bara för mig att åka hem och hoppas på att min mobil skulle komma till rätta igen. Men denna gång tog det dessto längre tid innan man fick höra någonting ifrån dom på Phonehouse. Det var nästan så att jag började tro att min mobil helt hade försvunnit, och var mer eller mindre övertygad att butiken skulle vara tvungen att ge mig en ny.

Men så till slut så kom då det efterlängtade sms:et som jag väntat på. Nu fanns min ( man hoppades iallafall det) mobil i butiken igen. Vågade inte hoppas för mycket, men tänkte att samma "tabbe" kan väl ändå inte göras om 2 gånger!!

Denna gång hade jag själv ingen möjlighet att hämta mobilen. Utan frågade istället Micke, om han inte kunde vara schysst att ställa upp och hämta min mobil.

När jag senare på kvällen kom hem så ville jag förstås pröva och se om min mobil funkade lika bra som den gjorde i början. Touch knapparna funkade nu som dom skulle...drog en lättnast suck! Men när jag skulle pröva radion så gick det inte att få in dom kanalerna som jag brukar lyssna på ( 101.9 Star 104.7 Mix Megapol 107.1 Klassiska Hits)

Dom ända kanalerna som gick att ställa in var var typ P1, P2 och P3 men vilka fan lyssnar på dom kanalerna!! Det är ju mest bara en massa debatter och snack. Sedan är det väl P 2 som spelar en massa klassik musik! Det ratar jag lika mycket som dansbandsmusik....det går kalla kårar i ryggraden.

Jag märkte även en annan sak som hade blivit till det sämre på mobilen och det var batteriet dom laddades ut alldeles för fort.

Nej, nu fick det ta mig fan vara nog, med vad dom på Phonehouse håller på med!! Är det ett dåligt skämt eller gör dom allt för att förlora sina kunder. Jag hade iallafall fått nog och bestämmde mig för att kontakta ARN ( Allmänna reklamations nämnden) Jag beskrev mitt ärende för dom och några dagar senare damp det ner ett kuvert i brevlådan. Jag har aldrig tidigare behövt göra en reklamation förut och det kändes först lite ovant, men fyllde in blanketten så mycket det gick och  tänkte att det här kommer inte Phonehouse undan med.

Det visade sig att jag vann "ronden" mot Phonehouse, och att dom skulle kompensera mig med en ny mobil. Denna gång blev det dock INTE en Samsung GT-S 5230

Trott om ni vill, men istället fick jag denna mobil som är av märket LG GW 360

Det var knappt jag först trodde det var sant! Bortsett från att jag fick ta emot en betydligt dyrare mobil, utan att ens fått betala något som helst extra.

Det går helt enkelt inte att jämföra dom här mobilerna med varandra. Den som jag har nu är betydligt snyggare, dyrare ( men inte för mig) snabbare och så mycket bättre på alla möjliga sätt. Sedan att den har ett sånt gulligt litet tangetbord gör det hela mycket roligare att skriva blogg från mobilen. Det är fortfarande väldigt mycket nya saker att lära sig på den nya mobilen, men skit vad skojigt det är.

Till mina läsare vill jag säga att tänk på att det kan var lönt att kämpa och strida, om du vet att det är du som har rätt!! Ge inte upp i första taget och låt ingen annan människa få sätta sig på dig.

Tack och lov så har jag ingen feber alls idag...skönt!

Däremot kunde jag inte alls somna igår kväll och det börja kännas som jag vänt mitt dygn upp-och-ner. Sover länge på morgonen, långt in på förmiddagen, och det gör att jag inte är trött ner det blir kväll/natten.

Det känns inte speciellt roligt att ligga på rygg i sängen och titta upp i taket och undra när blir jag så trött att jag till slut somnar. Nej, det är inte min grej! Jag ser till att i sådan fall att antagligen kolla på tv:n eller så sätter jag mig på datorn.

