Det är  så skönt när man emellanåy för vara hemma i det stora huset alldels själv, och tystnaden är total. Särskild när man vill skriva i bloggen så vill jag (helst) att det ska vara tyst och lugnt omkring mig. Det går så mycket lättare då att tänka tankare mera klart och man slipper bli avbruten mitt i en mening, med att det är någon av ungarna som vill fråga något. Därför är det i princip omöjligt för mig att sätta mig ner att börja skriva om jag vet att det är "fullt hus" här hemma och då brukar jag hellre vilja vänta till senare tillfälle.

Just det i lördags var vi barnledig från Caroline tills idag. Då mitt yrväder kom tillbaka hem, och den lilla unga fröken är verkligen en expert på att hålla låda. Hon pratar nästan oavbrutet och vill att man ska sysselsätta henne med saker att göra och spela en massa sällskapsspel.

Redan i tordags förra veckan kom Niclas över till oss. Nu är det måndag, och det verkar inte som han har några direkt planer änu på att åka hem. Utan istället har han valt att stanna kvar hemma hos mamma och Micke. Även han liksom dom övriga syskonen så har en eget sovrum, det kanske inte är så specillet stort, men det är ju ändå hans eget krypin.

I den åldern som Niclas har i just nu så vill man förstås inte sitta hemma med mamma och Micke under helgen. Nej, han är alldeles för mycket intresserad utav det motsatta könet och är dessutom en riktig tjejtjusare! Då vi dessutom båda har facebook ( det har väl var och varannan idag...?) och det är väl en självklarhet att man har sina barn som vänner.

Precis på samma sätt som mina läsare är nyfikna att läsa min blogg, så är även jag väldigt nyfiken att läsa ( andras bloggar) och även så min sons facebook. Det går förstås inte att undgå, att läsa när mina unga  son "Herr" Casanova, nu har bytt tjej...igen.

I morse blev jag som vanligt väckt utav Micke innan han skulle cykla iväg till jobbet. Han har tydligen nu kommit på yttligare ett "nytt" namn till  Simba.

Är som vanligt dödstrött vid 6-tiden på morgonen, men ska ändå försöka redogöra för vad han sa: I morse när mitt alarm gick på, så kändes det som jag hade en toffel på mig! Kollade ner på min fot och såg att det var " Den där röda saken ( Simba) som hade lagt sig ovanpå min ena fot!!

Fast jag var jättetrött, och mer mindre sov så kunde jag inte låta bli att börja fnissa. Tänk att Micke lyckats göra en jämnförelse med att toffel och katt...! Jaa, han kan verkligen få till det, och det är oavsett vilken tid, det är på dygnet.

Senare efter det att han jobbat klart, så kom han återigen hemtrampande på sin cykel, men då vädrets makter idag mestadels bestått utav regn, och att få Micke att sätta på sig regnkappa och sydväst (det finns bara inte)

Trodde först att Micke skulle överraska mig med några trisslotter, då han plockade fram ett vitt kuvert från innefickan (det händer faktiskt ibland att han köper det) men inte idag.  Det verkar som han har gått och blivit en snåljåp!?

Istället visade det sig vara en present ifrån hans företag, som ville visa sin uppskattning till dom anställa, med att ge dom en friskvårdscheck. på valfritt ställde. Det var verkligen generöst....via Micke skickar jag ett stort Tack till hans företag.

Vet ni vad jag gjorde efter det att jag skrev min förra blogg....?

Jo, jag hoppade iväg, nej, kanske inte direkt hoppade, utan gick ut till vardagsrummet. Av ren nyfikenhet, så kunde jag inte hålla mig ifrån att leta redan på dom där bilderna, som Micke hade pratat om ( när han  jobbade i växthuset)

Jag hade förstås innan frågat Micke om det var okej för honom att jag kollade igenom hans gamla fotoalbum. Det var en massa bilder att gå igenom, och jag hade förstås inte den blekaste aning var någonstans dom bilderna, som han hade snackat om låg.

Som ni säkert redan vet så är jag inte en sån som ger upp i första taget, och det är nästan så med allting. Har alltid varit vädligt envis och trägen. Som sagt efter att suttit och letat ett tag bland gamla foton på Micke från det att han var barn, ungdom, till hans släktingar, när han gjorde lumpen, hans döttrar och bland hans ex flickvänner så hittade jag till slut det jag var ute efter.

Jag höll nästan inte först på att känna igen Micke. Herregud, så mager och smal han var på den tiden. Det verkar inte som han åt lika mycket då, som han däremot gör idag.

Om man nu ska gå in på temat det här med KLÄDSTIL....! Jag undrar vad sjutton är det karl har på sig...? Hjälp, kolla in dom hemskt smutsiga byxorna!! Något som jag direkt observerade var att han även på den tiden var väldigt förtjust att bära.....just det huvudbonad, och det har han en idag på var och varannan bild.

 "Ferdinand bland alla sina blommor"

Enligt Micke så är den här bilden tagen omkring åren 1992-1993 och det är ju bara att räkna ut det själva det har alltså gått 17-18 år sedan.

Visst kan det vara underhållande att se animerade bilder som även är practical joke. Kör nu vidare med den 3:e och sista bilen för ikväll.Vad är det man säger om (oss) Stockholmare, som är vana vid rulltrappor överallt inne i stan. Men har man aldrig någonsin åkt i en rulltrappa, så kan det ju förstås ställa till en hel del problem

Lika bra att fortsätta när jag ändå ikväll känner mig på "hugget" för att skriva. Är mina läsare redo för den animerad bilden nummer 2...?

