Tänkte i dag skulle vara en perfekt dag att åka in till inne i Stockholms city, för att shoppa loss lite. Då en del av mina kläder har blivit lite för stora för mig. Tänkte det skulle bli kul att handla lite nya kläder i mindre storlekar. Men en dag som denna, kommer jag nog inte glömma i första taget.

Det började redan på pendeltåget på väg in till stan.

Jag reagerade på en tjej som klev på i Trångsund, och undrade i min nyfikenhet varför hon hade skinnjacka som var knäppt, scarf runt halsen och höga skinnstövlar i denna värme. Fryser den stackars människan i denna värme tänkte jag. Själv satt jag bara med en tunn sommarklänning på mig och tyckte det var varmt.

När jag hade kommit in till stan, så hade jag tänkt gå Drottninggatan, där finns det många fina boutiquer. Men ser till min fasa när jag kom fram till Drottninggatan, att det såg ut som man hade rört om i en myrstack, det var folk överallt det kryllande av dom. Dessa stackars turister med kameran runt halsen och kartan i handen, dom vet ju inte ens åt vilket håll dom ska. Det var rena rama kalabaliken inne i stan idag.

 Jag bet ihop så gott jag kunde, och strosade runt i lite butiker och köpte lite nytt smink och två urgulliga sommarklänningar (kommer lägga upp bilder på dom) 

När jag nästan var färdig inne i stan och skulle passera butiken Buttricks. Där stod det en mamma och småpratade med några väninnor, men hennes lilla son på  3-4 år hade hitttat något roligt att leka med. Den lilla sonen stod och snurrade på ställningen med vykorten på fortare och fortare gick det. Jag tänkte detta kommer att sluta illa. Mamma till sonen verkade inte bry sig så mycket över det som hennes son höll på med, utan fortsatte samtalet med sina kompisar. Hade mamman varit lite mera observant på sin lilla son, så hade hon nog sluppit skämma ut sig. Allt efter att hennes son snurrade fortare och fortare på vykortställningen. Efter ett tag så stod ställningen snart på bara två hjul, och till slut brakade hela ställningen ihop i en hög på marken och alla vykort fladdrade i väg i vinden. Då vaknade mamman till och såg vad hennes son hade ställt till med, hon hade att göra ett tag framöver den dagen.

Efter denna händelse så bestämmde jag mig för att det var dags att åka hem. Så jag börjar gå mot pendeltågsstationen. När jag kommer fram dit så ser jag på ankomsttavlan att pendeltåget står inne. Så jag sätter full fart framåt, springer som en (struts) nedför trapporna för att försöka hinna med pendeln.När jag når det sista trappsteget, så ser jag dörrarna stängas. Så där står man flämtade och svetting och ser tåget gå. Det var bara att slå sig ner och vänta på nästa tåg. Det kommer nog ta ett tag innan jag åker in till city igen, men förresten jag kom på en grej!!!!

Caroline vill ju så gärna gå på Gröna Lund, och det har jag lovat henne att vi ska göra, men bara vi slipper City så är jag nöjd.