Som i natt då jag helt omöjligt kunde somna så iställt blev det en stund på datorn. Hade först tänkt skriva en blogg, men man måste ju ha ett tema att skriva om och tyckte att enbart " Jag kan inte sova" var för lite att skriva om. Surfade runt på dom mest intressanta sidorna, men ledsnade rätt så fort, då det inte hänt så mycket sedan sist. Istället bestämmde jag mig för att kolla in tv-tablån och då vi innehar tv-dekoder så brukar det (ibland) finnas något att se på även om det är mitt i natten.

Trodde inte att det skulle vara något direkt sevärt för mig. Men så hamnade jag på TV 400  och gav ifrån mig ett "glädjetjut" då jag såg vad som skulle börja om en liten stund. ( För en gång skull på länge så kände jag mig nu på gott humör, och mina tankar gick tillbaka till i sommars den 8 juni på Cafe Opera. Finns även det att läsa på min blogg)

Skyndade mig in tillbaka till sovrummet och satte på tv:n. Micke som låg och sov vakande till och undrade varför jag skulle sätta på tv:n så sent.

-  Jag kan inte sova, och hade tänkt titta på ett tv-program som strax börjar på TV 400.

Micke var förstås väldigt trött och kollade sömnigt på mig och undrade vad klockan var?

- Den är strax 02.30, men om det nu stör dig så mycket att jag kollar in tv:n från sängen, så kan jag sätta mig ute i vardagsrummet i stället.

- Nej, det är lugnt du kan kolla här ifrån, men tänk på att inte har för högt.

- Nej, då, men är det säkert på att du inte ska kolla.

Micke hade lagt sig ner igen och försökt somna om.

- Nähä, slipp då "trötter" då kollar jag själv på reality såpan med

 Gene Simmons family jewels.

Micke ville förstås inte missa det programmet och satte sig lite sömnigt upp i sängen och kollade. Det var två program direkt efter varandra och i pausen gick vi upp och fixade i ordning lite nattfika. Programmet var väldigt roligt och Shannon driver Gene till vansinne och bestämmer ( nästan) precis allting. Hon fixade lite nya plastic operationer till sig själv och till sin syster och betalade med Genes kontokort. Först när klockan var 03.30 så var programmet slut och jag  började så smått känna mig lite trött och snart hade jag somnat.

Usch, då natten tills idag vaknade jag upp vid 3-tiden och hade frossa, och märkte att jag hade fått feber. Suckade djupt och kände: Inte det också, räcker det inte med att jag redan mår pissdåligt och känt mig nere!! Ska jag behöva drabbas av feber också...?

Att jag mår dåligt beror mycket på det som har hänt på min arbetsplats, och det är INTE enbart detta som hände den onsdag kvällen, utan det är mycket annat som spelar in under flera år ( finns att läsa längre tillbaks i min blogg) Tydligen så verkar det inte spela någon roll om man lägger fram och talar om vad som är fel. Det kommer bara en massa en massa dåliga undanflykter och bortförklaringar! Sedan länge har jag fått nog, och stått ut, men nu tycker jag att det får lov att räcka!! Men dåligt uppförande och från "vissa personer"

Det kanske blir så att immunförsvaret blir påverkat över hur man egentligen mår och den senaste tiden har jag inte heller haft så speciellt stor aptit, utan mest hållit mig till soppor och smörgåsar.

Förutom feber som gör vem som helst orkeslös och matt, så kände jag att det sprängde i huvudet ( men det måste berott på febern) Micke vakande och hörde mitt kvidande i sängen och gick upp för att hämta några alvedon. Som tur var  gav febern och den otäcka frossan, med sig och jag kunde till slut somna om.

Det var egentligen tänkt att jag idag skulle följa med min son Niclas och vara en stöd till honom inför hans rättegång som skulle vara idag. Jag skrev om det i min blogg den 3 september, och för er som inte dagligen hänger med i min blogg, så ska göra en snabb resume. Niclas hade vait med några polare uppe i Haninge Centrum och kommit in i diskussion med att annat "gäng". Det hela slutade med att min son Niclas blev så illa misshandlad att han fick föras med ambulans till Södersjukhuset och det var en hemst syn för mig som mor att få se min son ligga på en brits med spräckt ögonbryn, blodig näsa och igensvullet öga. Jag började storböla när jag fick se hur min pojke såg ut. Strax efter mig kom Niclas pappa Johan och hans fästmö Lizzy och det kändes skönt att dom också så snabbt som möjligt kunde komma.