Detta måste ändå vara nytt världsrekord....

Nu kanske ni läsare har börjar märka att mitt gamla humör är på väg tillbaka. Som ni ser så har jag nu letat runt lite på nätet efter roliga animerad bilder.

Så det kan gå när en liten tant är ute med en alldels för stor hund

Nu börjar jag så smått känna att mitt gamla goda humör kommit tillbaka. Jag är en sån utav naturen som oftast är glad och positiv, men det senaste tiden tillbaka har jag varit nere och deprimerad, men börjar nu känna att mitt gamla rätta jag är på väg tillbaka.

I ärlighetsnamn så skulle jag faktiskt kunna tro att vilken person som helst och det oavsett vilket företag man jobbar åt, skulle må dåligt och även känna sig nere, om det var så att man hade en chef som nästan alltid behandlade vissa anställa på ett dåligt sätt.

Förtillfället är jag glad över att få slippa gå tillbaka till "helvetet" på jorden och stå ut med förolämpningar (om bl.a min klädstil) och även den orättvisa behandligen.

Nu är det bara att vänta och se hur det kommer bli med framtiden, men jag hoppas och tror att det är rättvisan som kommer att segra och är det inte så man säger: Att det Goda vinner oftast över det Onda!!

För mig är det väldigt viktigt att få "egentid" att bara få rå om sig själv och eventuellt skämma bort mig med någonting.Som idag t.ex så är vi barnlediga och det kan mycket väl behövas för oss ibland. Jag satte mig ner tidigare idag och skickade efter inställningar till min nya mobil. Det är nämligen så att jag inte kan ta emot mms (bilder) och det var förstås väldigt frustrerade, men så kom dom nya inställningarna och nu fungerar det som det ska. Min nya "leksak" ( kommer ni ihåg dom ordspråken jag skrev för någon vecka sedan? Att i varje ålder så har man sin egen leksak.)

Jag kan förstås även idag inte låta bli att knappa på min nya mobil.

Varken jag eller Micke har planerat någonting inför dagen-kvällen, och det återstår att se om vi kommer att göra någonting. Föreslog nyss för Micke, om vi inte kunde gå på Bio ikväll.

Men fick till svar: Nej, det är så tråkigt. Då kan vi lika gärna hyra en Dvd.

- Slipp, då tråkmåns!

Konstigt nog så känner ingen utav oss någon direkt längtan ut på fester eller krogen längre! Men som sagt dagen är fortfarande ung och det kan hända, att man kanske ändrar sig och kommer på något att göra.

Som ni säkert har märkt så har jag ändrat lite på min bakgrund på bloggen igen. Jag är tyvärr en sån person som lessnar fort på att ha en och samma bakgrund hela tiden och därav blev det lite nytt igen. Har dock inte bestämt mig om jag även ska ändra på färgerna på själva inläggskolumnen och sidokolumnen, men det får i sådna fall bli vid senare tillfälle.

Om det är så att någon utav mina läsare som har blogg eller någon hemsida och vill ha hjälp med olika sorts färger, motiv eller bakgrunder m.m: Så är det bara för er att kontakta mig! 

Jag är så otroligt nöjd och dessutom mycket stolt över min nya mobil. Herregud, det går bara inte att jämnföra den med någon utav mina andra mobilern som jag haft.

Oh, my god, kände jag när jag tidigare idag gick igenom min mobil. Men stor nyfikenhet gick jag igenom alla dom olika finesserna och detaljerna som fanns i mobilen och knappade mig fram och kände inom mig...wow, vilken häftig mobil!

Nu på kvällen har vi som alltid haft fredagsmys och plockat fram lite små gott att äta och dricka att ha framför tv:n. Caroline tyckte jag var lite extra trött i kväll. Om det nu beror på att det blir så fort mörkt ute på kvällarna eller om det är så att hon var lite "skoltrött" det är långa dagar för min lilla tjej i skolan. Det tar tydligen på hennes krafter för ikväll ville hon gå och lägga sig redan strax efter klockan 20.00

Jag vet med stor sannolikhet att det är många som följer med i programmet Idol. Jag kan erkänna att jag själv i början utav program starten, var en utav dom trognaste tv-tittarna. Om det var så att jag jobbade kväll så brukade jag kolla in reprisen eller så kollade jag in sångerna på TV 4 webbplats.

Men nu är det så här att under dom senaste fredagskvällarna, har jag avstått från att kolla på Idol. Utan istället valt att kolla in det mera underhållande/roliga tv-programmet Doobidoo.   Ja, jdet är väl så man säger: Att smaken är som baken....den är delad!!

Nu åter till något helt annat och det är det här med namn! Det sägs ju att kärt barn har många namn och min minsting är en sån som har många kärleksnamn. Det är alltifrån "Lillskruttan", "Prinsessan", "Bebisen" och  "Sötnosen"

Nu är det så att Caroline fick en gullig liten kattunge, när hon senast fyllde år. Tyvärr var det inte så himla lätt att direkt komma på ett namn till katten, så i början kallade vi honom för "Plutten. Någon dag efteråt så kom jag på ett namn och frågade dom övriga i familjen om vad dom tycket om det namnet "Simba"

Från början fick jag intrycket av att dom flesta här hemma tyckte att namnet Simba var bra passade namn till kattungen. Nu idag är det så att Caroline kallar antagligen sin kattunge för "Plutten" och ibland även för Simba. Micke däremot han säger fortfarande: Katten, kissemisse, komsie komsie!