Tack vare att polisen kom så snabbt till platsen och alla vittnen som hade sett misshandeln ( stor tack till alla Er) så kunde gärningsmannen snart intensfieras och senare även gripas.

Bara någon vecka efteråt fick vi brev från Åklarmyndighet att det skulle väckas åtal mot han som misshandlade Niclas. Idag på förmiddagen var det alltså dags för rättegången. Men jag kände att jag helt enkelt inte orkade med att närvara, utan istället var det Niclas pappa Johan som gjorde det.

Så fort rättegången var över så ringde Johan upp till mig och berättade hur det hade gått. Det visade sig att rätten hade tagit hänsyn till gärningsmannen unga ålder (17-år) och enbart dömt honom till samhällstjänst på 45 timmar och böter ( som inte var speciellt mycket)

Nej, det är bara för bedrövligt att gärningmannen kom så lindrigt undan med enbart samhällstjänst och böter. Herregud, min son fick gå omkring med blåslaget/svullet ansikte ett bra tag efteråt och hade även mardrömmar på nätterna! Jag hade hellre velat sätt att rätten hade dömt betydligt hårdare och satt gärningsmannen minst 1 månad i ungdomsfängelse.

Detta har jag helt glömt bort att berätta, men får lov att skylla på att jag haft tankarna på så mycket annat. Härom dagen, så satte jag mig med Caroline och gjorde en Piñata.Mestadels så används det ju av barn, men om man nu som vuxen har lite utav sítt barnasinne kvar, så kan man även använda att ha det på t.ex party, fest, möhippa, svensexan. Man väljer ju givetvis själv vad det är man ska fylla ballongen med (ex: för vuxna och inför dom som ska gifta sig kan man ju kanske tänka sig några små lustiga sexiga saker från butiken Buttricks att fylla ballongen med.Idag finns det även massor utav olika storlekar på ballonger, alltifrån, små, stora, hjärformade och även med figurer.

Jag kanske någon utav mina läsare nu vill veta hur man gör en egen Piñata:

Detta är vad du behöver

* Tapetklister

* Tidningspapper

* Färg ( helst vattenfärg, det funkar bäst) annars går det bra med vanliga tusch pennor och även klistermärken.

* Färgat kräppapper eller alternativ silkespapper

* Snöre som upphängningsanordning

Gör ordning din Piñata så här:

1. Blås upp en liten, stor eller en figur ballong, som du själv valt ut. Se till att knyta den väl.

2. Blanda tapetklister enligt som det står på förpackningen.

3. Skär tidningspappret i ca:1-2 cm tjocka remsor och doppa dom í klistret.

4. Placera försiktigt remsorna på ballongen tills den är täckt, men lämna ett hål kvar på toppen av ballongen.

5. Ställ sedan ballongen åt sidan för att torka.

6. Efter att ballongen torkat, upprepa proceduren med att lägga yttligare ett lager med tidningspapper, men tänk på att inte täcka för hålet. Tänk även på att försöka vara kreativ och forma don piñata, så som du eller ditt barn önskar.

7. Det tar tid för en pinata att torka, räkna med att vänta minst ett par dagar innan den är helt torr.

8. När du vet att din pinata har torkat helt, är det bara att se till att smälla ballongen med en lång vass nål.

9. Nu kan du måla färglägga din pinata så som du själv önskar.

10. Gör 2 stycken små hål i övre öppningen och dra igenom snöret så du kan hänga upp din piñata

11. Nu är det bara att fylla din piñata med det du själv önskar att det ska vara där inuti och det vanligaste brukar ju vara godis, men man kan ju som sagt även ha mycket annat i också....tänk kreativt och använd din fantasi....släpp dina hämningar.

12. Det som till sist återstår är att knyta ihop piñatan med att snöre och häng upp den i taket eller om det är utomhus i t.ex en trädgren och den som ska slå tänk på att hon/han ska ha förbunda ögon ( inte får tjuvkika, då är det fusk) sedan ska hon/han försöka träffa piñatan med något slags påk/baseballträ och nu gäller det bara för sikta rätt och slå så att pinatan går sönder....och glömt inte bort att ha så kul!

Det var nästan så att vi glömt bort piñatan vi gjorde, men det hade med att göra att det tog sådan lång tid för den att torka. Men ikväll efter det att vi käkat middag, så fyllde jag Caroline piñata med lite godsaker. Plockade ner Caroline taklampa inne i hennes rum och hängde upp piñaten i taket. 

Såklart att man inte får fuska om man så är ett barn, så ska man använda sig utav ögonbindel. Slagträ hade vi inget hemma, så istället blev det skaftet på sopborsten som användes för att Caroline skulle "ge-sig-på-piñatan" och hon gav sig verkligen in i leken. Det blev först några "bommar" sedan träffade hon och piñatan som gick sönder och ut på golvet flög det godsaker.

Jaa, Caroline är ett krävade barn och efter att slagit sönder sin piñata så ville hon spela Uno, och vad gör man inte för sitt barn...

Skrivet av Sandra 9 november 2010 klockan 18:52

Vet ni att jag egentligen inte alls hade tänkt skriva någonting alls ikväll, men så blev det nu ändå ett sent kvällsinlägg ändå.( Svårt som vanligt att hålla mig borta från bloggen) Idag har jag ordnat så att jag kommer kunna vara ledig från jobbet ett tag framöver.

Tyvärr kan jag meddela alla ni nyfikna från min arbetsplats att jag varken längtar eller ser fram att komma tillbaka förrän vissa utav sakerna ändras.

Innan jag började skriva denna blogg så började jag skriva på en dikt som jag gärna delar med mig till mina läsare.

Som en vind som smeker din kind, så doftar kärlekens tro. Din väg leder dig rätt och över saligheternas bro. Livet består av flera vägskäl som man måste ta sig över. För lyckan, finns att finna hos varje person och det är bara för dig att finna det i ditt hjärta och tro. Ditt hjärta klappar säkert för någon speciell! Lägg det onda bakom dig och blicka upp mot himmelen sky. För livet breder ut sig, som en härlig måltids fondue.

Var finns kärleken, alla pratar om?? Det är inte lätt att svara på var den finns! Var finns lojalitet, hederlighet och godheten, hos dom man trodde sig kunna lita på??

Dagen har vi här låt, oss inte glömma det fantastiska vi fått. Allt kan tyvärr förändras bara på någon blott en sekund. Men så länge vi finns kvar låt kärleken få leva i oss alla. Det är tyvärr inte lätt att vara människa i livets kaos villervalla.

Alltså det här med dom som sitter och skriver låtar....mmm, det är verkligen något som imponerar mycket på mig. Som mina trogna läsare vet så gjorde jag om en text här på bloggen för någon vecka sedan och kan tala om att tanken finns hos mig att göra om flera texter inom kort.

Idag finns inte mycket att skriva om faktiskt, och som tidigare söndagar, så har vi liksom även denna bara tagit det lugnt här hemma och slappat och tittat på tv:n. Tänkte att jag skulle ge mig ut på en promenad, men det var alldeles för kallt väder för mig ute så jag tyckte det fick räcka med att gå upp till centrum för att handla lite på ICA. Trots att jag hade vantar på mig så frös jag om fingrarna och är det någon som jag verkligen inte gillar att göra så är det är frysa.  

Jag var fortfarande frusen och kall när jag kom hem och det blev till att göra i ordning en varma koppen, och det är något som jag kan rekommendera er läsare att dricka om ni liksom jag känner er frusna och kalla efter att ha varit ute. Mmm, man känner hur man inombords börjar tina upp igen, och även praktiskt för kalla små fingrar att få dom värmda utanpå koppen.

En utav mina stora pojkar Henrik ringde mig under eftremiddagen och undrade ifall vi var hemma! Såklart vi är nästan alltid hemma på söndagarna och mina älskade barn är alltid välkomna över. Det var ett tag sedan Henrik kom över och hälsade på oss, och vi hade mycket att prata med varandra om.

Gjorde ordning lite fika och plockade fram lite goda kakor, men som alltid när man har mycket att prata med varandra om så går tiden alldeles för fort. Henrik, skulle vidare och tackade ( artig som han är) för sig och gav mig sedan sin mamma en kram.

Jag känner för att skriva ett litet inlägg innan det är dags att avsluta kvällen, med att se om det kanske finns något sevärt på tv:n

Jag har efter det att vi haft lite lördagsmys här hemma med Caroline och kollat på tv:n, men "lillskruttan" var trött och ville gå och lägga sig vid 21-tiden.

Efter det att Caroline gick och lade sig så satte jag mig vid datorn.Googlade runt och vet inte om det råkade vara "Ödet" eller om det var "Slumpen" som gjorde att jag hamnade på en sida som jag inte kunde sluta läsa.

* Är det så att allting är förutbestämt och står skrivet i stjärnorna...? ( Nej, det kan jag bara inte tro!)

* Själv tror jag mera på att det är vi själva som skapar våran framtid och tar dagen som den kommer. Vi vet ingeting alls om morgondagen, utan lever i "nuet" och tar 1 sekund i taget utav vårat liv och den sekunden är just nu!!

Det sägs att Livet är för kort för att slarvas bort. Att man ska Älska de människor som behandlar en väl. Välj bort dom som inte gör det!

Det finns även dom som tror på att det finns en orsak till allting som händer i en människors liv (vilket jag för min del har svårt att tro) Jag kan bara inte tro att det finns något förutbestämt eller står skrivet i stjärnorna! ( Så vill stjärnorna så vill Gudarna, och högt ovanför blir vårat liv bestämmt...?) (Åh, nej jag tror inte heller på astrologi.)

Däremot tror jag på att man skall ta till vara på dom gångerna man får en"chans"här i livet och se till att man inte går och ångrar sig i framtiden och grämer sig för vad man inte gjorde på ett annat sätt.

Sådär ja, nu var jag hemma igen. Kom hem redan igår kväll, men kände inte att som allra första grej att sätta mig ner vid datorn för att skriva ett inlägg.

Jag vet att jag lovade att skriva och lägga upp bilder igår, men då vi inte var hemma förrän på kvällen, och det skulle både handlas, göra ordning middag, packa upp väskorna, tvätta och sedan umgås med Caroline som också kom hem under kvällen.

Det var egentligen inte direkt planerat från mig att bara sticka iväg på en "kortare resa" men jag drabbades utav ett impuls-infall (kan man säga) och det blev en sådan där sista-minuten-resa. Det har helt klart varit alldeles för mycket runt-omkring mig just nu den senaste tiden.

Då det den senaste tiden inte heller varit speciellt bra mellan mig och Micke. Tror detta beror på att vi helt enkelt vill så pass olika saker med våra liv! Tyvärr, får man väl säga och tycker förstås att det både är väldigt tråkigt och ledsamt, att det gått och blivit så här. Men som sagt ett äktenskap är inte alltid en "Dans på rosor utan ibland får man även dansa på stjälken och då sticks och blöder det under fötterna."

Jag hade från början tänkt fråga någon utav mina vänner om dom kände för att sticka iväg på en kortare resa, men med bara en dags varsel så var det förstås omöjligt att få någon som nappade på det erbjudadet. Så istället blev det så att det blev Micke som följde med på sista-minuten-resan.

Nu tänkte jag dela med mig lite utav bilderna från resan till mina läsare och som ni ser så har vi varit på kryssning.

Vi prövade båda två lyckan med att spela lite på dom enarmade banditerna, men det gav som vanligt ingenting.

 Micke med ett glas öl på puben

                            Själv föredrog jag champange ifrån taxfree

                           Dom gav verkligen järnet på dansgolvet

 

 Micke

 Dagen efter, och nu är det dags för hemfärd.